Man eldar för att fylla ett energibehov i sin byggnad. Avgörande för sitt eldningsresultat blir ofta hur hårt man belastar eldningen. Att elda med ved utan ackumulering direkt mot byggnadens effektbehov kräver därför en viss teknik som inte många behärskar. Att elda mot små effektbehov är dessutom mycket svårt. För att få någorlunda bra funktion måste man bras elda. Dvs. anpassa ved inläggen till aktuella värmebehov. Man kan sällan stoppa ved magasinet fullt med ved på kvällen för att det med dragregulatorns hjälp skall klara sig över natten. En sådan eldning leder till att dragregulatorn stryper syret till förbränningen för att förhindra en kokning och då sjunker förbränningstemperaturen. Man har med detta eldnings sätt förstört både temperatur och syretillförsel, och pyr eldningen har blivit ett faktum. Detta handhavande leder i sin tur till kraftiga tjärbeläggningar som sänker verkningsgraden och akut ökar risken för sot brand och störande miljöutsläpp samt kan även i värsta fall leda till ett brandtillbud. Sedan gäller det för den som har en dubbelpanna eller en överförbränningspanna att se upp med alldeles för höga rökgastemperaturer. Man kan till viss del sänka rökgastemperaturen genom att sänka pannans rökgasspjäll så att inte pannan överbelastas i förhållande till vad konvektions- delen i pannan klarar av att ta emot. Torr ved och bra undertryck innebär risk för överbelastning samt mycket höga rökgastemperaturer.
Här nedan förklaras en uppräkning av de olika pannor som finns på marknaden, för att inte begreppsförvirring skall ske.
Det finns minst fyra grupper av värmepannor:
1. Enkel pannor.
2. Kombinationspannor.
3. Dubbel pannor.
4. Kökspannor.
Enkel panna benämner vi en panna som har en eldstad och är anpassad för ett energislag, t.ex. olja eller pellets.
Kombinationspanna är alla pannor som har en och samma eldstad där flera olika energiformer kan andvändas. Ex. Ved eldning olja och pellets. Då kombineras samma eldstad för två eller flera olika energiformer och pannan kallas då följdaktigt för kombinationspanna.
Dubbelpanna kallas de pannor som har skilda eldstäder för olja/pellets eller ved. På dessa pannor kan olja/pellets brännare vara monterad även om man vill elda med ved.
Kökspannor kallas de vattenmantlade eldstäder som installeras i köks utrymmen. Ofta är dessa kompletterade med en stekhäll och ugn för matlagning. På senare tid är dessa pannor mycket vanliga och finns i dag med olika förbränningssystem. Värmepannor kan sedan delas in efter olika förbränningsprinciper.
Här förklaras dessa.
Överförbränning innebär att man tar ut rökgaserna i den övre delen av eldstaden och antänder därmed hela eldstadens ved innehåll med mycket hög rökgastemperatur som följd. Härigenom blir eldningscykeln intensivast under den första tiden efter upptändningen, för att efter hand avta alltmer denna eldningsprincip gör det svårt att hela tiden tillföra rätt syre mängd till förbränningen som alltså förstör stabila förbränningsresultat.
Underförbränning menas att man tar ut rökgaserna ovanför rostret, men från den undre delen av eldstaden, Härmed antänder man bara en mindre del av eldstadens ved innehåll i takt med att ved bränslet brinner av i botten på pannan så rasas ny ved in i förbränningszonen med relativt låg rökgastemperatur som följd om man jämför med överförbrännings princip. Om eldstaden är konisk med den större delen uppåt, innebär det att risken för att veden hänger upp sig minskar. Modernare underförbränningspannor har en keramisk isolerad efterförbränningskammare där gaserna från veden får brinna färdigt innan konvektionen påbörjas.
Omvändförbränning fungerar i stort sett som underförbränning men, med den skillnaden att primärluften tillsätts ovanför roster ytan eller keramik hällen istället för under, samt att rökgaserna återfinnes i ask utrymme. Gaserna kommer med denna konstruktion i förhållande till underförbränning att få den omvända vägen att passera ned genom roster ytan istället för ovanför.
Blå låge förbränningen är den bästa tekniken om man funderar på att välja vedeldning som uppvärmnings alternativ. Principen är ganska ny inom ved förbränningen och bygger på en gammal teknologi nämligen gengasprincipen, tekniken började i Sverige i början på 1980-talet. Kortfattat kan förbränningen förklaras att man utnyttjar ett luftöverskott samt vedens fukthalt alltså vattenångan i veden för att bryta ned pyrolysgaserna till kortare kolväte kedjor oftast används pannor med omvänd förbränningsprincip som kompletteras med en fläkt i pannan som tillsätter förbränningsluften både primärt samt sekundärt. Luft matningen är så konstruerad att fläkten skapar en ejektor verkan som suger ned pyrolysgaserna från vedmagasinet ned till förbränningskammaren, härmed erhålles både ett stabilare förbränningsresultat och ett snabbare förbränningsförlopp som ger större kontroll över slut resultatet. Eldnings eller förbränningstekniken ställer mindre krav på eldaren och är heller inte så känslig för yttre störningar som självdrags pannor kan vara. Blå låge tekniken kännetecknas av att lågan inte längre är vit eller gulaktig och lysande utan är genomskinlig och blåaktig i färgtonen. För den som inte sett en blå låge panna brinna är det lättast att likna lågan med den flamma som bildas när man eldar gasol. Denna förbränningsprincip ger normal sett bästa verkningsgraden och de bästa miljöresultaten samt lägsta ved förbrukningen.