Hur man tar hand om askan?
Askor från oljeeldning och eldning av behandlat virke skall alltid lämnas till kommunens uppsamling av miljöfarligt avfall. Det känner de flesta villaägare till. Men hur är det med askan från den ved eller pellets vi eldar med i pannan, öppna spisen och kaminen? Det finns så vitt jag vet inga riklinjer för hur man skall ta hand om sin vedaska, och det är också ofta svårt att hitta enhetliga rekommendationer beroende på att olika jordar och olika grödor har skilda behov. En viss försiktighet bör man iaktta när det gäller att sprida aska på trädgårdsland i synnerhet när det gäller vedaska från områden som drabbades av nedfall från Tjernobyl som exempel.
Exempel: Aska från vedeldning.
Även andra ämnen som Kadmium och andra tungmetaller kan finnas - om än i små mängder - och dessa kan vid återkommande gödsling med aska anrikas i jorden. Bäst är därför att strö askan på gräsmattor och runt vedartade buskar och träd. På gräsmattor kan man strö ut ett fint tunt puder med aska och en allmän rekommendation kan vara att strö eller mylla ner högst ett kilo aska per kvadratmeter och år.
En ren träaska innehåller många nyttiga näringsämnen. Den är ofta rik på kalium och kalcium och innehåller dessutom forsfor och spårämnen som är viktiga för växterna. Aska är också bra för gräsmattan och kan hjälpa till att reducera mossa i och med dess pH-höjande effekt. Mindre mängder aska kan även blandas ner i komposten. Bitar av förkolnad ved kan gärna följa med askan i jorden men den bryts inte ned, men kan ändå vara positiv för odlingen genom att den binder fukt och hjälper växternas förmåga att via fotosyntes omvandla luftens koldioxid till den form av kol rotsystemet kan ta upp.
Aska har också en pH-höjande effekt och bör därför inte ges till surjordsväxter som tex. rhododendron, potatis och hallon. Däremot ger aska ett utmärkt näringstillskott till fruktträd och bärbuskar och kan gärna användas till rosor och i rabatter av olika slag. Vedaska innehåller däremot inget kväve och passar därför bra att blanda med tex. hönsgödsel som är rikt på kväve men har lågt kaliumvärde.
I delar av södra Sverige är det extra motiverat med askåterföring på grund av den försurande belastning som skett av "surt regn". I nordligare delar av Sverige, där kvävenedfallet är lågt, kan även uttaget av biobränsle göra att marken kan behöva kompenseras med kväve.
Sammansättningen är beroende av utgångsmaterialet och består oftast av fosfater, karbonater, klorider, silikater och sulfater av kalcium, magnesium, kalium och natrium. Framför allt innehåller den mycket kalium - ca 5-9 procent - och även mycket kalk. Kalium behöver alla växter, men särskilt de som har styva stjälkar, eller är vedartade. Mycket vanligt är att gödsla bärbuskar direkt med aska, men också fruktträd och även skogsträd mår bra av att få tillbaka de mineraler som fanns i veden.
Man kan även med fördel blanda in aska i kompost. Mängdrekommendationerna varierar, men ca 3 till 5kg aska per m3 trädgårdskompost väl utblandat kan vara rimligt. I komposten har askan, förutom att den tillför kalium och andra mineraler, också liknande effekt som kalkning, dvs den höjer pH-värdet. Gödselkomposter ska ej tillsättas aska eller kalk, eftersom de har tillräckligt högt pH ändå. Blir pH-värdet för högt blir det större näringsförluster i form av ammoniak som avges.
Man ska vara försiktig, och inte övergödsla med aska då den innehåller lättlösliga ämnen, och överskott av ett ämne kan ge obalanser så att bristsymptom på andra ämnen uppträder. Så har t ex kalium och magnesium ett balansförhållande till varandra. För mycket kalium ger då magnesiumbrist, som visar sig som ljusa partier på bladen mellan nerverna. Bladet får svårt att bilda klorofyll. Till krukväxter - särskilt de vedartade - kan man ta en "nypa" aska och blanda in i jorden när man planterar om.
Askfälla
Detta är ett mycket bra hjälpmedel när askan ska ur eldstaden. Den ansluts till dammsugaren, sen skiljs det mesta av askan ur i burken under den filterlösa avskiljaren. Man bör ej använda samma dammsugare man har i bostaden, en enklare industridammsugare är att rekommendera, då dessa oftast har ett bra filter.