Vedeldning har i alla tider spelat en central roll i våra liv ännu mera nu när energi priserna bara stiger. Steg för steg har vedeldningstekniken bara förbättrats, mer och mer av att bränslets värmevärde eller om vi istället kallar det för vedens energi- innehåll har kunnat tillgodogöras bättre med dagens förbränningsteknik kombinerad med modern ackumulator teknik. Idag finns t o m Vita Svanen -märkta vedpannor på marknaden som i dom flesta fall tillför syre med hjälp av en fläkt som gör förbränningen mera jämn och stabil om man jämför med föråldrad självdrags princip. Med dagens teknik är vedeldning en mycket bekväm och lönsam uppvärmningsform för våra hushåll. Många tror att moderna ved pannor med fläkt kräver el för att fungera. Om det blir strömavbrott kan man med fördel även elda dessa pannor ändå. Man öppnar helt enkelt luckan som skall förse pannan med förbrännings luft och eldar dessa pannor precis lika som man gör med självdrags pannor. Detta är att tänka på.

Men med en bra ved anläggning menas, en modern panna som har en liten vattenvolym samt är försedd med fläkt och har en efterförbränningskammare av keramik eller liknande samt är installerad av en fackmässig installatör till en ackumulatortank som innehåller tillräckligt stor vattenvolym för att uppfylla funktionskraven för att hålla värmen ett dygn när det är som kallast. Att vatten volymen i pannan bör vara så liten som möjlig gör att pannan kommer upp i rätt temperatur mycket snabbare än i gamla pannor med mycket vatteninnehåll samt att verkningsgraden blir optimal, även strålning och stilleståndsförluster elimineras. Räkna med att ackumulatortanken skall vara minst 15 ggr större än pannans eldstads volym (18 ggr för att klara Vita svanen- kravet) och är fackmannamässigt installerad.

• För vedeldningen fyller ackumulatortanken inte en uppgift utan flera.
  -  Först och främst ska ackumulatortankens vattenvolym dimensioneras så att den kan klara av att lagra den energi som huset förbrukar under ett dygn när det är som kallast ute. Tanken fungerar också som effekt utjämnare. När effekt behoven är höga vintertid.
  - Ackumulatortanken skall också klara av att ta emot energin från ett fullt ved inlägg i pannan utan att det kokar. Man vill kanske kunna fylla pannan med ved två gånger, kanske tre medan det ändå brinner och värma upp rätt installerad ackumulatortanks volym, i stället för att tända på nytt med för liten eller fel dimensionerad ackumulatortank.
  -  Ackumulatortanken gör även mycket god inverkan på miljön dvs. Man eldar en gång i veckan sommartid samt en gång per dygn vintertid. Antal upptändningar av ved anläggningen minskar radikalt om man eldar ved mot ackumulatortank.
  
  I en normalvilla behöver man då ca1500 till 2 000 liter ackumulatorvolym för att klara detta behov. Med rätt dimensionering på ackumulatortankens vattenvolym räcker det då att elda en gång per dygn vinter tid, kanske med undantag av de allra kallaste dagarna under vinterperioden då man kan få elda två gånger men, med rätt dimensionerad ackumulatortank bör detta vara mycket sällsynt.  
  
  Egen ved ger alltid den i särklass billigaste värmen. Men även om du köper t ex massaved för att elda hamnar du på ett energipris som ligger på 15- 25 öre per kWh vilket motsvarar ungefär halva pellets priset eller en fjärdedel av elpriset.

Laddomat

För att ladda en ackumulatortank med en "rätt vald" vedpanna behöver man installera en laddomat som styr laddnings regleringen mellan pannan och tanken. Vilken laddomat man sedan väljer beror på vald panna samt valt kopplings alternativ. Obs Olika laddomater har olika funktioner. Ex. Laddomat 21 som man ser på bilden till vänster, gör att när man tänder pannan pumpas vattnet bara runt internt i pannan och i laddomaten tills en temperatur av ca 80°C erhålles. Då öppnar termostaten och laddningen börjar att ladda tanken eller tankarna om man har flera än en med 80 gradig laddningstemperatur från pannan. Returtemperaturen från ackumulatortankens botten är då ca 25 grader om tanken är relativt urladdad då blandas bottentemperaturen i ackumulatortanken med laddningstemperaturen från pannan i laddomaten som är ca 80 grader. Då ligger kylningen eller om vi säger blandningstemperaturen från laddomaten till pannan på ca 70 grader. När ackumulatortankens vatten temperatur närmar sig 80 grader i botten då är laddningen av tanken klar. Man skall inte elda mera än 80 grader som kylning till laddomaten från tankens bottentemperatur ex. om ackumulatortankens botten temperatur överstiger 90 grader då kommer laddomaten att vara helt öppen tills temperaturen sjunker till 80 grader innan den stänger flödet mellan pannan och ackumulatortanken. Då kommer en massa Kwh att pumpas runt genom pannan och laddomaten till ingen nytta innan den stänger internflödet. Pannan fungerar då som en omvänd värmeväxlare. Med en rökgastermostat kan man lösa denna rundpumpning som bara skapar en massa energi förluster.

Rökgastermostat

Kan kortfattat beskrivas att den styr laddningspumpen mellan pannan och ackumulatortanken via rökgastemperaturen från pannan i stället för att den styrs av pannans vatten temperatur. Skillnaden mellan dessa två är att på en rökgastermostat placeras givaren till termostaten i rökröret från pannan. Men med en vanlig termostat placeras givaren i pannan med så kallat dykrör som styrs av pannans vatten temperatur.
Rökgastermostaten är en bättre lösning, den är mycket snabbare än en vanlig termostat som styrs av pannans vattentemperatur. När man tänder en vedpanna känner rökgastermostaten av rökgastemperaturen nästan på en gång samt startar pumpen. Det gör inte en givare som är placerad i pannans vatten den är mycket trögare att känna av snabba temperatur växlingar.

Lika blir det när pannan har brunnit färdigt, laddningspumpen stannar fortare när rökgastemperaturen sjunker till skillnad om man jämför med en termostat som är placerad i pannans vatten. Även om man har rökgastermostat är det viktigt att man planerar ved inläggen så att det är glöd i pannan när botten temperaturen från ackumulatortanken är 80-85 grader. Det gäller då att se till  att det är glöd i pannan när laddomaten står helt öppen, samt att ställa in rökgastermostaten så att den stänger av laddningspumpen vid rätt tid punkt efter avslutad eldning. 

Det är mycket viktigt att rökgastermostaten som skall starta respektive stanna laddningspumpen är rätt inställd. Ett tips är att förse termostaten med en indikerande lampa då ser man när pumpen är i drift. Denna inställning skiljer sig från olika installationer.

En kort sammanfattning om vedeldning är, att om man väljer rätt produkter samt rätt panna, och rätt installationsmetod är det nog den billigaste uppvärmningsformen när det gäller bioenergi i dagsläget. Om man sedan har tillgång till egen ved är det ännu bättre. Man kan även köpa billig massaved till mycket bra priser.

Snabbare upptändning av vedpannor med tryckande fläkt.

De flesta vedpannor med tryckande fläktar har någon form av förbigångsspjäll som används vid tändning av pannan för att snabbt få upp temperaturen i skorstenen och för att ett bra undertryck skall skapas. Men det finns även nackdelar med dessa spjäll. Ett exempel är när man eldar för länge med detta spjäll öppet då en mycket hög rökgastemperatur snabbt kommer att skapas. De flesta moderna vedpannor som finns ute på marknaden i dag har eldstadsvolymer som rymmer mellan 100 till 150 liter ved. Eldar man då för länge med förbigångsspjället öppet kommer det bli mycket höga rökgastemperaturer som kan skada tegel skorstenar även isoleringen på stålrörskorstenar kan ta skada. Det kan även skapa överhettningar i bjälklag med brandtillbud som följd.

En annan sak som händer om man eldar med förbigångsspjället öppet för länge med överförbränning är att det bildas kraftig rökutveckling i skorstenen som inte behövs om man gör rätt när det gäller snabb upptändning av en modern ved anläggning. Detta gäller alla upptändningar av vedpannor. Det är oftast här det blir tråkigheter med grannar samt närboende när inte ved eldaren har rätt kunskaper att tända pannan på rätt sätt trots att pannan är miljö och typgodkänd.

Därför har vi tagit fram denna enkla beskrivning hur man snabbare kan tända dessa pannor. Man sparar även ved med denna metod.

Förfarande sätt är förklarat på en vedpanna Baxi Solo+30.

Med denna enkla förklaring minskar brandrisken samt ved förbrukningen. Denna beskrivning gynnar även miljöutsläppen. Denna metod används även vid strömavbrott när fläkt pannor eldas utan ström om ackumulatortankarna är rätt kopplade. Exemplet passar på alla förekommande vedpannor med fläkt som finns på marknaden i dags läget.