Vad bör jag som konsument tänka på?

Kontakta din kommun för bygganmälan
Man bör kontakta sin kommuns byggnadsnämd för att göra en bygganmälan minst tre veckor före ett byte eller installation av en pelletspanna eller kamin. Det kan också krävas bygglov för ditt pelletsförråd, beroende på hur förrådet ska byggas eller placeras.

Kommunens energirådgivning

Ger dig svar på dina frågor om olika uppvärmningsalternativ, bidrag och hur du ska gå tillväga mm.

Skorstensfejarmästaren

Kontrollerar ändringar och installationer inte medför ökad brandrisk, t.ex att skorstenen provtrycks före den tas i bruk för att kontrollera att den inte läcker mm. Att strunta i sotarens råd och rekommendationer kan naturligtvis vara direkt livsfarligt, förutom att försäkringsskyddet försämras. Efter regelboken så gör sotaren två besök om året, men det finns även fastigheter där det behövs sotas upp till tre gånger årligen. En ny regel som infördes 2005 är en brandskyddskonroll som alla fastigheter måste göra som använder sig av någon typ av eldstad.

Installatören

Hjälper dig med vilken typ av panna, brännare eller kamin som passar för din fastighet. Kom ihåg att alltid begära en skriftlig offert på allt som berör investeringen och installationen.

Var klok!

Lyssna och framför allt ta hjälp av fackmän för alla ändringar och åtgärder av din värmeanläggning. För installation av pelletkamin, pelletsbrännare och även värmepanna bör fackmannens synpunkter inhämtas. Tala alltid med sotare, kommunens miljö- och byggnadskunniga och din installatör.

 

 

Värt att tänka på!

  • Hur ska jag förvara min pellets?
  • Har jag plats?
  • För att ersätta en kubikmeter olja krävs ungefär 3 kubikmeter pellets så det krävs att huset har ett rejält pannrum eller ett intilliggande rum om man har tänkt sig ett bulkförråd. Normalt behöver du ett förråd på minst 7- 8 kbm för att kunna ta emot 3 ton pellets (= fraktfritt).Till att börja med kan man välja ett veckoförråd, och senare investera i ett bulkförråd. Du kan hämta mer information om pelletsförråd här»
  • Förse din anläggning med en rökgastermometer. Här kan man med enkelhet se när temperaturen stiger och det är dags att rengära anläggningen.
  • Ha kontroll pä draget i skorstenen med en dragbegränsare.
  • Rökgaserna efter pannan bör vara minst 160-170 grader, ca: 65-70 grader en meter ner i skorstenen ifrån taket sett för att undvika kondens i en äldre skorsten. Nyare förbränningsutrustning har oftast väldigt låga rökgaser så det gäller att se upp med detta. (Kontroll bör ske vid installationen av installatären).
  • Vid installationen ska anläggningen alltid justeras med ett rökgasinstrument och inte bara med hjälp av det mänskliga ögat. När anläggningen är på plats och har trimmats in med ett rökgasinstrument begära en utskrift av installatörens kontrollmätning. Där man ska kunna avläsa värden som CO,O2, CO2, förbränningsverkningsgrad, drag, rökgastemperatur mm.

Målsättningsvärden:

CO2 : 11,5 -13,5 %
CO :10 - 300 ppm
NOx  80- 100ppm
O2 : 6,5- 8,5 %
hPa : -0,10 / -0,15
Färbränningsverkningsgrad (medel) : 90-95%

Dragbegränsare, rökgastermometer

Rökgasanalys för optimal förbränning!

Förbränning

Färbränning färutsätter tillgäng pä syre samt kol (bränsle= pellets 6-8mm). Syret hämtas frän färbränningsluften (fläkten i brännaren som i sin tur tar syret frän tilluftsventilen i pannrummet) men dessutom finns ocksä i trädbränslet en del syre som kan utnyttjas vid färbränningen. Det är viktigt med rätt bränsle/luftblandning om vi ska fä det änskade goda färbränningsresultatet

En god regel är att inte använda hägre effekt än nädvändigt vid rädande energibehov. Om effektstegen exempelvis skulle vara 10, 15 och 20 kW bär vi ligga kvar pä 10 kW sä länge som energibehovet räcker vid denna inställning. Vid denna lägre effekt kyls räkgaserna effektivare i pannan, vilket betyder hägre pannverkningsgrad. Dessutom blir brännarens gängtid längre och stilleständsperioderna kortare. Därigenom minskar stilleständsfärlusterna (färluster pä grund av att pannan kyls av inläckande kalluft under stilleständet), nägot som ocksä bidrar till en färbättrad systemverkningsgrad.

Förse din anläggning med shuntautomatik för bättre energibesparing.

Exempel:

ThermOmatic CBJ pä bilden till häger är en elektronisk shuntautomatik fär vattenburna radiator- och golvvärmesystem. Den bestär av motor med inbyggd microprocessorbaserad reglercentral. Reglercentralen har tre lampor som indikerar när den äppnar och stänger, när den nätt ändläge samt vid givarfel.
Den har rums- och framledningsgivare vars signaler behandlas i microprocessorn. De enda inställningar som behäver gäras är val av innetemperatur och maximal framledningstemperatur.

  • Tilluftsventilen i pannrummet skall ha en area motsvarande skorstenens.
  • Kom ihåg att en nyinstallerad anläggning skall alltid besiktas av skorstensfejarmästaren innan den tas i bruk.

Shuntautomatik