ÄFAB

Spannmålseldning

Många reagerar negativt när man för första gången hör talas om att elda spannmål, men faktum är att vi inom landet (och hela EU) har ett överskott på åkerareal. Vårt spannmålsöverskott når inte med automatik de svältande utan kostar istället samhället stora summor i olika stödåtgärder. I dagsläget har det blivit allt får håga priser på bränslet får att detta skall vara lånsamt att elda. Kanske detta just nu är endast lämpligt får egna jordbrukare som kan elda åverskott samt spannmål som blivit fårstårt får att gå till livsmedelsindustrin.

Om vi skall nå klimatmålen är det nödvändigt att utnyttja överskottsareal inom lantbruket för energiproduktion. Väljer vi att odla salix tappar vi kanske vårt öppna jordbrukslandskap som vi vant oss vid att se. Nyttjar vi spannmål för energiproduktion behåller vi i det längsta valmöjligheten att tillverka motoralkoholer, elda eller äta.

Spannmål – och i synnerhet havre – kan produceras lokalt över hela landet och ger värdefull sysselsättning även i glesbygd. För lantbrukaren är det inte fråga om några nya och dyra investeringar, utan han kan nyttja den maskinpark han redan har. Som bränsle är spannmål naturens egen pellets. Det är lätt att transportera, innehåller lite finfraktioner och bidrar inte till växthuseffekt vid förbränning.

Genom att elda spannmål kan man på sikt minska samhällets kostnader för stödåtgärder och samtidigt behålla det öppna landskapet. En utbyggd spannmålseldning skulle dessutom ge lantbrukaren en alternativ avkastning för spannmål av sämre kvalité.

Att elda spannmål

Erfarenheterna av att elda spannmål på gårdsnivå är ännu ganska begränsade. Men det finns en del teknik att välja på. Men ännu är inte spannmålseldningen speciellt vanlig ens bland lantbrukarna själva. Men intresset att börja elda är enormt.

Värmevärdet i spannmål varierar efter sädesslag, torrhet, renhet, gödsling mm. Men generellt kan vi anta att det är havre som är det mest lämpade bränslet om man kan välja. Havre har på grund av en något högre fetthalt ett lite bättre värmevärde än övriga energislag och det mjukare skalet gör kärnan mer lättantänd samtidigt som havreaskans smältpunkt tillåter en högre förbränningstemperatur innan askan sintrar.

Om man skall odla för energiändamål kan det vara fördelaktigt att odla havre och då en sort som är lättröskad och som ger tidig mognad. Mest ekonomiskt för eget bruk är annars att odla som vanligt och elda de partier som av olika anledningar har ett lägre marknadspris.

Rent förbränningstekniskt är det inga större skillnader på att elda flis, pellets eller spannmål. Den utrustning som står till buds klarar detta med ungefär likartade prestanda. Men det går inte att elda spannmål i en traditionell pelletsbrännare eller flisstoker då askhalten och spannmålskärnans hårdhet orsakar förbränningsteknisk problem. Däremot finns speciella spannmålsbrännare som fungerar även med pellets.

Tekniklösningar

Brännare till befintligt panna

Keramiskt infodrad förugn

Finns en väl fungerande befintlig värmepanna kan denna oftast enkelt kompletteras med en speciell spannmålsbrännare. En vanlig träpelletsbrännare fungerar emellertid som regel inte för spannmål. Orsaken är att spannmålskärnans hårda skal och något högre fukthalt gör att antändningen tar längre tid och att brännaren tappar effekt. Däremot fungerar en brännare som är avsedd för spannmål oftast utmärkt med träpellets som bränsle.

Det finns två typer av spannmålsbrännare på marknaden. En konstruktion är med en stokermatad och keramiskt infodrad förugn. Keramiken ger en hög förbränningstemperatur vilket gör att man klarar även bränslen med lite högre fukthalt. Den högre temperaturen ökar dock risken för sintring, vilket kan vara ett problem vid spannmålseldning.

Brännare med kylt brännarrör
Under senare år har flera mer kompakta brännarkonstruktioner tagits fram, brännare som mer liknar pellets- och oljebrännarna. Dessa saknar keramiska inmur-ningar och har metalliska och kylda brännarrör. Den stora fördelen med dessa brännare är, förutom det smidiga formatet, att de är enkla att installera och har betydligt mindre strålningsförluster till pannrummet. Nackdelen är att de som regel bara fungerar bra med havre som bränsle. Vissa brännarfabrikat klarar en blandning av havre och korn.
Integrerade pannor
Det finns färdiga anläggningar där brännaren är helt sammanbyggd (integrerad) i pannan. Detta minimerar strålningsförlusterna. En panna med inbyggd brännare kan i normalfallet därför ge 5-10 % bränslebesparing i jämförelse med en ny panna och separat brännare. De passar bäst för havre pga sintringsproblem för andra spannmålsslag. Risken för sintring minskar om pannan har ett rörligt roster eller en keramisk klump som roterar i bädden.

Brännare för alla spannmålssorter.
Utvecklingen går framåt och ny teknik med brännare monterad på sidan har visat sig ge optimala förhållanden. I förbränningshuvudet sker en snabb antändning och för-gasning av bränslet. Sekundärluft tillsätts då gasen lämnar förbränningshuvudet och slutavbrännes i pannan. Det ur-brända materialet lämnar via ett rörligt roster omgående den heta förbränningszonen och faller ner i pannans kalla bottendel.Denna typ av brännare klarar att förbränna alla typer av spannmålsslag med bra resultat
Hela systemets funktion viktig
Gemensamt för lösningar där en befintlig panna kombineras med en spannmålsbrännare är att det nästan alltid blir en kompromiss. Om pannan och brännare inte är anpassade till varandra går förbränningen inte med maximal verkningsgrad.

Spannmålseldning

Bioenergi

Solenergi

PDF arkiv

Ditt ’one-stop-shop’ för produkt tester, produktutveckling, utbildning och matchmaking

Direktlänkar

Kontakt info