Vad bör jag som konsument tänka
på? |
Kontakta din kommun för bygganmälan
Man bör kontakta sin kommuns byggnadsnämd för att göra en bygganmälan minst tre veckor före ett byte eller installation av en pelletspanna eller kamin. Det kan också krävas bygglov för ditt pelletsförråd, beroende på hur förrådet ska byggas eller placeras. |
 |
|
| Kommunens energirådgivning |
| Ger dig svar på dina frågor
om olika uppvärmningsalternativ, bidrag och hur du
ska gå tillväga mm. |
| Skorstensfejarmästaren |
| Kontrollerar ändringar och installationer
inte medför ökad brandrisk, t.ex att skorstenen
provtrycks före den tas i bruk för att kontrollera
att den inte läcker mm. Att strunta i sotarens råd
och rekommendationer kan naturligtvis vara direkt livsfarligt,
förutom att försäkringsskyddet försämras.
Efter regelboken så gör sotaren två besök
om året, men det finns även fastigheter där
det behövs sotas upp till tre gånger årligen.
En ny regel som infördes 2005
är en brandskyddskonroll som alla fastigheter måste
göra som använder sig av någon typ av
eldstad. |
| Installatören |
| Hjälper dig med vilken
typ av panna, brännare eller kamin som passar för
din fastighet. Kom ihåg att alltid begära en
skriftlig offert på allt som berör investeringen
och installationen. På www.pellsam.se hittar du en lista över certifierade och speciellt utbildade installatörer för pelletsvärme. |
| Var klok ! |
| Lyssna och framför allt ta hjälp
av fackmän för alla ändringar och åtgärder
av din värmeanläggning. För installation
av pelletkamin, pelletsbrännare och även värmepanna
bör fackmannens synpunkter inhämtas. Tala alltid
med sotare, kommunens miljö- och byggnadskunniga
och din installatör. |
| Värt att tänka på! |
| Hur ska jag förvara
min pellets? |
| Har jag plats? |
| För att ersätta
en kubikmeter olja krävs ungefär 3 kubikmeter
pellets så det krävs att huset har
ett rejält pannrum eller ett intilliggande
rum om man har tänkt sig ett bulkförråd.
Normalt behöver du ett förråd
på minst 7- 8 kbm för att kunna ta
emot 3 ton pellets (=
fraktfritt).Till att börja med kan man välja ett veckoförråd, och senare investera i ett bulkförråd. Du kan hämta mer information om pelletsförråd här» |
|
| Förse din anläggning
med en rökgastermometer. Här kan man med enkelhet se när temperaturen stiger och det är dags att rengöra anläggningen. |
| Ha kontroll på draget i skorstenen med en dragbegränsare. |
| Rökgaserna efter pannan bör
vara minst 160-170 grader, ca: 65-70 grader en meter
ner i skorstenen ifrån taket sett för att
undvika kondens i en äldre skorsten. Nyare förbränningsutrustning
har oftast väldigt låga rökgaser så
det gäller att se upp med detta. (Kontroll bör ske vid installationen av installatören). |
|
 |
 |
| Dragbegränsare |
Rökgastermometer |
|
|
| Vid installationen ska anläggningen
alltid justeras med ett rökgasinstrument och inte bara med
hjälp av det mänskliga ögat. När anläggningen är på plats
och har trimmats in med ett rökgasinstrument begära
en utskrift av installatörens kontrollmätning.
Där man ska kunna avläsa värden som CO,O2,
CO2, förbränningsverkningsgrad, drag, rökgastemperatur
mm. |
Målsättningsvärden:
CO2 : 11,5 -13,5 %
CO :10 - 300 ppm
NOx  80- 100ppm
O2 : 6,5- 8,5 %
hPa : -0,10 / -0,15
Förbränningsverkningsgrad (medel) : 90-95%
|
|
|
| Rökgasanalys för optimal förbränning! |
|
Förbränning
Förbränning förutsätter tillgång på syre samt kol (bränsle= pellets 6-8mm). Syret hämtas från förbränningsluften (fläkten i brännaren som i sin tur tar syret från tilluftsventilen i pannrummet) men dessutom finns också i trädbränslet en del syre som kan utnyttjas vid förbränningen. Det är viktigt med rätt bränsle/luftblandning om vi ska få det önskade goda förbränningsresultatet
En god regel är att inte använda högre effekt än nödvändigt vid rådande energibehov. Om effektstegen exempelvis skulle vara 10, 15 och 20 kW bör vi ligga kvar på 10 kW så länge som energibehovet räcker vid denna inställning. Vid denna lägre effekt kyls rökgaserna effektivare i pannan, vilket betyder högre pannverkningsgrad. Dessutom blir brännarens gångtid längre och stilleståndsperioderna kortare. Därigenom minskar stilleståndsförlusterna (förluster på grund av att pannan kyls av inläckande kalluft under stilleståndet), något som också bidrar till en förbättrad systemverkningsgrad. |
| Förse din anläggning
med shuntautomatik för bättre energibesparing. |
| Exempel: |
| ThermOmatic CBJ på bilden till höger är en elektronisk shuntautomatik för vattenburna radiator- och golvvärmesystem. Den består av motor med inbyggd microprocessorbaserad reglercentral. Reglercentralen har tre lampor som indikerar när den öppnar och stänger, när den nått ändläge samt vid givarfel. |
| Den har rums- och framledningsgivare vars signaler behandlas i microprocessorn. De enda inställningar som behöver göras är val av innetemperatur och maximal framledningstemperatur. |
|
|
 |
| Shuntautomatik |
|
|
| Tilluftsventilen i pannrummet skall
ha en area motsvarande skorstenens. |
| Kom ihåg att en nyinstallerad
anläggning skall alltid besiktas av skorstensfejarmästaren
innan den tas i bruk. |
|
|
ÄFAB
PDF arkiv
