Kurser/föreläsningar

Energifrågan har knappast aldrig varit aktuellare än idag. Den ena larmrapporten efter den andra berättar om hur vi människor påverkar och förorenar vår planet genom förbränning av fossila bränslen.

Så gott som alla bedömare är idag överens om att vi måste hushålla och ställa om vår energiförsörjning till förnyelsebar energi. Bioenergin kommer därför utan tvekan att vara en hörnsten i vårt framtida energisystem. För samhället och näringslivet kommer denna omställning att innebära både svårigheter och möjligheter. Från det offentligas sida kommer det inte att bli lätt att gå in och genom politiska beslut förändra förutsättningarna för uppvärmningsmarknaden utan att det uppstår konflikter och störningar. För näringslivet och oss konsumenter kommer energiomställningen att skapa förutsättningar för nyföretagande och avsevärt billigare uppvärmningskostnader. En villaägare som konverterar från olja till pellets sparar redan idag 7- 8000 kr per kbm olja (oljepris 12700 kr/kbm) han ersätter.

Enligt skorstensfejarnas statistik finns idag ca 180 000 villapannor som huvudsakligen eldas med ved och till detta ytterligare ungefär 85 000 pellets- flispannor. Det finns 57 000 oljepannor som är möjliga att konvertera till pellets- eller vedeldning. Till detta skall vi lägga hela 1 800 000 lokaleldstäder av varierad art. Användningen av bioenergi i småhus kan utifrån detta uppskattas till lite drygt 14 TWh, vilket är nästan en fjärdedel av villavärmen.

Skorstensfejarna redovisar under de senaste åren ett minskande antal värmrpannor med 3-5% per år. Antalet pellets- och fliseldade villor är däremot relativt konstant. Nu börjar vi även se fler villaägare som väljer en pelletskamin som komplement till eluppvärmning och värmepumpar.

 

Av dessa ca 260 000 vedpannor uppfyller endast hälften miljökraven enligt Boverkets byggregler (BBR). Det betyder att mänga villaägare som idag eldar med ved inom de närmaste åren kommer att ha behov av att investera i sin värmeanläggning, dels för att klara miljökraven och dels även få en bättre verkningsgrad och komfort. Det finns alltså stora miljömässiga och ekonomiska vinster att göra för samhället likväl som enskilda i branschen under de närmaste åren. Andra områden där kunskapsutvecklingen går snabbt framåt inom branschen är biobränslenas hälsoeffekter. Utsläppen från vedeldning har nämligen visat sig vara ett större hälsoproblem än vad man tidigare har känt till. Småskalig vedeldning i icke miljögodkänd teknik är förutom en källa till obehag även en inte obetydlig hälsorisk. Utsläppen av oförbrända kolväten kan framkalla cancer och vara besvärande för folk med lungvägssjukdomar. Givetvis behöver det inte vara så här.

Dagens moderna ved- och pelletsbrännare ger utsläppsnivåer som ofta ligger på bara hundradelar av vad äldre anläggningar kan ge. Enbart genom att installera en ackumulatortank till en befintlig panna kan eldaren minska utsläppen av oförbrända kolväten med 70- 90%. Kunskapen om vedeldningens negativa effekter och de åtgärder man kan vidta för att komma till rätta med problemen måste ökas hos såväl myndigheter, tillverkare, installatörer som hos användarna av energiformen. Rätt använd är förbränning av ved, pellets och andra biobränslen nämligen alldeles utmärkta energikällor.  Med en ökad kunskap är det lättare att få acceptans för de skärpta miljökrav som har aviserats.

ÄFAB:s utbildningspaket

Våra färdiga utbildningspaket är mycket populära. ÄFAB har genomfört utbildningar i över 20 år, och har besökt flertalet av landets kommuner. På många platser har vi återkommande informationer ungefär vartannat eller vart tredje år. Utbildningspaketen består ofta av en dagkurs för fackfolk eller för speciellt inbjuda och en kvällsinformation för allmänheten. Parallellt med denna utbildning är det lämpligt att bjuda in ett antal utställare som i en rullande minimässa, där företag bereds tillfälle att visa upp modern förbränningsteknik i praktisk drift.

ÄFAB skräddarsyr gärna utbildningspaket efter beställarens önskemål. Vi kan även genomföra dessa utbildningar som internatutbildning eller som fristående kurser på beställarens hemort. Det går även att anlita ÄFAB för att hålla bioenergirelaterade föredrag i samband med olika evenemang.

Bioenergi- Vår viktigaste energiform

Enligt Energimyndighetens långtidsprognoser över Sveriges framtida energiförsörjning och varifrån den ska komma förväntas alla samhällsområden utom bostäder och service att öka den totala energianvändningen fram till år 2030.

Bioenergin står för en växande del av den totala energiförsörjningen och är idag storleksmässigt lika stor som kärnkraft och vattenkraft tillsammans. Biobränslen används i industrin, främst inom skogsindustrin och fjärrvärmesektorn för värme- och elproduktion. Bioenergin används också vid uppvärmning i form av pellets, flis och ved men även som biodrivmedel i form av etanol, biodiesel och biogas. Den ökade användningen av biobränsle är den viktigaste förklaringen till att Sverige kunnat minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent sedan 1990. Bioenergianvändningen har under samma period ökat med 112 procent.

Enligt Ekonomifakta var energitillförseln inom det svenska systemet år 2015 totalt 525 terawattimmar, TWh. Utöver detta uppgick nettoexporten av el till 23 TWh. Särskilt stora förluster finns för kärnkraften eftersom vi har valt att inte använda kylvattnet för uppvärmning. Istället pumpas det ut i havet. 2015 var energiförlusterna från kärnkraften 99 TWh. För övriga energislag uppgick omvandlings- och distributionsförlusterna till 36 TWh. Det betyder att energianvändningen totalt i Sverige är 525- 135 TWh = 390 TWh. Utifrån detta är 35,2 % c:a 137 TWh bio, vilket då även inkluderar biodrivmedel.

I hela världen är beroendet av fossila bränslen större än i Sverige. Hela 80 procent av världens energiförsörjning kommer från kol, olja och naturgas. I det svenska energisystemet är energitillförseln från fossila bränslen som påverkar klimatet ungefär en tredjedel. De största förändringarna i det svenska energisystemet under de senaste 25 åren är att fjärrvärme och kraftvärme nu i stor omfattning drivs med biobränsle istället för kol och olja och att oljeeldning i bostäder är på väg att fasas ut.

Trä blir en allt viktigare produkt i det hållbara samhället eftersom trä binder kol. Tillväxten och förbränning ingår i ett slutet kretslopp med en omloppstid på cirka 100 år. Biobränslen ingår i naturens eget kretslopp och svarar mot de krav på hållbart ekologiskt utveckling som det moderna samhället ställer. Biobränsle som framställs på rätt sätt anses vara lika miljövänligt som energi från sol, vind eller vatten.

För dig som är intresserad av mer information och kunskap, besök gärna Svenska Bioenergiföreningens (Svebio) hemsida www.svebio.se och Energimyndighetens hemsida www.energikunskap.se