FrÄgor & Svar om vedeldning

Det sÀgs att ca 40 - 50.000 kaminer sÀljs varje Är i landet. StÀmmer det? I mitt omrÄde i VÀsterÄs finns 436 villafastigheter de flesta med skorsten av nyare modell. NÀr det Àr kallt tycker jag att mÄnga skulle elda i sina kaminer, men knappast nÄgon rök Àr synlig bara frÄn vÄr egen skorsten. Vad Àr det för temperaturer i ett rökrör som sitter pÄ en vanlig kamin? Finns det nÄgon lösning som gör det möjligt att krama ur nÄgra grader ur rökröret? I mitt fall har jag lÄgtempererad vattenburen golvvÀrme. Huset Àr 20 Är gammalt men grunden Àr byggd för vattenburen golvvÀrme, detta innebÀr att det inte finns nÄgra konstruerade köldbryggor. Sockelisoleringen Àr lika tjock som yttervÀggsisoleringen. Vi anvÀnder solen ca 8 mÄnader per Är. Vill gÀrna anvÀnda lagrad solenergi resten av Äret ocksÄ med en smart och enkel konstruktion.
Svar:
Det Àr nog riktigt att det sÀljs 40- 50 000 kaminer per Är. Men din notering att mÄnga lÄter kaminen stÄ oanvÀnd Àr nog ocksÄ riktigt. UngefÀr 30 % av alla vedkaminer rÀknar man med att anvÀnds som vÀrmekÀlla- d v s eldas för mer Àn bara "trivseleldning".

Nu tror jag i o f sig att det Àr mÄnga som kan elda sin vedkamin sÄ att det inte finns nÄgon synlig rök - eller lukt - frÄn rökkanalen. I synnerhet om man har en modern kamin och eldar med torr och bra ved. Synlig rök indikerar att förbrÀnningen inte Àr optimal. PÄ sin höjd skall man se en tunn vit vattenÄnga som kalla dagar kondenserar ut nÄgra dm ovanför skorstenstoppen.
NÀr det gÀller att ta vara pÄ restvÀrmen i rökgaserna Àr jag dÀremot tveksam. Dels dÀrför att en ytterligare nedkylning av ofullstÀndigt förbrÀnda rökgaser ökar risken för tjÀrbildning och sotbrand och dels dÀrför att det inte finns nÄgon fÀrdig bra metod som för en billig penning kan klara detta.
Visst - du kan bygga nÄgot sjÀlv, men det krÀver en stor kunnskap dÄ det Àr mÄnga parametrar som man skall ta hÀnsyn till. Kanske Àr det bÄde enklare - och i slutÀndan Àven billigare - att byta ut en gammal kamin mot en modernare varjant!

Jag har med stor förtjusning lĂ€st er artikel om vedeldning och berĂ€kning av accumulatorvolym i Bioenergi Villa 1/06. Jag Ă€r helt inne pĂ„ en stor ackvolym, (2-3000 l) och troligen en Baxi SI30. NĂ€r jag sedan pratar med min rörinstallatör sĂ„ Ă€r han extremt skeptisk till sĂ„ stora volymer och pĂ„stĂ„r att man aldrig kan vĂ€rma sĂ„ mycket vatten. I Baxis broschyr stĂ„r det rekommenderad minsta volym för SI30 Ă€r 2400 l, vilket han ifrĂ„gasĂ€tter. Klart att det beror pĂ„ vedkvalitet mm, men han rekommenderar snarare 1500 l. Men dĂ„ blir den inte svanenmĂ€rkt!  Hur mĂ„nga ilĂ€gg Ă€r det berĂ€knat för att vĂ€rma den volymen? Han pĂ„stĂ„r sig aldrig ha installerat mer Ă€n 1500 l, Ă€ven i hus som Ă€r betydligt större Ă€n mitt (ca 110 kvm i tvĂ„ plan, Timmer i vĂ€ggarna + 5 cm tillĂ€ggsisolering, 60% 2glasfönster, resten 3-glas eller 2+1 – Planer att senare bygga ut 50-80 kvm, + garage kanske 50-60 kvm som ska vĂ€rmas till 10-15 grader) Jag har Ă€ven kollat pĂ„ folks foruminlĂ€gg pĂ„ Byggahus.se, det valigaste ”felet” som folk Ă„ngrar Ă€r för liten accvolym. Hur kan det skilja sĂ„ mellan rörisar och ”vanligt folk + ni Bioenergiexperter?  Borde inte de ha allt att vinna pĂ„ att fĂ„ sĂ€lja mer tankar o dyl, eller Ă€r det sĂ„ att de vet att det inte funkar? Jag Ă€r vĂ€ldigt konfunderad. Pratade med an annan röris som föreslog Effecta 35 kW, och 1500 liter. Han menade att man laddade de tvĂ„ tankarna pĂ„ 2 ilĂ€gg, men att man kunde koppla till 1500 liter till (tot 3000l) – vilket borde bli 4 ilĂ€gg – men hur ofta hinner man med att elda 4 ilĂ€gg?
Svar:
Du borde nog byta rörmokare! Det hÀr Àr elementÀrt och borde sitta i ryggraden pÄ varje fackman!
Antag följande: SI 30 kW har 50 g keramik och rymmer 130 liter vatten. För at vĂ€rma upp pannan frĂ„n – i sĂ€msta fall – helt kall till arbetstemperatur behöver du tillföra ungefĂ€r 300 Wh per kg keramik = 15 kWh plus energi för att vĂ€rma 130 liter vatten frĂ„n 20 grader till 90 grader = 70 grader x 130 l x 1,163 / 1000 = 10,5 kWh d v s totalt ungefĂ€r 25 kWh. Ett fullt vedinlĂ€gg Ă€r (90% av full eldstad) 0,9 x 130 liter = 117 liter ved. Vedens energivĂ€rde rĂ€knat som  1/8 av oljans energivĂ€rde Ă€r 1,25 kWh/lit . Om pannans verkningsgrad till vatten Ă€r 91% (SP:s protokoll) sĂ„ blir energiproduktionen av det första inlĂ€gget (inklusive uppstart) 117 x 1,25 x 0,91 = 133 kWh. Om pannan ger en medeleffekt pĂ„ 30 kW blir brinntiden 133 / 30 = 4,4 timmar

Om inte huset under tiden du eldar förbrukat nĂ„gon energi mĂ„ste din ackumulatortank ta emot 133 – 25 = 108 kWh, vilket Ă€r lika med den minsta ackumulatorvolymen som VVS-I  anser vara fackmannamĂ€ssigt dimensionerad. Att vĂ€rma en kbm vatten en enda  grad ”kostar” 1,163 Wh x 1000 = 1,163 kWh.  Om du mĂ„ste börja elda nĂ€r tanken Ă€r 40 grader (funkar om du har bra skiktning) och vĂ€rmer till 90 grader har din ackumulator en lagringskapacitet pĂ„ 50 grader. För att kunna ta emot 108 kWh mĂ„ste tanken rymma minst 108 / (1,163 x 50) = 1,86 kbm dvs 1 860 liter! Notera pĂ„ en enda uppstart och med hyfsad vedkvalitet.
Om ditt hus förbrukar 25 000 kWh pÄ ett Är (3,5 kmb olja) blir medeleffektbehovet vid +/- 0 grader ute 25 000  / 6 600 h = 3,8 kW. Under tiden du eldar har huset förbrukat 3 x 3,8 kWh = 11 kWh. D v s att dina 108 kWh i vÀrmelagret har minskat till 97 kWh. Vilket klarar 97 / 3,8 = 25,5 timmars vÀrmelager (om du inte har nÄgra förluster). Polyuretanisolerade tankar kan vi gissa har ungefÀr 150 W per kbm i isolationsförluster d v s drygt 0,3 kW (300 w) för tvÄ kubik. 30 timmar x 0,3 kWh = 10 kWh d v s ungefÀr 3 timmars vÀrmebehov. Med andra ord klarar du 22 timmar vÀrmelager vid noll grader. Vilket Àr ungefÀr vad din röris vill installera. Ett normalt vinterdygn brukar man sÀga har dubbla förbrukningen- med andra ord klarar du dig 22 / 2 = 11 timmar mellan eldningarna, vilket betyder att du mÄste tÀnda i pannan tvÄ gÄnger per dag redan om temperaturen ute kryper ned mot 2- 3 grader kallt.
MEN- Om du efter 3- 3,5 timmars eldning fyller upp pannan en gĂ„ng till sĂ„ fĂ„r du i ungefĂ€r 80 % av vad du lade in första gĂ„ngen (du vill ju inte att det skall slockna i pannan). DĂ„ fyller du pĂ„ ditt energilager med 0,8 x 117 liter = 94 liter ved. Nu Ă€r pannan varm sĂ„ du kan rĂ€kna med att hela den energimĂ€ngden (minus vad huset förbrukar under eldningen) gĂ„r till din ackumulatortank. 94 lit x 1,25 x 0,91 = 107 kWh som med 30 kW panneffekt ger dig en total brinntid pĂ„ 3,5 + 3,5 timmar = 7 timmar. D v s du tĂ€nder i pannan kl 17:30 och fyller pĂ„ kl 21:00 och sen kan du ta semester. Det ackumulatorbehov du dĂ„ behöver (min rekommendation) Ă€r 108 + 107 – (7 x 3,8) = 188 kWh. Med andra ord 188 / (1,163 x 50) = 3,2 kbm (3 200 liter). D v s den volym du  Àr inne pĂ„ frĂ„n början.
En sak till. Om ditt vĂ€rmebehov Ă€r 25 000 kWh/Ă„r. Om medeleffekten pĂ„ pannan Ă€r 30 kW sĂ„ kommer det att brinna i pannan 833 timmar pĂ„ ett Ă„r. Under tiden du eldar har huset förbrukat 833 h x 3,8 kW =3 200 kWh. Kvar att vĂ€rma frĂ„n tanken Ă€r 25 000 – 3 200 = 21 800 kWh. TĂ€nkvĂ€rt Ă€r dĂ„ att 1 500 liter vatten lagrar bara 87 kWh, 21 800 / 87 = 250 uppstarter per Ă„r, medan din tank pĂ„ 3 200 liter lagrar 188 kWh vilket ger = 21 800 / 188 = 116 uppstarter. NOTERA med egentligen bara den extra arbetsinsatsen att fylla upp en brinnande panna efter 3- 3,5 timmars eldning.
Hoppas jag uttryckt mig tydligt nog! Om din installatör inte kan mer om dimensionering blir jag mörkrÀdd nÀr det gÀller installationen. För dÀr finns det verkliga tabbar man kan göra.
Vad behöver man för mÀtvÀrden för att sÀkerstÀlla fullgod förbrÀnning vid pellets eller vedeldning i panna 20-50 kw dvs. smÄskalig eldning? RÀcker det med draget, koldioxidhalten, rökgastemperaturen och sottalet? Inom vilka mÀtvÀrden kan man bedömma att förbrÀnningen Àr acceptabel?
Svar:

Det hÀr Àr inte alldeles enkelt.
Först behöver man en serie av mÀtresultat sÄ att man ser att förbrÀnningen Àr stabil, annars kan du utgÄ frÄn att man bara visar det bÀsta av flera mÀtvÀrden.
NÀr vi gör fÀltanalyser brukar vi ta en mÀtserie pÄ minst 15- 20 prov under lika mÄnga minuter, och sedan ta medelvÀrdet av dessa. Det fungerar bra nÀr det gÀller t ex pellets och flis. Men vid vedeldning Àr det knepigare: Uppstart innebÀr alltid höga emissioner liksom det kan vara (CO-halten) vid nedeldning. Vid ackumulatoreldning Àr dessutom panna och keramik helt kall vid uppstart vilket kan ge konstiga vÀrden.
VÄr fÀltmetod för vedpannor med (med tankvolym över 1000 liter) Àr att vi lÄter Àgaren tÀnda upp i pannan (noterar hur han gör) och fyller pÄ eldstaden med ved. VÀntar sedan till pannvattentemperaturen Àr sÄ hög sÄ att termiska ventilen öppnar och börjar ladda tanken. DÄ startar vi motsvarande mÀtserie som vid pelletseldning och berÀknar medelvÀrdet.
Denna metod ger INTE optimala prestanda för anlÀggningen, men vi tycker att det ger en nÄgorlunda rÀttvisande bild över hur VERKLIGHETEN ser ut i just den anlÀggningen.
För att kunna bedöma en anlÀggning miljöprestanda (om du inte kan mÀta THC) Àr CO-halten den absolut viktigaste parametern. Du mÀter i ppm men den halten kan lÀtt sÀnkas genom att spÀda ut rökgaserna med pannrumsluft - t ex genom att öppna en sotlucka. DÀrför mÄste man normalisera CO-halten till ett visst luftöverskott. Luftöverskottet kan mÀtas i antingen CO2 eller O2 (vol %) Vet man dessa vÀrden kan man sedan rÀkna ut CO-halten i enheten mg/Nm3 vid 13% O2 (som Àr enheten enligt normen) Ett - i mitt tycke - godkÀnt vÀrde för en vedpanna bör dÄ ligga under 1000- 1200 mg/Nm3 och för en pelletspanna under 300 mg/Nm3.
Mellan tummen och pekfingret fÄr man dessa vÀrden om man har en CO2-halt pÄ 10- 12% och en CO-halt för pellets under 4- 500 ppm och för ved under 900- 1400 ppm.

Om du dessutom vet rumstemperatur och rökgastemperatur kan du berÀkna förbrÀnningsverkningsgraden. Det kan vara kul att redovisa t ex om man gör en intrimning av en anlÀggning och mÀter före och efter. DÄ kan du fÄ en kvittens pÄ nyttan av ÄtgÀrden bÄde som minskade emissioner och minskat brÀnslebehov. Höga utslÀpp Àr oförbrÀnd energi och kostar alltid verkningsgrad.
Hur ska en bra skiktning i en ackumulatortank se ut vid laddning och urladdning? Hur ska temperaturerna falla om du jÀmför mot tre temperaturomrÄden, Topp, Mitten, Botten? Om du jÀmför mot en loggningskurva, ska temperaturerna dala lÄngsamt tillsammans eller ska mitten och botten sjunka som en sten? Om du laddar en tank, sÄ har vÀl flödet en inverkan pÄ skitningen i tanken ocksÄ i detta lÀge. Om du kör en laddningspump pÄ för hög hastighet sÄ trycker man vÀl ned det varma vattnet i tanken för fort och kyler av detta snabbare och mer energi gÄr Ät för att ladda tanken. Med ett lÀgre laddningsflöde sÄ skiktas vattnet i tanken lÄngsammare och rör inte om lika mycket och tanken laddas snabbare.
Svar:
Den energi du kan lagra in Àr antalet liter gÄnger antalet grader. Dvs att tömma hela tanken sÄ att den fÄr att hela tanken fÄr sÄ lÄg temperatur som möjligt och omvÀnt vid laddning att hela tanken blir sÄ varm som möjligt.
I förlĂ€ngningen betyder det att man sĂ„ lĂ€nge som möjligt skall behĂ„lla sĂ„ stor temperaturskillnad som möjligt mellan topp och botten. Med hett vatten i toppen – sĂ€g 90 grader – sĂ„ kommer shuntautomatiken att spĂ€da ut framledningen med kallare returvatten till en framledningstemperatur pĂ„ – sĂ€g 45 grader. Om framledningen Ă€r 45 och returen 30 grader sĂ„ kommer man att behöva hĂ€mta en tredjedel av energin ifrĂ„n tanken – dvs ett lĂ„gt flöde.
Om man istĂ€llet lĂ„ter toppen kallna sĂ„ att den Ă€r 60 grader sĂ„ mĂ„ste man hĂ€mta tvĂ„ tredjedelar av energin frĂ„n tanken för att hĂ„lla framledningstemperaturen pĂ„ 45 grader och dĂ„ ökar flödet – och dĂ€rmed ocksĂ„ omrörningen i tanken. Och nĂ€r tanktoppen sjunkit till 44 grader Ă€r tanken urladdad – dvs du kan inte lĂ€ngre hĂ„lla 45 grader i framledningstemperatur.
Om du behĂ„ller hett vatten i toppen – och lĂ„ter först botten och sedan mitten sjunka som en sten (till radiatorkretsens returtemperatur 30 grader) – kommer det kalla skiktet att vĂ€xa underifrĂ„n och pĂ„ bara nĂ„gra 10-tals minuter nĂ„ toppen. DĂ„ har du laddat ur i princip hela tanken frĂ„n 90 grader till 30 grader = 60 grader. Du har utnyttjat 60 graders temperaturlager, har du med fullt flöde tappat skiktningen har du i sĂ€msta fall hela tanken i 45 grader vilket betyder att du bara utnyttjat frĂ„n 90 till 45 grader = 45 grader i lagringskapacitet. Du har dĂ„ tappat 25 % i lagringskapacitet!
Det Ă€r dĂ€rför som man vill ha dubbla slingor för tappvarmvatten, dĂ€r den första slingan kan utnyttja att kallvattnet – som kanske hĂ„ller 5 grader – kan förvĂ€rmas av radiatorreturen.  DĂ„ kan tankbottentemperaturen bli kallare Ă€n returen och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt öka lagringskapaciteten.
Kontentan: SÄ hett vatten som möjligt i toppen sÄ lÀnge som möjligt, och sÄ kallt som möjligt i botten. Ju större temperaturskillnad desto lÀttare att hÄlla i skiktningen. SÄ smÄ flöden som möjligt genom tanken gÀller bÄde vid laddning och urladdning. Det ideala Àr att tanktoppen behÄller sÄ het temperatur sÄ lÀnge som möjligt.
Det betyder att skiktet mellan det heta och det kalla  omrĂ„det skall vara sĂ„ smalt som möjligt. I praktiken upplever man dĂ„ att temperaturen pĂ„ termometrarna sjunker ”som en sten”. Men att de gör det i tur och ordning med början i botten. Men detta ser man endast nĂ€r huset shuntar ut vĂ€rme i radiatorsystemet, men man upplever detta inte nĂ€r man shuntar ut för lite dĂ„ fastigheten inte har nĂ„got större energibehov.

Hejsan!
Jag har ett ärende som handlar om klagomål från grannar som eldar med ved. Jag har varit i kontakt med sotaren som rekommenderat mig att ta kontakt med ÄFAB. Han sade sig bla varit på ett seminarium där ÄFAB varit med och att ni bla nämnt ett ärende med tillhörande dom som skulle vara ett liknande fall. Skulle vara intressant att få ta del av den domen. Eller om det finns något annat viktigt som du rekommenderar att man bör ta hänsyn till i sådana här fall. Den som det klagas på har en miljögodkänd vedpanna. Tacksam för sabbt svar.
Med vänlig hälsning
Miljökontoret

Svar:
Inte sällan är orsaken till klagomålen helt annan än problem med vedeldning. Man är helt enkelt osams med grannarna. Men låt oss utgå från att här föreligger en olägenhet.
Sådana här fall är alltid kniviga att lösa. Har det gått så långt att man anmäler varandra o s v brukar det inte längre spela någon roll vad man vidtar för åtgärder, den andra parten kommer att fortsätta dispyten. Man måste hitta ett beslut där båda parter kan tycka att man står som "vinnare" (fast egentligen finns bara förlorare).
Miljöbalken är tydlig i ärenden som detta. Till skillnad från tidigare är det användaren som skall bevisa att han uppfyller kraven. Men även idag gäller att man skall vikta intrånget för det allmänna med nyttan för den enskilde d v s att omgivningen är skyldig att tolerera ett visst intrång (dock mindre om grannen t ex har astma etc).
Energimyndigheten har låtit förre landshövdingen i Södermanland - Tore Carlsson - titta på hur domstolarna bedömer ärenden som dessa och slutsatsen är att uppfyller anläggningen gällande miljökrav enligt BBR har man lämnat klagomålen utan åtgärd, om inte har man lagt förelägganden om bl a installation av ack-tankar, keramiska insater etc. Eller så har man begränsat nyttjanderätten till att bara elda vid vissa vindriktningar ett visst antal timmar per dag etc.
MEN- för att ovanstående skall gälla krävs att inte bara aktuell panna är "miljögodkänd". För att uppfylla miljökravet krävs att man har installerat pannan på ett acceptabelt sätt och att ackumulatorvolymen är tillräcklig (normalt minst 1 500 liter för en modern panna), att rökkanalen har tillräcklig area - samt inte minst - att den ved som används är torr, har rätt grovlek och är kapad i rätt anpassade längder.
Detta är något som sotarmästaren brukar kunna intyga. Han ser även på sotbildningen om det finns eldningstekniska problem. Om sotaren tycker att anläggningen och anläggningsägaren är i "gott skick" så ser jag ingen anledning för miljökontoret att vidta några åtgärder.
Vilket system/panna skall jag välja om jag vill elda med ved men jag vill även att pellets går in automatiskt om jag inte lägger in ved tex om man åker bort en dag. Sedan vore det ju underbart att även kunna koppla in sol till ackumulatortanken. Har någon något svar på detta?
Svar:
Du försöker få en anläggning där du både kan "äta kakan" och samtidigt ändå "ha kakan kvar". Den anläggning du frågar efter är den absolut svåraste som finns att dimensionera och jag skall inte ens ge mig in på att ens försöka göra detta utan att ha sett ditt behov i praktiken. Min allra första rekommendation är därför att rekommendera dig att kontakta en bra och seriös installatör som får titta på din anläggning på plats. En lista på Certifierade Installatörer (som PellSam som branschorganisation rekommenderar) hittar du på www.pellsam.se.
Men anläggningen går att bygga, och även om den inte blir billig att bygga så går det nog ändå att räkna fram en bra investeringskalkyl om du idag värmer med olja eller el. Men så mycket kan jag nog ändå säga att pannan nog blir en Baxi- Bonus som har bra prestanda (86%) verkningsgrad vid vedeldning(mot tillräckligt stor acktank) även fast pannan egentligen är byggd för att eldas med pellets.
Ni förespråkar ju att man skall använda ackumulatortankar och att de är hjärtat i ett uppvärmningssytem. Det låter ju vettigt och så men vad jag grunnar på är hur länge håller en ackumulatortank tätt och finns det något sätt att förebygga att eventuellt problem. Bör man räkna med en viss livslängd eller finns det ingen bortre parantes? 
Konsekvenserna av ett läckage är ju väldigt stora, har man 3-4 kubik vatten lagrat och det helt plötsligt börjar läcka så är det ju inte så roligt även om det är 30 år sedan installationen gjordes.
Svar:
Jag förstår frågan men ser inte problemet!
Hur ofta behöver du byta dina radiatorer?? De är gjorda av samma material (järn) men har sällan mer än 1 mm godstjocklek. De flesta ackumulatortankarna är tillverade av mist 3 mm tjock plåt vilket rimligtvis borde ge ändå längre livslängder än för en radiator.Då är pannan ett större problem, och om pannan springer läck och du har en acumultortank i systemet så är det lika mycket vatten som kommer ut.....
Nu har jag alldrig hört talas om att en panna eller tank "helt plötsligt" bara havererar. Normalt sett börjar det med att det börjar fukta lite runt någon svets, sedan börjar det droppa o s v. Med andra ord- du har gott om tid på dig att upptäcka problemet innan katastrofen är ett faktum. Om du ändå är orolig kan du koppla in samma typ av fuktlarm som sitter på en diskmaskin och koppla det så att det larmar om det uppstått ett läckage.
Hej! jag undrar hur calmarpannan v65 kan ha dubbel effekt i jämförelse med den mindre v33, med tanke på att v65 har volymen 150 liter ved mot 120 i v33. Ska eldas mot 4000 l ren tank plua 750 med beredare. Tacksam för svar.
Svar:
Jag förstår hur du tänker. Men du har inte riktigt förstått skillnaden mellan Effekt och Energi.
Enkelt uttryckt är Effekten lika med Energi per tidsenhet. En viss mängd ved innehåller en viss mängd lagrad energi- låt oss säga 100 kWh. När du sedan tänder pannan blir Effekten beroende på den tid det tar att elda upp ditt lager. Om det tar 2 timmar blir den tillförda effekten 100 kWh / 2 h = 50 kW, om det tar 4 timmar blir effekten 100 kWh / 4 h = 25 kW osv.
Bra björkved innehåller ungefär 1,4 kWh / liter travad ved i eldstaden. 150 liter innehåller ungefär 210 kWh vilket med en pannverkningsgrad på 80 % ger c:a 170 kWh  i färdig värme. Det är tillräckligt med energi för att värma 2 900 liter vatten drygt 50 grader, eller om du räknar som producerad Effekt då brinntiden är t ex 3,5 timma; 170 kWh / 3,5 h = 48,6 kW.
Hej, Jag har funderat över en sak! Vissa tillverkare av vedpannor anger en verkningsgrad på tex 80%. Sen står det att om man stoppar i en pelletsbrännare blir verkningsgraden 90% ? Kan detta stämma?
Är det inte pannans konstruktion som bestämmer verkningsgraden eller kan verkningsgraden öka med pellets av någon orsak? Mindre rökgaser, effekt ?
Svar:
Jodå, det kan mycket väl stämma. En vedbrasa har kanske en tillförd effekt på 30 kW och veden en fukthalt på 25% medan en pelletsbrännare sällan ger mer än 15 kW och pelletsen har en fukthalt på bara 8 %.
Allt vatten blir vattenånga och tillsamans med en högre effekt ger detta en större mängd rökgas som skall passera genom pannans konvektionsytor. En större mängd rökgas ger högre hastighet och då hinner inte värmeväxlingen med lika bra, så rökgastemperaturen stiger. En högre rökgastemperatur ger högre förluster- d v s en lägre verkninsgrad.
Hejsan! Jag är i färd med att installera en ny vedannläggning och har en fråga.
Pannan är en "Solo innova 50kW" som ska värma ca 350m2 bostad. VVS- montören säger att jag inte ska installera acktank större än 3000 m3. Den person som projekterat annläggningen har hittat en acktank på 5000m3 (d = 1,60 m , h = 2,8 m) som han anser ska fungera. Min fråga är : Vilken storlek bör jag ta? Jag känner mej ganska liten mellan dessa två herrar.
Svar:
Egentligen skulle jag vilja svara "Byt rörinstallatör". En Solo Innova 50 kW skall ALDRIG ha mindre tank än 3 kbm- gärna större. Det är elementärt och borde sitta i ryggmärgen på en duktig rörinstallatör....
Hej! Jag har i strax över tre år haft problem med luft i mitt system. Har en vedpanna med ca 60 liter i, 2x750 ack- tankar samt 17 radiatorer som sattes in när huset byggdes i mitten på sextiotalet.
Har funderat länge och testat det mesta, när tid funnits. Försökt få rörmokaren som gjorde jobbet att komma och titta på det, men det har inte gått. Han har tydligen inte tid.
Det som funkar nu upptäckte jag när jag försökte lufta när tankarna var kalla (+20°), vilket man normalt inte gör. Upptäckte då att trycket var för lågt! Det sögs in luft i elementen på ovanvåningen. Efter att ha fyllt på lite i taget kom det vatten när jag luftade. Trycket i källaren låg då på strax över 0,6 bar. Men när jag eldade upp till +90° i tankarna löste säkerhetsventilen ut och således fick jag för lite vatten i systemet när tankarna gick ned till +20° grader igen... Som läget är nu lever jag med att aldrig ha mer än +80° grader i tankarna, vilket inte är så roligt vintertid. På så sätt undviker jag att få luft i systemet.
Jag försökte använda de formler ni har i ett av era svar: Tryckfaktor- ((öppningstryck + 1) - (statiskttryck + 1)) / (öppningstryck + 1) (2,5 - 1,6)/2,5 = 0,36
Och med en uppskattad total vattenvolym på 1800 liter (kan det stämma?) får jag: Tryckkärlets volym = Vattenvolym x Expansionsfaktor / Tryckfaktor 1800*0,0435/0,36 = 217,5
Alltså borde ett kärl på 250 liter vara bra. Det jag har idag är på 150 liter! Jag vänder mig då genast till leverantören av min panna, som även säljer tryckkärl, och undrar över vad han anser att jag ska ha för dimension på det. Efter att ha fått siffrorna räknar han fram att jag behöver ett tryckkärl på minst 127 liter. Det skiljer sig ju nästan 100 liter mot om man räknar med er metod! Jag nämnde mina problem och då menar leverantören att det har att göra med felaktigt inställt förtryck.
Ja, vad ska man tro? Behöver jag byta till ett kärl som är större än mitt nuvarande på 150 liter? Hoppas detta är en fråga värd att svara på, jag vet inte vem jag ska vända mig till annars! Min installatör hävdar ju att han inte gjort något fel!
Svar:
Du är långt ifrån ensam att ha de problem du beskriver. Vad det än är för uträkningsmodell din installatör använder så bevisar ju din anläggning i sig självt att den modell han använder är fel! Ditt expansionskärl ÄR för litet.
Det är i och för sig riktigt att man med förtrycket kan laborera lite men inte så mycket som behövs i ditt fall. Enligt såväl konsumenttjänst- som konsumentköplagstiftningen har du rätt att begära rättelse och få ditt problem åtgärdat.
Att byta ut själva tryckkärlsburken är en enkel åtgärd och borde kunna lösas på ett par timmars arbetsinsats. Nu har jag i och för sig bara fått din version av problemet. Men i grunden är det ändå så att aktuellt expansionskärl är för litet. Vad som jag reagerar mest på är då det ointresse som din installatör visar upp när han låtit dig vänta i tre år på att lösa ett så uppenbart problem.
Hej! Om jag har två acctankar med olika storlek och vill köra acctankarna paralellkopplade. Den minsta tanken är på 500liter och innehåller en vvb 120liter. Den största tanken kan vara tex 1500l.
Måste jag då palla upp den mindre tanken så att den hamnar i samma nivå som den stora tanken tex om jag har en 500l (höjd 1600mm) och en 1500l (höjd 1900mm)? Och i sådana fall varför?
Tankarna kommer att vara i olika rum och den minsta tanken kommer att stå 1m från pannan och den större kommer att stå 2m från den mindre i ett annat rum. Stigaren i taken mellan panna och tankar och returen från den största tanken nerfälld 1.5 m i betonggolvet och fram till den mindre tanken. Hur mkt måste man isolera returen i betonggolvet?
Svar:
Den tank som är ”tekniktank” d v s den tank du har varmvatten och shuntgruppsuttaget på skall minst vara i nivå med slavtanken. Ligger slavtankens topp högre än tekniktanken kommer du att få svårt att ladda ur tanktoppen vid parallellkoppling.
Utan att veta detaljerna i ditt fall så tror jag att den bästa lösningen skulle vara att sälja 500 literstanken och satsa på att få en större tekniktank. Ett enklare system med billigare installation och förmodligen också med bättre funktion. Dessutom med en mindre ”ytterväggsyta” som läcker värme genom isoleringen. Den mindre tanken har bara en fördel som kan motivera dess existens och det är om du har solvärme i systemet.
Hej! Jag har tänkt att installera en Calmar V65 tillsammans med en 3000 liters ackumulator till ett nybyggt tvåvånings hus på 170 kvm. Problemet är att om jag ska använda slutet expansionkärl har jag räknat ut att jag behöver ca 500 liter och det förefaller ganska opraktiskt. Därför funderar jag på ett trycklöst system istället, men när jag har pratat med två lokala vvs installatörer ställer de sig helt frågande till detta. Jag har försökt hitta information om inkopplingsförfarande men inte lyckats någonstans. Är det något speciellt man måste tänka på? Måste det öppna expansionskärlets ångrör ledas ut i det fria och hur nära över panna (tank) skall kärlet sitta? Exakt hur kopplar man in cirk pumpen till radiatorerna? Mycket tacksam för hjälp ang detta.
Svar:
Om du inte har plats för ett traditionellt öppet expansionskärl på vinden så kan du med fördel använda ett sk övertrycksfritt system. Där du håller radiatortrycket med hjälp av cirkulationspumpen som får arbeta upp ett övertryck mot en lite strypt ventil på returledningen.
Om din rörinstallatör inte kan detta system så rekommenderar jag att du väljer en annan installatör. Detta är en elementär installationsmetod som ofta används i samband med att man har kulvertsystem där pannrummet ligger lägre än radiatorerna.
Rekommenderar i så fall att de går en av våra kurser i december eller i januari månad.
Hej! Miljökontoret i Flen har ett klagomålsärende om problem av vedeldningsrök. Den som eldar använder en köksspis och en braskamin; Han har dessutom direktverkande el. Det har framkommit att eldning med i stort sett olagrad ved förekommer. Han påstår att så kan ske om ved från björk, som fällts under vintertid, används, eftersom veden då ändå är tillräckligt torr. Annars är ju rekommendationen att ved ska torkas minst under en sommar, helst under ett helt år, innan den används för eldning.
Ligger det något i att björkved under vissa förutsättningar är lämplig att elda utan att först ha lagrats den rekommenderade tiden?
/Hälsningar!
Ulf Malmsten, miljökontoret i Flen
Svar:
Nej detta har kunden fått om bakfoten. Rå ved är alltid rå ved- oavsett när man hugger den.
Vad jag tror att kunden far efter är en s k syra-fällning av ved. Det kan man göra på våren precis när löven slagit ut. Om man då fäller träden och låter de ligga med löven på under någon vecka så drar lövet ut fukten ur virket så att man hamnar på runt 25 % i fukthalt- vilket i princip är en hyfsat bra torrhet.
Att man gärna hugger veden på vintern beror på att marken då är frusen, vilket gör det lätt att komma till och när man kapar frusen ved är den dessutom lätt att klyva. Men rekommendationen är ALLTID att man skall ligga ett år före. D v s den ved man hugger i vinter skall eldas nästa vinter. Den behöver torka och skall travas luftat under tak.
Hej! Har en fråga om vilket (mot)tryck det ska vara i ett slutet tryckkärl. Har ett fristående pannrum med 1500 liter ackumulatortank har även ett 100 liters tryckkärl där. Har sedan kulvert på ca 18 meter ned tll källaren som ligger ca 2 meter under pannrumsnivån, där finns 2 stycken 500 liters tankar där en har inbyggd beredare och elpatron. Har även där ett 100 liters tryckkärl. Höjdskillnaden mellan golvet i källaren där tryckkärlet står och radiatorerna på våning 3 är ca 6,5 meter (4,5 meter från pannrum). Min fråga är vilket (mot)tryck ska man ställa tryckkärlen på. Har säkerhetsventiler i källare och pannrum som löser på 1,5 bar och trycket på tryckklockorna pendlar nu i pannrummet mellan 0,4-1,0 och i källare mellan 0,6-1,0 beroende på temperatur på vattnet.
Svar:
Jag antar att din fråga är orsakad av att du har problem i din anläggning. I vart fall borde du ha problem därför att din expansionsvolym är alldeles för liten. (Se uträkning nedan) Men först svarar jag på din fråga angående trycket i expansionskärlet:
Normalt skall trycket – med kallt vatten - i ett slutet expansionskärl vara ungefär 0,5 bar för att säkerställa en tryckhållning (på 5 meter) av systemet även när vattnet är kallt. Och det trycket ökar sedan med en stigande vattentemperatur. I ditt fall – med en statisk höjd på 6,5 meter - kan det alltså vara aktuellt med ett något högre förtryck.
Men hur är de med din totala volym? Så vitt jag förstår har du en total ackumuleringsvolym på 2 500 liter plus den vattenvolym som finns i din panna, kulvert och radiatorer. Det bör ge en total vattenvolym på ungefär 3100 liter.
Med dessa förutsättningar kan man beräkna tryckfaktorn för din fastighet enl formel ((öppningstryck + 1) - (statiskttryck + 1)) / (öppningstryck + 1). Detta ger en tryckfaktor för din anläggning på (2,5 – 1,65) / 2,5 = 0,34.
Med din tryckfaktor kan du sedan räkna ut vattenvolymen enligt formeln; Vattenvolym x Expansionsfaktor / Tryckfaktor; där expansionsfaktor för rent vatten är 4,35 % eller 0,0435. Detta ger följande uträkning för din minsta expansionsvolym: 3100 x 0,0435 / 0,34 = 397 liter (!) Alltså i princip dubbelt så stort som den volym du har installerat. Notera också att om man fördelar volymen på två kärl – som dessutom sinsemellan är placerade i olika delar av systemet – så kan det ena kärlet bli hårdare belastat än det andra. Med andra ord, man har bäddat för problem.
Mitt råd är att du tar kontakt med en duktig vvs-montör som kan hjälpa dig att bygga om din anläggning. Kanske ett öppet expansionskärl i pannrummet kombinerat med ett övertrycksfritt system för radiatorerna i huset. Det ger ett både billigare och bättre system.
Hejsan, har 2 st acktankar idag, varav den ena med 120 liters beredare, men skulle behöva minst en tank till, har läge att komma över 2 Parca Thermos tankar, dessa har ju både in o ut på toppen av tanken, jag blev fundersam och ringde Nibe som tillverkat den och de sa att det skulle fungera att koppla den efter de andra tankarna medans rörmokarn påstår att det inte blir bra då luftbildning kan uppstå på en sådan tank, stämmer det, skall man undvika sådan typ av tank med toppanslutning? Denna tank är ju inte ny direkt men går den använda vore det bra.
Svar:
Jag håller på din rörinstallatör! Var inte dumsnål när det gäller din värmeanläggning- tänk på hur mycket pengar du sparar på din vedeldning så satsa på att få en bra anläggning i stället.
Hej! Ni skriver mycket om övertrycksfri koppling, kan ni förklara exakt hur man ska gå till väga. Sen har jag funderat på en sak, en ack tank som innehåller 80 gradigt vatten , får man inte ut en viss energi, oavsett skiktning eller kulvertslingor, om inte varför? Sen en sista fråga, om jag struntar i varmvatten och kör det med el, kan jag sätta shunten ute i pann rummet i garaget.Då behöver jag inte köra så hett vatten på kulverten.
Svar:
När det gäller inkopplingen av ett övertrycksfritt system så har det inget att göra med hur mycket energi du kan lagra i tanken. Det övertrycksfria systemet har att göra med hur du skall konstruera din ackumulatortank. I ett traditionellt system med ett expansionskärl på vinden (eller ett slutet i pannrummet) har du normalt c:a 0,5 kg/cm2 i tryck. Det ger 5 TON per kvm och en ackumulatortank som inte är tryckkärlsklassad kommer att ta skada.
Med en övertrycksfri koppling ser du till att trycket aldrig överstiger 0,03 kg/cm2 och då kan du bygga ackumulatortanken i form av en cistern- eller t ex använda den gamla oljetanken. Hur man gör finns beskrivet på vår hemsida.
Det är riktigt att du kan lagra en viss mängd energi i 80 gradigt vatten. Men frågan är sedan hur mycket du kan nyttiggöra dig av ditt lager! Om du t ex använder värmeväxlare så har den alltid en viss verkningsgrad- om du måste ha ut t ex 60 gradigt vatten så behöver du ha kanske 70 grader i tanken. Energin finns i tanken men du kan inte nyttigöra dig den del som ligger under nivån för värmeväxlarens kapacitet.
På samma sätt blir det om du rör om i tanken, att du har samma temperatur i botten som toppen. Då kan du bara tömma tanken till radiatorkretsens framleningstemperatur. Om den behöver vara 60 grader så är returen kanske 45 grader. Energimängden finns fortfarande i tanken, men du kan inte utnyttja de sista 15 graderna om inte ackumulatortanken har en bra skiktning. Detta faktum är ofta helt avgörande när det gäller systemlösningar.
Om du bara kan nyttja från 60 grader till 90 grader är det en temperaturdifferans på 30 grader. Om du kan lägga returtemperauter i ett skikt i botten kan du nyttja från 45 grader till 90 grader. Det är en skillnad på 45 grader eller en tredjedel mer. Man kan säga att du med en oskiktad ackumulatortank har fått en tank där du bara utnyttjar 2/3 av den möjliga lagringskapaciteten.
Visst kan du strunta i varmvattnet och köra det på el. Men varmvattnet brukar i ett normalt hushåll svara för ungefär 30 % av det totala energibehovet, så i det fall du hoppar över varmvattnet får du räkna med att du har 1/3 av elvärmebehovet kvar, och i stort sett samma investering på vedsidan.
Ditt kulvertsystem löser du enklast med en undercentral i huset och en laddautomatik från din ackumulatortank. Kontakta din rörinstallatör så ger han dig ett bra anbud.
Hej! Har 2st 4000l tankar som jag ska isolera. Kan man regla upp en vägg runt tankarna och sedan fylla utrymmet med cellulosa isolering typ ekofiber. Hur mycket ska man ha? 30-40 cm och mer i topp?
Svar:
Du är på rätt väg- Ekofiber är en miljövänlig och bra isolering. Men du behöver minst 10 cm per 1 000 liter (Dock aldrig mindre än 200 mm). I ditt fall föreslår jag minst 50 cm längs väggarna och (om du får plats) ändå tjockare i toppen.
Jag är vedeldare respektive solfångaranvändare och har nästan bestämt mig för att köpa en Baxi Bonus 30. Jag skulle vilja veta vad Du som expert säger om ett sådant val. Jag har sedan tidigare en 500 l tank med sol och varmvattenslinga och tänker köpa en 750 l tom tank till detta. Så min fundering är helt enkelt - Vad har Du att säga om Baxi Bonus 30?
Svar:
Ditt val av värmepanna är alldeles utmärkt, du kommer att bli nöjd.
Däremot skulle jag vilja få dig på andra tankar när det gäller tankarna. Din Solo Innova har kapacitet att värma uppemot 3- 3 500 liter vatten, och måste ha minst 1 800 liter för att klara Svanenkravet. Du bör alltså se till att du får en betydligt större ackumulatorvolym. Detta för att utnyttja det fullblod du skaffar dig.
Då får du också en betydligt bekvämare vedeldning på köpet...
Hur blir det i framtiden då man måste ha miljögodkände panna utanför tätort om pannan man har inte ärmiljögodkänd?
Svar:
Din fråga är mycket motiverad. Det är mycket sannolikt att dagens miljökrav i Boverkets Byggregler (BBR), som enbart gäller inom tätort, inom en inte alls avlägsen framtid kommer att skärpas så att de omfattar även landsbygd.
Vad händer då med en redan installerad "icke miljögodkänd panna"? Svaret är att det vet vi inte ännu! Att i BBR ställa regler som gäller retroaktivt för redan installerad teknik går inte. Så den vägen händer ingenting!
Men så har vi miljöbalken. Den kan nog i första hand bli aktuell om någon klagar på rök och lukt, men kan även åberopas av t ex miljönämnden om man anser det befogat.
Miljöbalken säger redan idag att det är användaren - inte som tidigare att det var t ex den som klagade - som skall bevisa att en störning inte uppstår vid eldning. Och klarar inte tekniken miljökravet i BBR så antar jag att det direkt blir antingen ett nyttjandeförbud eller så får användaren bekosta en utredning som visar att anläggningen ändå klarar ställda miljökrav. Det är den rättspraxis som gäller.
Så i princip kan man säga att redan idag finns risk för att man får eldningsförbud om man väljer att använda icke godkänd teknik. Dessutom ökar såväl vedåtgång, brandrisk och hälsorisker. I det senare fallet är det väl på landsbygden ens egen familj som löper den största risken.
Med andra ord- varför över huvud taget välja en sämre utrustning och riskera så mycket när det finns så mycket bra teknik att välja mellan?
Hej! Jag och en bekant har funderat lite grann runt förbränningen i vedpannan. Har då tänkt oss att vi skall åka på bilskroten och köpa en lambdadsond, som vi sedan monterar in på rökröret. Kopplar till en digital eller analog mätare till. Detta för att se om vi har den rätta luftmängden. Kan ni tipsa mig om vart jag skall vända mig för att fördjupa mig i detta ämne, eller kanske har ni egna erfarenheter. Finns det något att hämta i det här?
Svar:
En lambdasond kan – om man även kopplar den till förbränningsluften – göra underverk på förbränningsresultatet. Kontakta t ex Erik Andersson på Effectapannan (tel 0300 223 20) så får du veta mera. De har en färdig utrustning som inte kostar skjortan.
Jag har en Albinpanna typ 225 från 1988 med keramik och en ack.tank på 1800 liter. Det är ju allmänt känt att det inte är den bästa pannan. Min fråga är om det kan vara värt att sätta en fläktstyrd förugn med keramik framför pannan för att försöka få upp vekningsgraden. Den ligger väl inte högre än 60-70% i den pannan. Jag har också funderat på en begagnad Perifal Solo+ men de är ganska svåra att få tag i.
Svar:
En förugn är inte vattenmantlad och ytan är ganska stor. Det betyder att den kommer att avge betydande mängder strålningsvärme till pannrummet. Och det är värme som du egentligen inte behöver- alltså egentligen förluster. I klartext betyder detta att den vinst du teoretiskt skulle kunna få med en förugn försvinner på ökade strålningsförluster. Inge bra alternativ alltså!
En beganad Solo pluspanna är ett mycket bättre alternativ! Men är du inte nu lite onödigt dumsnål? Varför en begagnad panna? Jag tycker att vedeldning ger så billig energi att det är värt att satsa några kronor på bekvämlighet. Du har ju en skapligt stor ackumulatortank så du behöver bara få en ny panna. Solo Innova, Effectapannan, CTC V35, Gaselle quick up osv- här finns gott om bra pannor i olika prislägen att välja mellan. Unna dig en ny panna och njut att bekvämligheten.
Hej! Jag har ett äldre litet halvdåligt isolerat hus på 190 kvadratmeter. I höstas installerade jag en Nibe Vedex 3000 vedpanna, tre acktankar a 500liter samt ladomat och reglercentral för automatisk shuntning. Tankarna är kopplade i serie. Pannan ger mycket bra effekt och kommer snabbt upp i arbetstemperatur, ca 90-94 grader.
Jag måste elda ganska ofta vilket innebär 3 ggr per dygn vid några minusgrader. Vid urladdning så sjunker temperaturen lika mycket samtidigt i alla tre tankarna. Dvs de tre nedre mätarna respektive övre sjunker från ca 80 till 40 grader samtidigt. Vad betyder skiktning ? Betyder det att tankarna ska laddas ur en i taget eller jämnt från botten och uppåt?
Svar:
Om tankarna laddas en och en i taget ligger de i serie (seriekoppling) och skall då tömmas i omvänd ordning om inkopplingen är rätt. Om tankarna laddas ur lika (som du anger) så har du en parallellkoppling- inte en seriekoppling. Parallellkoppling normalt det bästa och är nästan alltid att föredra.
Så vitt jag kan förstå är de eldningsintervall du anger normala för ditt hus. Vad du råkat ut för är en okunnig installatör. Du skulle till ditt stora- och halvdåligt isolerade hus ha haft minst dubbelt - helst tre gånger - så stor ackumulatorvolym. Problemet är då att du samtidigt skulle valt en större panna.
Du lagrar idag ungefär 90 kWh när dina tankar är fulladdade. Det motsvarar ungefär (inklusive brinntid) vad en villa på 100 kvm behöver en dag med nollgradig väderlek. Du har ett kanske dubbelt så stort behov. En vinterdag har förbrukar du dessutom dubbla normalförbrukningen.
I klartext- men den tre ggr så stor tank hade du eldat 1 gång per dygn de dagar du nu måste elda tre gånger om dagen.
Hej! Jag har en fråga om Återvinningskoppling. Eldar i dag i en solo innova 30 mot 2st 1000L tankar. Finns det någon ekonomi att koppla in återvinningskoppling? Pannan är ju varm ganska länge efter eldning. Innovan är ju ganska tung och har relativt stor vattenvolym..
Svar:
Det är riktigt som du antyder att Innova är en tung panna som skulle kunna ha nytta av att kopplas med återvinning.
Men vinsten är inte så stor- Baxi pannan är tilläggsisolerad och har en fläkt som styrs ifrån en rökgastermostat. Den stoppar fläkten medan det finns glöd kvar- vilket i sin tur varmhåller pannan inför nästa uppstart.
Med andra ord vad man vinner på karusellen förloras på gungorna... Mitt förslag är att du struntar i återvinningskopplingen.
Hej! Har läst en hel del om ackumulatortankar och dess storlek till vanliga villapannor. Har sett att det skiljer sig väldigt mycket på hur dom beräknar storleken. Vissa säger att tanken ska vara 18 gånger större än eldstadsvolymen medans andra säger att en vedpanna utan keramik med 100 liter eldstad ca 750-1000 liter. Ska det vara mer med keramik? Hur är det här egentligen? Vet ni det så vore jag jättetacksam för lite hjälp.
Svar:
Det är kraven för Svanen-märkning som anger 18 ggr eldstadsvolymen- vilket ger en enkel och bra tumregel för dimensionering av (obestervera) DEN MINSTA ackumulatorvolymen.
Lite mer i detalj så gäller för fackmannamässig dimensionering att man aldrig skall installera en mindre tankvolym än den volym som ett fullt vedinlägg klarar av att värma. OBS Även sommartid då man bara eldar för varmvatten och inte har någon förbrukning under eldningen. Begreppet fackmannamässigt kan sedan kopplas till konsumentlagstiftningen vid en ev reklamation etc.
T ex: -En modern vedpanna har en verkningsgrad på 90% och en eldstadsvolym på 120 liter. En bra vedkvalitet innehåller ungefär 1,4 kWh per liter (travat) ved i eldstaden. Det ger 120 x 1,4 kWh = 168 kWh i input. Med 90% verkningsgrad tillverkas 151 kWh energi, varav c:a 20 kWh åtgår för att vamelda själva pannan. Återstår för ackumulering c:a 130 kWh. Med en temperturskillnad på 50 grader (från t ex 40- 90 grader) så räcker 130 kWh till att värma 2 235 liter vatten 50 grader- vilket alltså är den fackmannamässigt minsta ackumulatorvolymen man skall välja. Jämför gärna med kravet enligt Svanen som ger 18 x 120 liter = 2 160 liter- d v s i samma storleksordning.
För en ordinär villa med ett energibehov på c:a 3 kbm olja per år brukar man räkna med att medeleffektbehovet ett normalt vinterdygn är c:a 5- 6 kW. Det betyder att lagrade 130 kWh räcker i drygt 20 timmar. Vilket i kombination med en pannas brinntid ger ungefär ett eldningsintervall per dygn.
Det är alltså ingen tillfällighet att en modern vedpanna har c:a 30- 35 kW effekt, runt 120 liters vedvolym vid verkningsgrader på 90%. De är byggda för att klara en normal villaägares behov. MEN då förutsätter detta att man även dimensionerar ackumulatortanken rätt. 750- 1000 liter är alldeles på tok för lite vatten.
Håller på att sätta in en Solo Inova 30kW i ett uthus för att värma ett äldre timmerhus på 150 kvm. Kulvert m två rör är dragen mellan uthuset och bostadshuset. 1800 l ack volym i uthuset och 500 l + varmvattenberedare i bostadshuset. Till problemet. Det finns ingen möjlighet att få plats med ett expansionskärl på högre höjd än radiatorerna uppe på plan 2 i bostadshuset. Hur löser man det? Har fått för mig att kulvertslinga i endera tanken försämrar skiktningen i den tank den sitter i. Vilka andra möjligheter finns (tryckfria system, slutet exp.kärl etc- och vilka för och nackdelar finns med dem? Har försökt med traktens alla rörmokare och panninstallatörer med tycker att jag får olika och osäkra svar överallt.
Svar:
Det är skrämmande om landets VVSare har så dålig kunskap om ackumleringsteknik. Du skall naturligtvis undvika både jättestora slutna expansionskärl och värmeväxlare i ditt system.
Med en övertrycksfri inkoppling av radiatorerna i ditt hus kan du använda samma vatten i hela systemet trots att expansionskärlet i pannrummet ligger lägre än elementen i ditt hus. Det blir betydligt billigare, ger en bättre funktion och en större flexibilitet.
Hej! Jag har i sommar installerat en calmarpanna v33 i garaget, en laddomat 21 och en tank på 1000 L, och ett öppet exp kärl på 100L. Längst upp i tanken är det en kulvert slinga som är kopplad till en kulvert på 60 m till huset. Inne i huset leds vattnet via en värmevxl, för tappvarm vattnet ut till elementen via en shunt. I huset sitter också ett öppet kärl. Min fråga ä. Hade det varit bättre att strunta i kulvert slingan i tanken och istället skickat in retur vattnet i botten och tagit ut i toppen, och i stället för vxl i huset, satt in en 500L tank med varmvatten beredare, jag upplever att skiktningen i tanken inte fungerar utan att tanken kallnar jämt hela vägen. Rörfirman menar att det skulle röra om i tanken så att jag ändå inte skulle få någon skiktning. Huset är på 160 kvm i två plan (äldre timmer hus). Jag har en ide om att koppla in ytterligare 500 el 750L vatten, vad tycker ni vore den bästa lösningen i mitt fall. Tilläggas kan att värme förlusten i kulverten är knappt märkbar kanske 1 grad.
Svar:
Den lösning du fått installerad är inte bra - framförallt därför att ackumulatorvolymen är alldeles för liten (men det har du ju redan upptäckt). För ditt hus hade det varit lämpligare att du valt en storlek större vedpanna och en ackumulatorvolym på 3- 4 000 liter. Då hade du fått en BEKVÄM vedeldning.
Huruvida det är rätt eller fel med en kulvertslinga i tanken beror på de tryckhöjder du har i systemet. Men även om du skulle ha radiatorer ovanför det öppna expansionskärlets placering så skulle man kunna lösa detta med en så kallad Övertrycksfri koppling med syfte att slippa kulvertslingor som dels kostar verkningsgrad och dels förstör skiktningen mer än nödvändigt.
Thermoventiler AB i Ulricehamn har utrustning för att lösa dina problem.
Hej. Jag har ont om plats i det utrymme jag avser placera en panna men gott om plats på vinden precis ovanför. Fungerar det att placera ackumulatortanken ovanför pannan? Jag tänker främst laddningstekniskt. Pannan är av typen Nibe Alpha Keram UB på ca 20 kw och tanken är (till att börja med) på 700 liter med kamslinga för varmvatten. Jag avser i övrigt att koppla enligt modellen för standardkoppling med en laddomat 21. Klarar laddomaten höjdskillnaden med bibehållen kapacitet och goda skiktning som vid inkoppling mellan panna / tank stående brevid varandra som i de oftast rekomenderade fallen? Om kopplingsidén fungerar, var bör laddomaten i så fall placeras, i nivå med pannans botten eller i nivå med ackumulatortankens botten eller spelar det ingen roll ? Om kopplingsidén inte fungerar, är någon annan laddteknik då möjlig och hur ser isåfall denna ut?
Svar:
Det bör normalt inte vara några problem att placera tanken högre än pannan- och laddomaten bör du placera så nära pannan som möjligt. Men tänk på bärigheten! En tank på 700 liter väger kanske närmare 1 ton när den är full med vatten och alla rördelar är monterade.
Jag har en 40 meter lång kulvertledning från pannhus till bostad. En wirsbo pex, isolerad med liggunderlagsliknande material och med två 40 mm ledare innuti. Nyinstallerad för två år sedan, med ett pris på 500 kr metern. Jag antog att det var något av det bästa som gick att få tag på. Efter noggrann mätning konstaterar jag att temperaturen sjunker med två till tre grader mellan pannhus och bostadshus, är detta rimligt? Jag läste att en bra kulvertledning inte skulle sjunka i temp mer är någon tiondels grad på 20 meter, vilken typ av kulvert är det? Kan man tänka sig att höljet skulle kunna vara skadat var på vatten läcker in och kyler ledningen eller skulle en sådan skada sänka tempen ännu mer?
Svar:
Först av allt vill jag tala om att jag inte alls är någon expert på kulvertar och hur olika fabrikanter har löst isoleringen. Men om du verkligen tappar 2- 3 grader på en 40 meter lång kulvert är det mycket energi som går förlorad på vägen. Hur mycket du förlorar är beroende på dels hur stort flödet är (liter/h) och dels på hur mycket cirkulationspumpen arbetar. Det senare beroende på om du har en undercentral i bostadshuset t ex form av en mindre ackumulatortank eller om du kör shuntat vatten direkt ut på elementen. Har man en undercentral kan man vid behov ladda med värme och däremellan låta cirkulationen stå stilla, har man en direktkoppling måste cirkulationspumpen gå dygnet runt.
Låt oss anta att din cirkulationspump ger 600 liter per timma och att du tappar 3 grader. Då blir förlusten 3 x 600 x 1,163 / 1000 = 2,1 kWh varje timme som cirkulationspumpen snurrar. Ställ detta mot att medeleffektbehovet för en normal villa vid nollgradig väderlek är c:a 3 kW för all värme och allt varmvatten så får du lite perspektiv på hur stor förlusten är.
Vad kan man göra åt det? Det är omöjligt att säga. Först måste du nog göra en mer noggrann analys om du verkligen tappar så mycket energi som du tror och sedan ta reda på var du i så fall tappar den. Mitt råd till dig är att börja med att kontakta kulvertleverantören och förklara hur det ligger till och försöka få dem (eller någon representant) att komma hem till dig och gå igenom hur din anläggning är kopplad. Det kan finnas andra förklaringar än isolationsförluster till att man tappar temperatur i en kulvert. Om felet inte är av reklamationskarraktär får du vara beredd på att betala för den undersökningen. Men det är det värt, för i ditt fall så har du mycket att vinna på att försöka åtgärda problemet (om dina antaganden är riktiga).
Jag bygger ett nytt hus i 2 plan + källare 1 ca 120m2/plan. Jag låter sätta upp gamla kakelugnar i vardera planet ovan mark. I dessa plan består ventilationen av luftvärmeväxlare. I källaren ventiler i vägg. Min fråga är om det krävs extra luft till kakelugnarna? Kan man i så fall ta luften via rör från källaren? Eller måste det dras rör ut genom yttervägg?
Svar:
Härom tvistar "di lärde". Den förbränningsluft som används av dina kakelugnar måste självklart ersättas. I normala fall har ett hus så mycket otätheter att den luftmängden kommer in av sig själv. I nya - och täta hus - kan det bli problem.
Man vill gärna - i synnerhet med ett balanserat ventilationssystem - ha ett litet undertryck i huset. (Detta för att inte varm och fuktig luft skall möta daggpunkten inne i exempelvis en vägg om där finns otätheter.) Om detta undertryck, som skapas av frånluften, blir större än det naturliga självdraget så kommer rökkanalerna från eldstäder etc att fungera som tilluftventiler. D v s det ryker in när man försöker elda. Problemet är ganska vanligt när man startar köksfläkten som suger ut 3- 400 kbm luft per timme... Det är av den anledningen som vill man ha tilluft i anslutning till eldstäder.
Men en kakelugn använder mycket lite luft- kanske 30 kbm per timme. Det betyder att den luftmängden borde finnas tillgänglig inom tryckskillnaden som orsakas av det naturliga skorstensdraget, även utan separta ventiler. Om du ändå skulle får problem med inrökning så är detta mer ett ventilationsproblem- som du kan lösa med att öka tilluften (-eller minska frånluften).
Mitt förslag är att du INTE sätter in extra ventiler- utan låter denna luft komma in naturligt. Om du ändå skulle få problem kan du alltid ta bort en bit av någon tätningslist i ett fönster (som sitter över en radiator) och den vägen se till att kakelugnen får den luft den behöver.
Har nyligen installerat ett nytt värmesystem. Vedpanna och två 750 liters ackumulatortankar i pannrum, plus ett 100 liters tryckkärl. Inne i huset har jag två 500 liters tankar med110 liters beredare i en av tankarna plus ett 100 liters tryckkärl även där. Kulverten är ca 20 meter lång och styrs av en differenstermostat (termomat2) som har fått en extrafunktion så att den startar och laddar tankarna i huset vid eldning samtidigt med laddningen till tankarna i pannrummet ( annars kan man inte ladda upp tankarna ihuset med termomat2´s egna funktioner vid eldning). Nu till min fråga. Jag kan då ackumulera ca 2500 liter till ca 80-85 grader men redan nu med en temperatur ute på ca plus minus noll grader sjunker tankarna ned till 50-55 grader i topp och ca 40 grader i botten på ett dygn. Har ett hus på ca 185 kvadrat inklusive källare kan det vara normalt? Har strypt ned flödet på kulverten för att minska turbulensen i tankarna. Har själv svårt att tro att det enbart ska bero på en kall kåk. Kan flödet på radiatorerna påverka? Håller en temp inne på 20-21 grader. Provade förlusterna i kulverten med vanliga anliggningstermometrar men det skilda bara nån grad inne i källare och ute i pannrum. Har en panna från trebema v33 och den tycker jag verkar bra, laddar tankarna på ca1,5- 2 fulla inläggningar. Har talat med andra som verkar klara sig med tankar på 2250 liter och bara behöver elda varannan dag vid varmare än -10 grader.
Svar:
Jag tror att dina bekanta överdriver lite när de säger att de klarar sig 2 dagar vid minus 10 grader! 2 250 liter vid 50 graders temperaturskillnad är ungefär 130 kWh i värmelager, 2 dygn minus 5 timmars brinntid är 43 timmar- vilket ger ett medel effektbehov på 3 kW vid minus 10 grader. Det är bara att gratulera till ett väldigt energisnålt hus- omkring 17 300 kWh/år för värme och varmvatten. Det motsvarar strax under 2 kbm olja.
Om du har 2 500 liter och tappar 30- 40 grader på ett dygn, så motsvarar det 90- 120 kWh. Med 5 timmars uppladdningstid ger det ett effektbehov på runt 5 kW. Det är väl i och för sig en något hög förbrukning- men den är inte anmärkningsvärt hög mot den bakgrunden att ditt hus är på hela 185 kvm och du dessutom har 20 meter kulvert. Jag kan inte se detta som någon katastrof.
Men om du tappar någon grad i kulvertförluster så är det MYCKET- och det är förmodligen där har förklaringen till att du tappar en del energi. På 20 meter kulvert borde skillnaden vara bara någon tiondels grad (!)- och inte flera grader. Räkna på flödet och temperaturskillnaden så ser du att din kulvert är nog förklaringen. Men om det lönar sig att göra något åt den? Tja- det beror på hur du värderar arbetsinsatsen att hantera din ved.
Hade jag varit med från början hade jag nog rekommenderat storleken större på pannan, men OK den verkar ju fungera utmärkt så där har du inte problemet.
Vi lärare på energiprogrammet i Hudiksvall har kommit i dispyt om hur mad ska koppla flera acctankar för att få maximalt utbyte av volymen. Jag hävdar att de ska kopplas i serie diagonalt så att skiktet flyttar sig från från tank till tank.
Svar:
Du har både rätt och fel (!)
Du har rätt därför att: Seriekoppling innebär vinster (större än man ofta tror) på strålningsförluster från tankarna genom att dels ytterväggsytan i förhållande till värmd tankvolym blir mindre och dels genom att kopplingen mellan tankarna upptill inte blir varmhållna i onödan. Dessutom är det oftare lättare att bibehålla en bra skiktning i tankarna om man använder seriekoppling. Så länge ackumulatorvolymen endast används för värmeproduktion är det alltid bäst med seriekoppling.
Men om ackumulatorvolymen även innehåller en varmvattenberedning blir det genast besvärligare. Seriekopplade ackumulatortankar kommer att fungera utmärkt vid uppladdning. Men när du skall ladda ur tankarna är det meningen att du skall vända flödesriktningen så att radiatorreturen (kallaste vattnet) går in i botten på den sista tanken och pressar tillbaka vatten från tanktoppen till botten på föregående tank osv. Detta fungerar så länge värmebehovet är större än tappvarmvattenbehovet.
Men du har fel vår, sommar och höst: Under förutsättning också att varmvattenbehovet tömmer den första tanken tanken på värme snabbare än man får "påfyllning" från tank 2, 3 osv. Finns enbart ett behov av varmvatten kan man ladda alla tankar men bara ladda ur den första eftersom varmare vatten i toppen på tank två av naturlagarna inte kan falla genom det kallare vattnet till botten på tank 1. Det är av de anledningen som man nästan alltid använder parallellkoppling om man har flera tankar. Då kommunicerar tankarna med varandra och man kan både ladda- och ladda ur- hela vattenvolymen.
I det fall att ackumulatorvolymen är betydligt större än vad ett fullt vedinlägg i pannan producerar i värme gör man ofta en kombination av serie- och paralellkoppling. T ex om man har 4 st 750 lit acktankar, så lägger man de två första (1 500 liter) på parallellkoppling (används sommartid för varmvatten) och sedan efterföljande tankar på serie. Men man ser alltid till att man kan ta emot - och ladda ur - vad minst ett fullt vedinlägg producerar i energi.
CTC system Vemax var både en kombination av serie- och parallellkoppling, där man på samma tankar kopplade både parallell (topp mot topp) och serie (topp till botten). Sedan kunde användaren med hjälp av avstängningsventiler välja hur man vill nyttja tankarna. Vintertid serie- och sommartid parallellkoppling. Problemet var då bara att dels kunde inte installatören inte alltid förklara skillnaden för kunden och dels blev hela installationen onödigt dyr. Bättre är då att satsa på en bättre isolering av tankarna och en parallellkoppling.
Jag eldar med ved och har en Baxi bonus kopplad till 1600 l acktankar, mitt problem är att röret till expansionskärlet behöver bytas och det medför ganska mycket jobb. Kan man montera ett trycklöst expansionskärl vid pannan ?. Höjden till elementen på andra våningen blir ca 5 meter.
Svar:
Självklart kan du koppla in både ett trycklöst expansionssystem och ett slutet expansionsystem i ditt pannrum.
Ett trycklöst system innebär att du köper en kraftigare pump till radiatorsystemet och sätter ett öppet expansionskärl i pannrummet. Tryckhöjden till dina radiatorer skapas genom att du stryper radiatorreturen så att cirkulationspumpen bygger upp det tryck som behövs. Systemet fungerar sedan precis o´som vanligt- men det kräver lite kunskap på hur det monteras.
Ett slutet expansionskärl kan också vara ett alternativ. Tänk då på att ett slutet expansionskärl innebär en betydligt större volym än ett öppet kärl. I ditt fall räknar jag med att du inklusive panna, tank och radiatorer har ungefär 2 000 liter vatten. Det ger en tryckfaktor på 0,36 om du använder en säkerhetsventil på 1,5 bar och har 5 meter till radiatorerna. Volymen på expansionskärlet blir då enligt formel total vattenvolym x expansionsfaktor / tryckfaktor = 2 000 x 0,0435 / 0,36 = 242 liter. Detta att jämföra med ett öppet kärl som skall vara minst 5 % av total volym d v s 100 liter!!!!
Jag håller just på att byta ut mitt värmesystem från elelement till vedeldning, min rörmokare tycker att jag ska installera 2 st 500 liters ackumulatortankar (redan köpta) i källaren, sedan kompletera med en 1500 liters tank i det fristående pannrummet. I tanken i pannrummet ska en kamrörslinga på 15 meter installeras och genom den ska tankarna i huset med en differenstermostat värmas upp. Detta ska vara en fördel enligt honom för att behålla skiktningen i tankarna. Har ett hus på ca 160 m2, har köpt en calmarpannan v33 och två 500 liters tankar. Med tanken på 1500 liter hamnar jag på 2500 liter ackumulerat. Kulverten är 23m. Kommer att installera ett tryckkärl i huset (3våningar plus källare) och ett öppet kärl i pannrummet. Kommer jag att klara mig på eldning en gång om dan.
Svar:
För att svara på din fråga om den totala volymen kommer att räcka till så blir svaret: Ja, den kommer förmodligen att räcka till. Men det hänger på hur du lyckas med att behålla skiktningen i tanken. Blir tanken omrörd då tappar du 20- 30% i lagringskapacitet och då kan det bli lite snålt när det är som kallast.
Det alternativ till inkoppling som din rörinstallatör föreslår kommer att fungera men brukar INTE ge speciellt bra skiktning. Jag antar att anledningen till detta val är att det finns radiatorer i huset som ligger på en högre nivå än vad som är möjligt att klara med ett öppet kärl i pannrummet. Mitt förslag är att du kopplar in systemet utan kamflänsslinga med enbart ett öppet expansionskärl. Det betyder att du använder samma vatten i hela systemet, men att du i bostadshuset använder en trycklös koppling från tankarna till radiatorerna. Genom att ha en lite större cirkulationspump och strypa på radiatorreturen bygger pumpen upp det tryck som behövs för att lyfta vattnet till radiatorerna utan att påverka trycket i panna och ackumulatortankar. Kulvertslingan bör du sedan komplettera med en "kulvertstyrning" från Termoventiler AB för att få bästa möjliga skiktning.
Så till sist en liten kommentar: Om du väljer en storlek större panna och dubblerar ackumulatortanken i pannrummet så får du för en mycket liten merkostnad en mycket bekvämare eldning. Antalet gånger du behöver tända i pannan nästan halveras på ett år. Tänk på att vedelning innebär att du spar kanske 20- 25 000 kr per år på din uppvärmningskostnad- då skall man inte stirra sig blind på att få en så billig installation som möjligt. Titta istället på funktion och bekvämlighet.
Jag har en fråga som ni kanske kan hjälpa mig med. Kommer installera en solo innova 30 +tankar snart. Dock är jag lite fundersam på ack volymen. Har tänkt mig 2st 1000L tankar eller 2st 1300L tankar.Får inte in bredare tankar än 120cm. 2600L Till mitt lilla hus "ca 110kv med källare" tycker jag låter för mycket. Har ingen golvvärme utan vanliga gamla stora sektionsradiotorer under varje fönster. Värmer man 2600L på ett ved inlägg med en innova30? Eller hur är det?
Svar:
När man dimensionerar ackumulatortankar skall man utgå från att tanken aldrig skall vara mindre än vad ett fullt vedinlägg producerar i energiminus vad som går åt att värma själva pannan. Notera att den energi som "fastnar" i pannan egentligen är förluster då den normalt inte kommer värmesystemet tillgodo (om du inte installerar tanken med sk återvinningskoppling). Det betyder att ju mindre ackumulatortank du har desto större blir uppstartförlusterna, alltså bättre med en lite för stor tank än omvänt.
En Solo Innova rymmer 135 lit ved, av vilket du utnyttjar max 125 liter. En bra vedkvalitet håller c:a 1,3- 1,4 kWh/liter (travad) vilket ger en "input energi" på 125 x 1,4 = 175 kWh, vilket med 90% verkningsgrad blir drygt 155 kWh färdig värme. Om man skall höja temperaturen på 1 000 liter vatten 50 grader (t ex från 40- 90 grader) så behöver du tillföra 50 x 1000 x 1,163 / 1000 = 58 kWh färdig värme. Teoretiskt sett skulle alltså din Innovapanna kunna värma 155 / 58 = 2 675 liter på en påfyllning. Men du utgår vi från att pannan redan är varmeldad- Om du startar från en helt kall panna så skall du först värma både pannans vattenvolym och keramik och det motsvarar i ditt fall ungefär 28 kWh, vilket betyder att du har 155- 28 = 127 kWh över för ackumulatortanken vilket motsvarar 2 200 liters ackumulatortank- vilket alltså bör vara den minsta tankvolymen du väljer.
Men om du tänker dig att du har en sämre vedkvalitet, eller att du inte lägger pannan helt full på sommaren så kan man naturligtvis klara sig med en mindre volym. Med då får du å andra sidan elda oftare och andelen uppstartningsförluster ökar radikalt. Notera att detta är den minsta ackumulatortanken, med två besök i pannrummet (två inlägg) har pannan kapacitet att värma mer än 3 500 liter. Tänk på att om du dubblar tankvolymen så innebär det att du i det närmaste halverar antalet uppstarter per år.
Notera också att Baxi Solo Innova är Svanenmärkt- Men för att uppfylla Svanenkravet måste ackumulatorvolymen vara minst 18 ggr eldstadsvolymen, d v s 18 x 135 = 2 430 liter. Mindre volym innebär att Svanengodkännandet faller. VedSol AB (0225- 60115) säljer en smart konstruktion av rektangulära tankar som lätt kan lyftas in genom befintliga dörröppningar. Fördel med en rektangulär tank är att du får en stor volym på liten golvyta och - om man får in hela volymen på en enda tank - så minskar även andelen ytterväggsyta och därmed strålningsförlusterna genom isoleringen.
Jag är vedeldare sedan 7-8 år tillbaka och trivs med det. Vår Egor V25 fyller snart 15 år så ett pannbyte närmar sig. En panna på 45-50 kW borde väl behöva större skorstensarea än en 30 kW? Har emellertid sett att SP använt vanliga mått då dom testat Baxis Innova 50 kW så det verkar funka. Vi har ca 15x15 cm pipa med drygt 7 m längd.
Har pratat med rörkrökare på hemmaplan men ingen verkar känna till tryckfria system. Nackdelen verkar vara korrosionsrisken som inte kan elimineras med olja/paraffin i tanken. Vad är din uppfattning? Varför leder man in hetvatten i ett expansionskärl med gummiblåsa? Den håller ju inte så länge.
Svar:
En modern panna som Baxi Innova har mycket högre verkningsgrad än din gamla trötta Egorpanna. Det betyder mindre rökgasvolym så din kanal bör nog räcka till om inte veden är alltför fuktig. 1 liter vatten ger 1 650 liter vattenånga och den kräver naturligtvis utrymme...
Trycklösa system kan ha ett expansionskärl 30 cm ovanför tanken (max tryck 0,03 bar) och ändå klassas som trycklöst. Då minskar du korrosionsrisken betydligt. Ligger dina radiatorer högre än expansionskärlet kan du lösa detta med en strypning på radiatorreturen som gör att cirkulationspumpen lyfter vattnet upp till radiatorerna. Tala med din rörinstallatör så förklarar han närmare hur systemet fungerar. Detta är elementärt- så klarar han inte av detta föreslår jag att du byter rörfirma.
Man använder ibland gummi- eller plastblåsor i expansionskärlet för att minska kontaktytan vätska / luft. D v s att man vill minska syresättningen av systemet. Detta är mer viktigt när man har låga höjdskillnader mellan expansionskärl och panna/tank. Men egentligen har detta inte så stor betydelse. Om du väljer en storlek för stort expansionskärl får du ungefär samma effekt.
Finns det någon bra förklaring på vad "Totalverkningsgrad" är?
Svar:
Begreppet "Totalverkningsgrad" är inte allmänt vedertaget och det finns säkert 10 olika def på vad det betyder. Men egentligen borde det vara förhållandet mellan tillförd energi och i byggnaden nyttiggjord energi. D v s att man skall även ta hänsyn till- och räkna bort den del av t ex strålningsförluster i rördragning, panna, tankar etc som INTE kan nyttiggöras i byggnaden.
I praktiken ett omöjligt värde att kunna bestämma! Därför använder många begreppet Totalverkningsgrad som synonymt med antingen en systemverkningsgrad eller t o m en pannverkningsgrad.
Jag skall byta värmeanläggning från olja till ved. Jag har två hus, 160 m2 och 110 m2, båda är timmerhus och de tar mycket värme. Jag har räknat med att jag behöver minst 3000 liter vatten. Nyligen fick jag ett förslag om att jag skulle låta installera en 750 liters tank med en varmvattenberedare om 120 liter med en kulvertstyrning. Vad skulle jag tjäna på det? Kan jag inte ha den tanken vid de andra tankarna lika gärna? Det ligger en kulvert mellan husen, inte den bästa men den fungerar.
Jag har tittat på fler pannor och har kommit fram till att Calmarpannan v65 verkar vara en bra panna, hög effekt och hög pannverkningsgrad. Det som är lite oroande kring denna panna, som jag skulle vilja fråga er om, är att den pannan endast har en eldstadsvolym på 150 liter. Deras konkurrenter atmos har en 50 kW panna som man kan lägga in 250 liter, men då är vedlängden 75 och inte 50, och jag vill ha 50 för jag tycker det blir tungt med 75. Hur kommer det sig att Calmarpannan kan ha en så liten eldstadsvolym men ändå klarar den att värma 4000 liter vatten! Varför ska man lägga in mera ved än vad man behöver?
Svar:
Att placera en "undercentral" i form av t ex en 750 liters ackumulatortank (med kulvertstyrning) i bostadshuset är både smart och ekonomiskt. Dels så kan du klara dig med bara två rör i kulverten (istället för fyra) då du tillverkar ditt tappvarmvatten i undercentralen. Du slipper du en massa kulvertförluster i form av en rundpumpning av varmvatten. Dels skulle en 750 lit tank vara perfekt den dag du vill ha stöd- reservvärme med el, eller varför inte en solfångare som gör att du slipper elda på sommaren.
När det gäller val av panna så kan man resonera så här: 4000 liter vatten (totalt) som du skall värma 50 grader behöver c:a 240 kWh (plus vad huset förbrukar under tiden du eldar). En Atmospanna har c:a 75% i verkningsgrad och en Calmarpanna ungefär 90%. Energiinnehållet på bra björkved är c:a 1,4 kWh per liter. Om Atmospannan rymmer 230 liter (svårt att lägga riktigt fullt) så värmer den 0,75 x 1,4 x 230 = 240 kWh på ett inlägg, och Calmarpannan som rymmer 150 liter 0,90 x 1,4 x 130 = 165 kWh. Vilket i praktiken (utom vid ren tappvarmvattenproduktion) innebär att du i båda fallen behöver lägga in två gånger.
Hur mycket du behöver elda beror sedan på vad du har för energibehov i dina två hus, d v s hur bra isolerade dessa är. Men om jag utgår från att du har ett max effektbehov på c:a 15- 16 kW (någorlunda bra isolerat) så har du ett energibehov vid noll graders utetemperatur av 16 x 24 = 384 kWh och vid minus 10- 13 grader på det dubbla - 768 kWh.
Så vitt jag kan förstå så innebär detta att du med Calmarpannan behöver 4 inlägg och med Atmospannan 3 inlägg för att klara ett vinterdygn. Du kommer att få elda både morgon och kväll redan vid temperaturer på någon minusgrad om du inte väljer en större ackumulatorvolym än dina 4 000 liter. För att få en riktigt bekväm vedeldning i ditt fall, skulle jag rekommendera att du tittar en ändå större anläggning. T ex en Arca 90 kW panna (VedSol AB i Långshyttan) och en tankvolym på minst 7- 8 000 liter, eller som alternativ kanske flis- eller pelletseldning.
Jag har grävt och lagt ner en tvårörskulvert, ca 30 m mellan garaget och mitt hus. Jag skall ha en Ack-tank i garaget på 3000 l och en 750 l tank i huset. Jag kommer att elda ved i en Perifal Solo plus som är ca tio år gammal. Nu är det så här att jag har inget vatten i garaget. Enligt uppgift så måste jag ha vatten i garaget för att kyla panna vid ev. kokning. Är det möjligt att kyla anläggningen via kulverten i stället.
Svar:
Om man håller sig strikt till lagstiftningen så skall en anläggning kopplas så att den aldrig kan komma i kokning. I praktiken innebär det att varje panna måste förses med nödkylning. Det betyder att besiktningsmannen alltid har rätt att kräva nödkylning direkt i pannan.
Men praxis i verkligheten - och i synnerhet då man använder vedpannor som är beroende av en fläkt för att brinna - är annorlunda. I de fall då ackumulatortankens volym är betydligt större (som i ditt fall) än vad ett vedinlägg i pannan klarar av att värma, i kombination med att pannan kopplas med ett traditonellt laddkoppel (t ex Acaso eller Termoventiler) där laddningsledningen är fritt stigande till tanktoppen och returledningen hela vägen ligger lågt efter golvet brukar man inte kräva nödkylning över huvud taget.
Om det blir strömavbrott så stoppar även fläken och pannans effekt blir minimal. Om drifttermostaten går sönder finns ett överhettningsskydd som måste återställas manuellt (jämför oljeeldning). Vid en sådan inkoppling fungerar pannan någorlunda även på självcirkulation (även då det är strömlöst) och ackumulatortankens volym fungerar då som nödkylare. Dock skall alltid en säkerhetsventil monteras på pannan för att säkerställa att trycket i anläggningen inte överstiger 1,5 bar om anläggningen skulle frysa etc.
Jag kan inte se behovet av en nödkylning i ditt fall som nödvändigt. Däremot vet jag att det är väldans bra att ha en vattenutkastare i pannrummet, om inte annat för att enklare kunna städa och spola golv etc.
Kan man kombinera vedeldning med stora tankar ( 3000 liter ) vintertid och eluppvärmning av vatten sommartid för varmvatten ?
Svar:
Ja självklart!
3 000 liter är en opitmal volym för en vanlig villa, volymen kan som regel värmas med två fulla inlägg med bra ved i en modern vedpanna och ger bara hälften så många uppstarter per år som en 1 500 liters tank. Men tänk på att en större tank kräver en bättre isolering, i ditt fall aldrig mindre än 30 cm mineralull eller motsvarande.
Vid eldrift är det en fördel om elpatronerna sitter högre upp i tanken. Så högt upp som möjligt, men naturligtvis under VV-beredaren. Då värmer patronerna bara toppen på tanken, och vedvärmen kan utnyttjas optimalt.
Lönar det sig att installera en ackumulatortank till en äldre ved/olje panna? Jag har hört allt från halverad vedförbrukning till ingen besparing alls p.g.a. att varmvattenberedaren sitter i pannan.
Svar:
Det lönar sig alltid att installera ackumulatortank. Även en gammal dålig panna klarar ungefär 750 liters volym. Men komplettera gärna med en motdragslucka för att få en inspädning av pannrumsluft i rökgaserna som dels sänker rökgastemperaturen och dels stabiliserar draget.
Tänk på att tanken du installerar nu kommer att överleva pannan i livslängd. Det betyder att du bör installera en tank med varmvattenberedare och samtidigt passa på att flytta shuntgruppen till tanken. Då undviker du onödiga förluster som sänker verkningsgraden. Det blir dyrare men den dag du byter pannan har du tillbaka varenda krona av fördyringen, för då skall du ändå köpa en beredare och koppla om shuntgruppen. Med elpatron i tanken har du dessutom en fungerande elpanna som du kan använda när din gamla panna sprungit läck.
För några år sedan var det väldigt populärt med så kallade förugnar idag verkar det knappt finnas några alls på marknaden. Var detta en dålig produkt eller hur kommer det sig att de har försvunnit från marknaden?
Svar:
En förugn kan aldrig bli lika bra som en modern vedpanna. Orsaken är att förugnen saknar vattenmantling. Hur mycket man än isolerar blir verkningsgraden sämre än en vattenmantlad eldstad och ju mer man isolerar desto större påkänning på materialet (vilket i sin tur påverkar hållbarheten). Emissionsmässigt ger förugnen bra värden,och då i synnerhet om den eldas mot en ackumulatortank på 500- 1000 liter.
Pannverkningsgraden är i de flesta fall runt 60% vilket är långt ifrån vad en modern vedpanna klarar, men ändå förmodligen betydligt bättre än en traditionell dubbelpanna. Det senare i kombination med en större eldstad gjorde förugnen populär som komplement till en befintlig panna. Men eftersom priset för en ny förugn är c:a 2/3 av vad man kan köpa en ny – och bättre - panna för var marknaden ändå ganska smal.
Är den befintliga pannan äldre än 10- 12 år skall man välja att byta panna istället. Och eftersom man de senaste 5- 10 åren i de flesta fall sålt vedpannor som fungerar betydligt bättre än en förugn har den totala marknaden nästan helt försvunnit. Lägg sedan till att de som eldar med olja också har en pelletsbrännare som alternativ till en förugn så är utvecklingen ganska naturlig.
Bör jag investera i en anläggning som är anpassat för flera uppvärmningsalternativ?
Svar:
Det beror på omständigheterna. Men många väljer idag bort oljan helt som ett alternativ och satsar på fastbränsle med elvärme som reserv och backup.
Det kan vara en renodlad vedpanna och en ordentligt tilltagen ackumulatortank (aldrig mindre än 1 500 liter) med varmvattenproduktion och shuntgrupp i ackumulatortanken. En sådan anläggning kan i efterhand kompletteras med en pelletsbrännare (eller oljebrännare).
Väljer man ett alternativ med pellets kan man välja en kombinationspanna - typ Baxis Bonus - som klarar miljökraven även vi d vedeldning (om man eldar mot ackumulatortank), samtidigt som pannan är konstruerad för att ge bra funktion i kombination med pelletsbrännare.
Har man tillgång till spannmål, eller vill köpa en utrustning som klarar även att elda sämre kvaliteter av pellets kan man istället välja en integrerad "multipanna". D v s en panna där brännaren är inbyggd i pannan och konstruerad för att elda även askrikare bränslen.
Kan jag elda med ved i en pelletskamin?
Svar: Det finns något fabrikat av pelletskaminer som man också kan elda med ved. Men i de flesta fall är pelletskaminerna konstruerade för ren pelletseldning.
Vilka risker tar man om man ej sotar ur pannan med jämna mellanrum?
Svar: Förutom att man riskerar försämrad verkningsgrad (högre uppvärmningskostnader) och andra driftstörningar så kan det bli problem med skadeersättningen om man drabbas av en maskin- eller brandskada. Man har brutit mot försäkringsbolagens aktsamhetskrav.
Jag har dåligt drag i skorstenen, hur löser jag detta?
Svar: Börja med att kontakta skorstensfejarmästaren för att ta reda på orsaken. Det kan vara skiljeväggsfel, kondens eller alltför trånga insatsrör som är orsaken.
Var ska jag mäta rökgaserna för säkrast undvika kondens?
Svar: Egentligen är det temperaturen i skorstenstoppen som är kallast och därmed avgörande för om det blir kondens. Daggpunkten för vedrökgas kan variera något men brukar ligga runt 65 grader. I normalfallet betyder det att om rökgastemperaturen direkt efter pannan är 120- 130 grader så brukar rökkanalen klara sig från kondens.
Rökgaserna är för höga hur löser man detta på ett enkelt sätt?
Svar: Det är inget enkelt problem att lösa. En dragbegränsare kan hjälpa, men det är säkrast att rådfråga er lokala skorstensfejare.

Gå till början av sidan!