Frågor & Svar om spannmålseldning
Ni förespråkar ju att man skall använda ackumulatortankar och att de är hjärtat i ett uppvärmningssytem. Det låter ju vettigt och så men vad jag grunnar på är hur länge håller en ackumulatortank tätt och finns det något sätt att förebygga att eventuellt problem. Bör man räkna med en viss livslängd eller finns det ingen bortre parantes? 
Konsekvenserna av ett läckage är ju väldigt stora, har man 3-4 kubik vatten lagrat och det helt plötsligt börjar läcka så är det ju inte så roligt även om det är 30 år sedan installationen gjordes.
Svar:
Jag förstår frågan men ser inte problemet!
Hur ofta behöver du byta dina radiatorer?? De är gjorda av samma material (järn) men har sällan mer än 1 mm godstjocklek. De flesta ackumulatortankarna är tillverade av mist 3 mm tjock plåt vilket rimligtvis borde ge ändå längre livslängder än för en radiator.Då är pannan ett större problem, och om pannan springer läck och du har en acumultortank i systemet så är det lika mycket vatten som kommer ut.....
Nu har jag alldrig hört talas om att en panna eller tank "helt plötsligt" bara havererar. Normalt sett börjar det med att det börjar fukta lite runt någon svets, sedan börjar det droppa o s v. Med andra ord- du har gott om tid på dig att upptäcka problemet innan katastrofen är ett faktum. Om du ändå är orolig kan du koppla in samma typ av fuktlarm som sitter på en diskmaskin och koppla det så att det larmar om det uppstått ett läckage.
Hej! Om jag har två acctankar med olika storlek och vill köra acctankarna paralellkopplade. Den minsta tanken är på 500liter och innehåller en vvb 120liter. Den största tanken kan vara tex 1500l.
Måste jag då palla upp den mindre tanken så att den hamnar i samma nivå som den stora tanken tex om jag har en 500l (höjd 1600mm) och en 1500l (höjd 1900mm)? Och i sådana fall varför?
Tankarna kommer att vara i olika rum och den minsta tanken kommer att stå 1m från pannan och den större kommer att stå 2m från den mindre i ett annat rum. Stigaren i taken mellan panna och tankar och returen från den största tanken nerfälld 1.5 m i betonggolvet och fram till den mindre tanken. Hur mkt måste man isolera returen i betonggolvet?
Svar:
Den tank som är ”tekniktank” d v s den tank du har varmvatten och shuntgruppsuttaget på skall minst vara i nivå med slavtanken. Ligger slavtankens topp högre än tekniktanken kommer du att få svårt att ladda ur tanktoppen vid parallellkoppling.
Utan att veta detaljerna i ditt fall så tror jag att den bästa lösningen skulle vara att sälja 500 literstanken och satsa på att få en större tekniktank. Ett enklare system med billigare installation och förmodligen också med bättre funktion. Dessutom med en mindre ”ytterväggsyta” som läcker värme genom isoleringen. Den mindre tanken har bara en fördel som kan motivera dess existens och det är om du har solvärme i systemet.
Har läst era artiklar om spannmålseldning, vilket är mycket intressant. Jag har en lite fråga om ni har tid. Hur mycket energi får man från spannmål vid förbränning, alltså ungefär hur många MWh blir det på ett ton spannmål. Är det någon större skillnad på vete och havre om man ser till energi?
Svar:
Det är torrheten på spannmålet som gör den största skillnaden i energivärde, inte sorten. Möjligen att havre på grund av högre fetthalt har något högre energivärde än andra energislag. Däremot kan olika sorters spannmål har radikalt olika sintringsegenskaper som kan påverka hur svårt – eller lätt – de är att elda.
Räkna med att 1 ton innehåller ungefär 4,0- 4,2 MWh om torrheten är 10- 12 % alltså ungefär 20 % lägre än träpellets. 2,5 – 3,0 kg spannmål (beroende på verkningsgraden) ersätter 1 liter olja.
Hej! Har en fråga om vilket (mot)tryck det ska vara i ett slutet tryckkärl. Har ett fristående pannrum med 1500 liter ackumulatortank har även ett 100 liters tryckkärl där. Har sedan kulvert på ca 18 meter ned tll källaren som ligger ca 2 meter under pannrumsnivån, där finns 2 stycken 500 liters tankar där en har inbyggd beredare och elpatron. Har även där ett 100 liters tryckkärl. Höjdskillnaden mellan golvet i källaren där tryckkärlet står och radiatorerna på våning 3 är ca 6,5 meter (4,5 meter från pannrum). Min fråga är vilket (mot)tryck ska man ställa tryckkärlen på. Har säkerhetsventiler i källare och pannrum som löser på 1,5 bar och trycket på tryckklockorna pendlar nu i pannrummet mellan 0,4-1,0 och i källare mellan 0,6-1,0 beroende på temperatur på vattnet.
Svar:
Jag antar att din fråga är orsakad av att du har problem i din anläggning. I vart fall borde du ha problem därför att din expansionsvolym är alldeles för liten. (Se uträkning nedan) Men först svarar jag på din fråga angående trycket i expansionskärlet:
Normalt skall trycket – med kallt vatten - i ett slutet expansionskärl vara ungefär 0,5 bar för att säkerställa en tryckhållning (på 5 meter) av systemet även när vattnet är kallt. Och det trycket ökar sedan med en stigande vattentemperatur. I ditt fall – med en statisk höjd på 6,5 meter - kan det alltså vara aktuellt med ett något högre förtryck.
Men hur är de med din totala volym? Så vitt jag förstår har du en total ackumuleringsvolym på 2 500 liter plus den vattenvolym som finns i din panna, kulvert och radiatorer. Det bör ge en total vattenvolym på ungefär 3100 liter.
Med dessa förutsättningar kan man beräkna tryckfaktorn för din fastighet enl formel ((öppningstryck + 1) - (statiskttryck + 1)) / (öppningstryck + 1). Detta ger en tryckfaktor för din anläggning på (2,5 – 1,65) / 2,5 = 0,34.
Med din tryckfaktor kan du sedan räkna ut vattenvolymen enligt formeln; Vattenvolym x Expansionsfaktor / Tryckfaktor; där expansionsfaktor för rent vatten är 4,35 % eller 0,0435. Detta ger följande uträkning för din minsta expansionsvolym: 3100 x 0,0435 / 0,34 = 397 liter (!) Alltså i princip dubbelt så stort som den volym du har installerat. Notera också att om man fördelar volymen på två kärl – som dessutom sinsemellan är placerade i olika delar av systemet – så kan det ena kärlet bli hårdare belastat än det andra. Med andra ord, man har bäddat för problem.
Mitt råd är att du tar kontakt med en duktig vvs-montör som kan hjälpa dig att bygga om din anläggning. Kanske ett öppet expansionskärl i pannrummet kombinerat med ett övertrycksfritt system för radiatorerna i huset. Det ger ett både billigare och bättre system.
Jag har några kunder som är intreserade av havreeldning, två av dem skall installera det i sommar. Jag har kollat på den Danska spanmålsbrännaren som smedberga.se i motala säljer, jag tyckte den var väldigt robust och rejäl, men de pannor de hade var mycket enkla utan både keramik och vvb men marknadsförde dem att det gick mycket bra att elda både ved och koppla spanmålsbrännare till dem, tyvärr kunde han inte svara ja på att vedeldningen var miljögodkänd Har ÄFAB varit i kontakt med den havrebrännaren och vad tycker ni om den?Tycker ni att man ska välja en annan panna och docka mot?
Svar:
Har ingen som helst erfarenhet om Gejs-brännarna.
Möjligen kan du kontakta Kim Vinter på Teknologisk Institut i Århus som troligen har testat brännarna.
Hej! Jag har läst er utredning Eldning av havre för uppvärmning. För spannmåleldning funderar jag på : A. Finns några dokumenterade beräkningar på dimensionering av skorsten? B: Vilka temperaturer bör man ha i rökgas efter panna och skorstenstoppen? C: Tror du att en indikator t.ex. obehandlad plåtbit som hängs i skorstenstoppen vid spannmålseldning kan ge någon praktisk information för åtgärder mot aggresiva rökgaser som kan skada skorsten eller ev. takplåt ?
Svar:
När de gäller dimensionering av rökkanalen så måste det alltid göras i kombination med aktuell värmeanläggning. Men generellt gäller att en keramisk och ev glaserad rökkanal motstår ev syra bättre än ett stålrör, men med mer material så tar den längre tid att värma upp. Gungor och karuseller alltså! På landet är kanske en rökgasbrunn med 15 meter rökkanal nedgrävd i backen och en brunn som samlar upp kondensatet ett alternativ.
Jag tycker ibland att talet om korrosion har fått lite för stora proportioner. Känner man till problemet och eldar med en rökgastemperatur som överstiger 150- 200 grader vid pannan borde rökkanalen vara torr hela vägen upp. Och det är ju enkelt att kolla hur det ser ut med jämna mellanrum, åtminstone till dess att man lärt sig sin anläggning. På sikt kan man tänka sig att vi ändå får miljökrav som inte tillåter att vi släpper ut sura rökgaser i atmosfären, men så länge inte spannmålseldning är var mans anläggning ser jag inte i dagsläget att detta skall vara något akut problem som kräver snabba insatser från myndigheterna.
Det är möjligt att man med olika additativ skulle kunna reducera syrabildningen och det finns metoder för rökgasrening som skulle kunna fungera utmärkt åtminstone i lite större anläggningar.
En plåtbit i skorstenen? Tja- varför inte! Den lär inte göra någon skada så längen den sitter där den ska och inte ramlar ned och blockerar rökgasströmmen.
I BBR´s rådstext för anläggningar >50 kW (längst ned på sid 104 i BBR, den röda) står att medelvärdet av utsläppet av CO får uppgå till högst 500 mg/Nm3 torr gas vid 13% CO2. Om jag då använder en analysator som visar CO halten i PPM måste värdet räknas om till mg/Nm3. Har tittat på er hemsida med artikel om rubr. problem men där är omräkningsfaktorerna hänförda till O2 halten och ej som i detta fall till CO2 halten. Hur korrigerar jag, skall jag räkna om CO2 till motsvarande O2? och använda er formel eller skall jag använda CO2. Faktorena blir olika varför jag är osäker. Om jag mäter ett CO2 till 12% blir omräkningsfaktorn (20,3-13)/(20,3-12)=0,88x1,25. Vid motsvarande värden på O2 blir värdena (20,95-7,55)/(20,95-8,58)=1,08x1,25. Vad är det rätta?
Svar:
Det kan vara lite förvirrande- men alla miljökrav utgår från att man mäter luftöverskottet i O2. Helt enkelt av den anledningen att den maximala CO2- halten varierar mellan olika bränslen. För Biobränsle är den 20,1- 20,6 % för olja 15,5 % osv. Men det vi är intresserad av är egentligen hur mycket av det tillförda syret som vi har förbränt. Vid 20,95 % O2 har vi inte eldat upp något och vid 0 % har vi förbrännt allt.
Historiskt har det varit mycket enklare och billigare att mäta luftöverskottet som CO2 istället för O2. Därför måste man ALLTID BÖRJA MED ATT räkna om CO2 till O2 innan man går vidare. (Men idag är det minst lika vanligt att instrumentet mäter O2 direkt och då slipper man hålla reda på omräkningsfaktorer för olika bränslens kolinnehåll och max CO2).
Enklast kan du korrigera genom att göra ett diagram där du sätter CO2 på x-axeln och O2 på Y-axeln. Om du utgår 0- 20,4 på x-axeln och 0- 21 på y-axeln så vet vi ju två punkter: Om CO2 = 0 så är O2 = 20,95 (21%) och om O2 = 0 så är CO2 = 20,4 (om det är biobränsle du mäter på). Mät ut punkterna i diagrammet och dra en linje emellan. Nu har du en enkel tabell där du direkt kan gå in och läsa av vad t ex 8,5 % CO2 motsvarar som O2. Sen är det bara att räkna vidare med korrfaktor och normalisering.
Har idag en exovedpanna med en swebo förugn för flis. Har gått bra i många år, men förugnen börjar se lite utbränd. Hade tänkt att montera Säätötulis brännarhuvud där förugnen sitter, och kunna elda både med flis och spannmål / var försiggår det? Samt att använda den befintliga frammatningsskruven. Kan detta fungera bra rent eldningsmässigt och praktiskt. Eller finns det bättre kombinationer för flis och spannmål. Är denna produkt P-märkt? Pannan står i en verkstad och värmer dessutom två bostadshus. Spannmålen är ju lättare i mitt fall som lantbrukare att framställa.
Svar:
P-märkningen kan du glömma. Så fort du micklar med din produkt har du ju förändrat produktens prestanda. Huruvida du kan kombinera delar från två utrustningar och få dessa att fungera tillsammans kan inte jag svara på.
Det enda generella råd jag kan ge är att du skall vara extremt händig och veta vad du gör om du skall exprimentera med ditt värmesystem. Tänk på att du leker med din egen familjs säkerhet.
Vidare tycker jag att man är dumsnål om man håller på och mixtrar med egna lösningar för att spara pengar på utrustningen. Tänk på att spannmål och flis bara kostar 1/4 av olje- och elpriset. Om du skulle byta traktor- skulle du då plocka ihop delar från två gamla traktorer till en ny?? Eller om du skall byta TV, bil etc?
Är det då inte värt att investera några tusenlappar i teknik som redan från början är anpassad för bränslet och som fungerar med ett minimum av driftstopp och krångel? Bara för att energinformen är billig så måste inte förbränningsutrustningen vara gratis. Snarare borde det vara tvärt om- ju dyrare energi desto mindre utrymme för investeringar!
Jag har en 40 meter lång kulvertledning från pannhus till bostad. En wirsbo pex, isolerad med liggunderlagsliknande material och med två 40 mm ledare innuti. Nyinstallerad för två år sedan, med ett pris på 500 kr metern. Jag antog att det var något av det bästa som gick att få tag på. Efter noggrann mätning konstaterar jag att temperaturen sjunker med två till tre grader mellan pannhus och bostadshus, är detta rimligt? Jag läste att en bra kulvertledning inte skulle sjunka i temp mer är någon tiondels grad på 20 meter, vilken typ av kulvert är det? Kan man tänka sig att höljet skulle kunna vara skadat var på vatten läcker in och kyler ledningen eller skulle en sådan skada sänka tempen ännu mer?
Svar:
Först av allt vill jag tala om att jag inte alls är någon expert på kulvertar och hur olika fabrikanter har löst isoleringen. Men om du verkligen tappar 2- 3 grader på en 40 meter lång kulvert är det mycket energi som går förlorad på vägen. Hur mycket du förlorar är beroende på dels hur stort flödet är (liter/h) och dels på hur mycket cirkulationspumpen arbetar. Det senare beroende på om du har en undercentral i bostadshuset t ex form av en mindre ackumulatortank eller om du kör shuntat vatten direkt ut på elementen. Har man en undercentral kan man vid behov ladda med värme och däremellan låta cirkulationen stå stilla, har man en direktkoppling måste cirkulationspumpen gå dygnet runt.
Låt oss anta att din cirkulationspump ger 600 liter per timma och att du tappar 3 grader. Då blir förlusten 3 x 600 x 1,163 / 1000 = 2,1 kWh varje timme som cirkulationspumpen snurrar. Ställ detta mot att medeleffektbehovet för en normal villa vid nollgradig väderlek är c:a 3 kW för all värme och allt varmvatten så får du lite perspektiv på hur stor förlusten är.
Vad kan man göra åt det? Det är omöjligt att säga. Först måste du nog göra en mer noggrann analys om du verkligen tappar så mycket energi som du tror och sedan ta reda på var du i så fall tappar den. Mitt råd till dig är att börja med att kontakta kulvertleverantören och förklara hur det ligger till och försöka få dem (eller någon representant) att komma hem till dig och gå igenom hur din anläggning är kopplad. Det kan finnas andra förklaringar än isolationsförluster till att man tappar temperatur i en kulvert. Om felet inte är av reklamationskarraktär får du vara beredd på att betala för den undersökningen. Men det är det värt, för i ditt fall så har du mycket att vinna på att försöka åtgärda problemet (om dina antaganden är riktiga).
Jag har precis varit i kontakt med kommunens energirådgivare. Hon fann mina funderingar så intressanta, att hon bad mig skicka ett mail till ÄFAB, för att höra era åsikter. Jag har den senaste tiden provat att elda med spannmål (korn) varvat med ved i vår kombipanna CTC, utan någon speciell utrustning. Till min förvåning går det alldeles utmärkt, ingen sot, ingen tjära, mycket god värme, endast något mer aska . Att jag idag kontaktade vår kommun berodde på att jag ville vara säker på att det lagligt, och vilka miljöeffekter det kunde bli. Tydligen var det enda, att min skorsten ev. kunde syrakorrigera vid för låg temperatur (vilket jag redan läst om på internet m.m.). Genom att rulla in säden hårt i ett tidningsark till storlek av ordinära vedträd, kan jag varva sädrullar med vedträd i vedkammaren, elden brinner "omvänt" ned i bränn/ask- kammaren, effekten minst den samma än med enbart ved. Maken har kontrollsotat skorstenen, efter ca. 2 mån. experimenteldning, resultatet: ca 2 handfull sot. Energirådgivaren hade aldrig hört om något sådant, så jag borde kanske ha "mönsterskyddat" detta, istället för att sprida ut mitt försök. Men jag ville ha "på fötterna", så allt var OK. Som försök har jag också blandat i små mängder av olja (ca 1-2 dl.) rest efter att jag friterat pommes-frites (i ca 15 l. säd) (Tänkte att bilar körs ju på rapsolja). Resultatet blev, att säden blev lite klistrigt och höll bättre samman och blev lättare att rulla in, men effekten till synes densamma, utom att nu luktade det inte bara "nybakat vetebröd" utom också lite friterat, utanför vårt hus.
Svar:
Alla sätt är bra utom de dåliga! Har aldrig hört talas om detta tidigare, men varför inte om man tycker det är värt besväret. Bl a Chalmers har tittat på om man vid ofullständig förbränning får några riktigt hälsovådliga ämnen, och det man funnit är ungefär likartat med vad man finner från dålig vedeldning. Så därför säger jag att så länge det inte ryker och grannarna har obehag av detta så är det bara att elda på.
Jag har hört talas om att det görs försök med att använda en rökgasbrunn istället för skorsten vid spannmålseldning för att minska problemet med sura rökgaser. Som jag förstått så är tanken att rökgaserna kyls på sin väg till brunnen och därmed kondenseras en stor del av syrainnehållet som sedan kan neutraliseras genom ex.v. kalktillsats. Ett problem är dock ledningen till brunnen, som måste vara extrem okänslig för syra och samtidigt tåla de rökgastemperaturer det kan bli fråga om, ett tänkbart förslag som nämnts är glaserade keramikrör.
Jag är själv intresserad att bygga en försöksanläggning med rökgasbrunn för spannmålseldning och uppgifter om vilka rör som använts och hur tätningen mellan rören lösts skulle vara mycket välkommet. Är det ÄFAB som håller i försöket eller känner ni till vem det är?
Svar:
Enligt LBK:s anvisningar (Lantbrukets Brandskyddskommitté) i 4.8 får rökgasledning med rökgasbrunn anslutas till eldstad belägen i alla slags byggnader. Rökgaserna skall då tryckas in i rökgasledningen med en rökgasfläkt. Denna kan vara både av traditionell typ eller i form av en ejektor-fläkt.
Vid eldning med fasta bränslen skall det dessutom finnas antingen anordning för automatisk avstängning av såväl primär- som sekundärluft vid elavbrott eller reservelkraft för drivning av rökgasfläkt, varmluftfläkt och cirkulationspump. Vid oljeeldning skall anordning finnas för automatisk avstängning av oljetillförseln om rökgasfläkten stannar. (Det är i dagsläget oklart om en spannmåls- eller pelletsbrännare inte skall betraktas som en oljeeldning, då energiinnehållet i den mängd bränsle som finns i brand knappast kan orsaka överhettning eller kokning. Kolla med ditt försäkringsbolag)
I LBK står beträffande Rökgasledning att den skall utföras av betongrör, sk muffrör. Rören skall centreras noga och fogarna tätas med cementbruk. Ledningen skall ligga med rörets översida minst 0,5 meter under mark, med en jämn lutning ned mot rökgasbrunnen. OBS att ledningen kan behöva läggas djupare eller isoleras om det finns risk för tjälskador eller skador av tung trafik. En rökgasledning skall utföras rensningsbar och förses med en rostfri renstråd, samt rensluckor där så erfodras.
Själva rökgasbrunnen skall placeras på minst 15 m avstånd från byggnad eller lättantändligt upplag. Rökgasledningen bör anslutas exentriskt med snedskuren mynning på ett sådant sätt att rökgaserna leds ut längs med brunnsväggen och önskvärd rotation kan uppstå. Rökgasbrunn bör mynna minst 1 m ovan mark och vara försedd med huv eller galler.
Så långt var som står i LBK:s bestämmelser. Vad jag rekommenderar är att man byter ut cementrören mot glaserade keramiska rör som har ett bättre motstånd mot korrosiva kondensat. När det gäller tätning av skarvar - vet jag inte i dagsläget hur de skall se ut - men jag antar att de som tillhandahåller rören kan presentera en godtagbar lösning. I själva brunnen, där kondensatet hamnar, kan det dessutom vara lämpligt att dosera kalk för att neutralisera syran. Kontakta även din LRF-rådgivare och Skorstensfejarmästaren för ytterligare råd. Vad vi på Äfab sagt är att vi ser en rökgasbrunn som ett möjligt alternativ till en traditionell rökkanal som borde kunna vara en bättre lösning. Men vi vet inte säkert.
Jag och min fru är på väg att köpa min svärfars gamla föräldrarhem. Det behövs en del renovering och i samband med det skall ett nytt pannrum byggas och pannan flyttas dit. Jag har då lite frågor runt detta. Huset är ett gammalt trähus från förra sekelskiftet och byggt i flera omgångar med torpargrund. Svärfar har tilläggsisolerat med ca10-15 cm mineralull i väggarna och 25cm på vinden. Golvet är oisolerat, vilket vi tänkte göra i renoveringen för att golven inte skall vara så kalla.
Fråga 1: Med hur mycket bör man isolera golvet och bör man använda en fuktspärr (huset i övrigt har ingen fuktspärr) ? Det fins ett vattenburet värmesystem med en Duplomat-panna från mitten av 60-talet. Pannan kan eldas med ved och olja. Svärfar har en lite nyare panna stående som han har tänkt att vi skall sätta in i det nya pannrummet. Det är en Duplomat med separata eldstäder för olja och ved och det kan också kopplas till elpatroner. Pannan är från 1980 och den har stått i ett uthus i ca 10 år oanvänd. Vi har tillgång till ved, men kan inte täcka behovet själva utan måste köpa till. Jag har också funderingar på att elda med havre. Det är inte aktuellt att elda med olja.
Fråga 2:Är det rekomendabelt att sätta in den lite nyare pannan (Duplomat1980), eller är det bättre att satsa på en modern panna med bättre verkningsgrad, typ Kalmarpannan?
Fråga 3: Om vi skulle satsa på spannmålsbrännare, tex AgroTec, passar den till en Duplomat?
Fråga 4: Får man en bättre förbränning (högre verkningsgrad) i en modern panna med spannmål än i den gamla?
Fråga 5: Skall man elda mot akumulatortank även med en spannmålsbrännare?
Fråga 6: Har ni hört att man fått problem med skadedjur (råttor) i samband med spannmålsuppvärmning?
Svar:
När det gäller isolering och fuktspärr i ditt golvbjälklag finns det många åsikter- och jag avstår därför att ge dig ett generellt råd utan att ha sett på huset och hur det ser ut i din torpargrund. Kontakta iställen din energirådgivare i kommunen.
När det gäller din "lite nyare" Duplomatpanna så är den inget att satsa på när det gäller vedeldning. Troligtvis kommer du att behöva elda 40- 60 % mer ved i den pannan och släppa ut 20- 30 ggr mer emissioner än en ny modern vedpanna. Möjligen skulle den fungera hjälpligt i kombination med en pelletsbrännare- men räkna med att du även här får offra 5- 10% på verkningsgraden. I ditt fall skulle jag välja en ny panna typ Baxi Multiheat som du kan använda både för pellets och spannmål. Vill du ha en kombination där du även har möjlighet till vedeldning blir valet betydligt besvärligare.
Om du skall ha tank eller inte beror på vilken utrustning du väljer och risken för skadedjur finns där- men är inte speciellt svår att förebygga. Skall du elda spannmål är det mycket du behöver fundera över- och jag råder dig att kontakta din närmaste LRF-krets för att få mer information. Största problemet är att undvika kondens i rökkanalen- då denna är mycket aggresiv (korrosion).
Finns det någon bra förklaring på vad "Totalverkningsgrad" är?
Svar:
Begreppet "Totalverkningsgrad" är inte allmänt vedertaget och det finns säkert 10 olika def på vad det betyder. Men egentligen borde det vara förhållandet mellan tillförd energi och i byggnaden nyttiggjord energi. D v s att man skall även ta hänsyn till- och räkna bort den del av t ex strålningsförluster i rördragning, panna, tankar etc som INTE kan nyttiggöras i byggnaden.
I praktiken ett omöjligt värde att kunna bestämma! Därför använder många begreppet Totalverkningsgrad som synonymt med antingen en systemverkningsgrad eller t o m en pannverkningsgrad.
Bör jag investera i en anläggning som är anpassat för flera uppvärmningsalternativ?
Svar:
Det beror på omständigheterna. Men många väljer idag bort oljan helt som ett alternativ och satsar på fastbränsle med elvärme som reserv och backup.
Det kan vara en renodlad vedpanna och en ordentligt tilltagen ackumulatortank (aldrig mindre än 1 500 liter) med varmvattenproduktion och shuntgrupp i ackumulatortanken. En sådan anläggning kan i efterhand kompletteras med en pelletsbrännare (eller oljebrännare).
Väljer man ett alternativ med pellets kan man välja en kombinationspanna - typ Baxis Bonus - som klarar miljökraven även vi d vedeldning (om man eldar mot ackumulatortank), samtidigt som pannan är konstruerad för att ge bra funktion i kombination med pelletsbrännare.
Har man tillgång till spannmål, eller vill köpa en utrustning som klarar även att elda sämre kvaliteter av pellets kan man istället välja en integrerad "multipanna". D v s en panna där brännaren är inbyggd i pannan och konstruerad för att elda även askrikare bränslen.
Kan jag elda med spannmål i en vanlig pelletsbrännare?
Svar: Nej- jag tror inte att det är någon av pelletsbrännartillverkarna som rekommenderar spannmålseldning i sina brännare. Spannmålseldning kräver mycket mer av tekniken för att fungera. Däremot går det oftast att elda pellets i en spannmålsbrännare.
Jag har dåligt drag i skorstenen, hur löser jag detta?
Svar: Börja med att kontakta skorstensfejarmästaren för att ta reda på orsaken. Det kan vara skiljeväggsfel, kondens eller alltför trånga insatsrör som är orsaken.
Jag har för låga rökgaser så det bildas kondens i skorstenen. Hur löser jag detta problem enklast?
Svar: Om inte kondensbildningen är alltför kraftig så brukar det räcka att installera en s k motdragslucka i rökkanalen. Denna stabiliserar draget och späder in torrare pannrumsluft i rökgaserna. En annan åtgärd kan vara att plocka bort en eller flera retardrar som sitter i konvektionsrören på vissa pannmodeller. Vid allvarligare fall bör du kontakta återförsäljaren av eldningsutrustningen som får hjälpa dig att öka effekten på brännaren.
Var ska jag mäta rökgaserna för säkrast undvika kondens?
Svar: Egentligen är det temperaturen i skorstenstoppen som är kallast och därmed avgörande för om det blir kondens. Daggpunkten för vedrökgas kan variera något men brukar ligga runt 65 grader. I normalfallet betyder det att om rökgastemperaturen direkt efter pannan är 120- 130 grader så brukar rökkanalen klara sig från kondens.

Gå till början av sidan!