| Frågor & Svar om pelletseldning |
När jag surfade och kollade lite om stirlingmotorn, så fann jag att det fanns ett företag KWB som kombinerat pelletsbrännare och stirlingmotor för el produktion. Minna språk kunskaper är inte tillräkligt bra för att kunna förstå vad det står på deras hemsida. Finns det någon svensk återförsäljare till KWB som har mer information om detta på svenska (googlat men misslyckats) ?
|
| Svar: |
| Både KWB och Hoval jobbar, samt förmodligen en massa andra också med att ansluta en liten strilingmotor till bioenergianläggning och tekniken finns att köpa. Tekniken är (ännu så länge) mycket dyr och funktionen är mycket tveksam. Man måste ha en viss last för att tillverka tillräckligt hög temperatur i flamman för att elproduktionen skall starta. Det gör att det är svårt att få en kontinuerlig elproduktion om man inte har ett ganska stort värmebehov. |
| Personligen tror jag då mer på tekniken som presenteras av sunmachine pellets (www.sunmachine.com). Det finns ett tyskt företag till som jobbar med en liknade produkt som jag i hastigheten tappat namnet på. |
| Allra intressantast med strilingteknik tycker jag ändå att det danska företaget Stirling.dk är (www.striling.dk). |
| Om man söker en återförsäljare på hemmaplan är det nog enklast att man kontaktar det utlänska företaget via mail som ett exempel. Har man språksvårigheter så får man kanske ta hjälp av någon nära bekant. |
|
 |
Jag har köpt ett gammalt hus med en kombipanna Diom-83. Jag undrar om jag kan elda med pellets i den om jag sätter dit en pelletsbrännare? Jag har också tittat på en Baxi Bonus 30 som jag kanske skulle investera i istället. Jag vet väldigt lite om denna typ av uppvärmning då jag tidigare haft värmepumpar i mina hus. Vad kan det kosta att byta ut den gamla pannan mot ett nytt system? Vet ni någon återförsäljare Nordvästra Skåne?
|
| Svar: |
| Jag är glad att du väljer pelletseldning framför en ny värmepump till ditt hus. Värmepumpen är beroende av el och hälften av all el som används i Europa är tillverkad av kol. Genom att spara och exportera svensk el till Europa gör vi den allra bästa insatsen för klimatet. |
| Din Diompanna från 1983 är ingen dålig panna att använda för pelletseldning, kan kan fungera alldeles utmärkt. Problemet är väl mest att den börjar bli i äldsta laget- d v s den kan börja läcka i morgon, eller hålla i ytterligare
10- 15 år (!). Det är nästan omöjligt att avgöra skicket även om man besiktar pannan då den rostar upp inifrån. |
| OM du väljer att sätta en brännare till din befintliga panna kan du välja t ex en Eurofire-brännare och sedan - när din panna går sönder - byta till en Baxi Bonus som är framtagen just för kombinationen med Eurofire. Eller en Ariterm BeQuem brännare för att sedan köpa en Ariterm Biomatic panna. |
| Kostnaden vill jag inte uttala mig om utan hänvisar till din installatör. Om du går in på www.pellsam.se och klickar på "Sök medlem av PellSam" så får du upp ett antal installatörer som är specialiserade på att installera pelletsteknik. Den som har en stjärna har avlagt ett godkänt kunskapsprov och har därmed rätt att arbeta som "Certifierad Installatör". |
|
|
Hejsan,
Jag har pellets och har fått höra lite olika bud ang fukt!
En säger att verkningsgraden på pelletsen ökar med 70% om fukthalten stiger till ca 13-14%.
Nästa säger att det inte det inte spelar någon roll angående verkningsgraden om det stiger till 13-14 %.
Har du någon bra förklaring till ovan - båda buden kommer från "experter"?
Jag förvarar pelletsen stående ute på backen på pallarna, med plastöverdrag - fel?
|
| Svar: |
| Vatten brinner mycket dåligt som säkert du vet. Det betyder i klartext att det generellt alltid kostar energi att bli av med vattnet, och den energin tar man ifrån förbränningen vilket gör att verkningsgraden sjunker. Detär det enkla svaret. |
| Men- Det är också riktigt att vattenånga i vissa fall kan påverka förbränningsprocessen så att tyngre kolväteföreningar spjälkas upp till kortare aldehyder vilka kräver kortare uppehållstid och färre förbränningssteg för att förbrännas fullständigt. Det betyder att det en viss typ av utrustningskombination kan gynnas av lite högre fukthalter så att förbränningsverkningsgraden förbättras i så stor utsträckning att det överträffar den energiåtgång som behövsför att förånga vattnet. I klartext - du kan i bästa fall tjäna några procentenheter i minskad bränsleåtgång (om du har just en sådan kombination). |
| Annars kan du plocka på en rökgaskondensering- då kan du också återvinna den energimängd du petate in för att förånga vattnet. |
| KORT SAGT. För oss vanliga dödliga med traditionell utrustning gäller nog fortfarande vid pelletseldning att ju torrare bränsle desto bättre. Men et korn av substans finns det även i påståendet att fuktigae pellets skulle brinna bättre. Men om man lyckas förbättra verningsgraden med 70%- hur dåligt skulle den då vara initialt? Den siffran är helt uppåt väggarna. |
|
|
Jag har en gammal Diompanna kopplad till en 2000 liters tank med en laddomat som styr laddningen. Shuntgruppen och tappvarmattenberedning sitter i tanken. Pannan funkar alltså enbart som en laddare till tanken. Tanken är isolerad med minst 20cm mineralull. Har hittills funkat bra, kanske med låg verkningsgrad, men ändå. Nu vill jag byta ut pannan och har hittat Baxi Bonus 30 som verkar förena det bästa av två världar. Jag kan med den fortsätta elda med ved i den mån det finns tillgång på detta, och gå över till pellets när jag vill ha det bekvämt. Men, elda med pellets mot en så stor tank är inte riktigt optimalt vad jag har läst mej till. Kan det vara så att denna kombination är direkt olämplig? Pallar pelletsbrännare att gå på ”fullast” under en så lång period som krävs för att ladda tanken fullt? Kan man tänka sig att man endast ladda tanken till ca 60 grader när man kör på pellets, dels för att spara brännaren och för att minska värmeförlusten i tanken? Jag vill ju inte gärna byta ut tanken till en mindre för då räcker in den till för värmebehovet på vintern, om man endast skall elda en gång om dagen när man eldar med ved. Finns det andra pannmodeller som är både en fullfjädrad vedpanna och en bra pelletspanna, och som i mitt fall skulle funka bättre.
|
| Svar: |
| Du är en klok människa och tänker helt rätt. Behåll din tank och elda pellets, Baxi Bonus är ett bra val. Det är inte säkert att du frlorar så mycket på att köra mot tanken i full temperatur heller. Många av dagens pelletsbrännare klarar långa gångtider med full effekt, men du tappar naturligtvis på ökade förluster genom isoleringen ju vamare tanken är, och eftersom braännaren startar automatiskt behöver du ju egentligen inte hela detta stora värmelager. Då tänker du rätt att man till stor del kan kompencerar detta genom en lägre temperatur. |
| Men sänk inte alltför lågt- med t ex en förrådsberedare för varmvatten och låga temperatuer (under 65- 70 grader ökar risken för tillväxt av legionella-bakterier vilket inte är så hälsosamt. |
|
|
| Vilket system/panna skall jag välja om jag vill elda med ved men jag vill även att pellets går in automatiskt om jag inte lägger in ved tex om man åker bort en dag. Sedan vore det ju underbart att även kunna koppla in sol till ackumulatortanken. Har någon något svar på detta?
|
| Svar: |
| Du försöker få en anläggning där du både kan "äta kakan" och samtidigt ändå "ha kakan kvar". Den anläggning du frågar efter är den absolut svåraste som finns att dimensionera och jag skall inte ens ge mig in på att ens försöka göra detta utan att ha sett ditt behov i praktiken. Min allra första rekommendation är därför att rekommendera dig att kontakta en bra och seriös installatör som får titta på din anläggning på plats. En lista på Certifierade Installatörer (som PellSam som branschorganisation rekommenderar) hittar du på www.pellsam.se. |
| Men anläggningen går att bygga, och även om den inte blir billig att bygga så går det nog ändå att räkna fram en bra investeringskalkyl om du idag värmer med olja eller el. Men så mycket kan jag nog ändå säga att pannan nog blir en Baxi- Bonus som har bra prestanda (86%) verkningsgrad vid vedeldning(mot tillräckligt stor acktank) även fast pannan egentligen är byggd för att eldas med pellets. |
|
|
| Ni förespråkar ju att man skall använda ackumulatortankar och att de är
hjärtat i ett uppvärmningssytem. Det låter ju vettigt och så men vad jag
grunnar på är hur länge håller en ackumulatortank tätt och finns det något
sätt att förebygga att eventuellt problem.
Bör man räkna med en viss livslängd eller finns det ingen bortre parantes?
|
| Konsekvenserna av ett läckage är ju väldigt stora, har man 3-4 kubik
vatten lagrat och det helt plötsligt börjar läcka så är det ju inte så
roligt även om det är 30 år sedan installationen gjordes. |
| Svar: |
| Jag förstår frågan men ser inte problemet! |
| Hur ofta behöver du byta dina radiatorer?? De är gjorda av samma material
(järn) men har sällan mer än 1 mm godstjocklek. De flesta ackumulatortankarna är tillverade av mist 3 mm tjock plåt vilket
rimligtvis borde ge ändå längre livslängder än för en radiator.Då är pannan ett större problem, och om pannan springer läck och du har en
acumultortank i systemet så är det lika mycket vatten som kommer ut..... |
| Nu har jag alldrig hört talas om att en panna eller tank "helt plötsligt" bara havererar. Normalt sett börjar det med att det börjar fukta lite runt
någon svets, sedan börjar det droppa o s v. Med andra ord- du har gott om
tid på dig att upptäcka problemet innan katastrofen är ett faktum.
Om du ändå är orolig kan du koppla in samma typ av fuktlarm som sitter på en
diskmaskin och koppla det så att det larmar om det uppstått ett läckage. |
|
Vad händer med pellets priset?
Snart är det ju inte lönt att köra med pellets! |
| Svar: |
Jodå det lönar sig!
Pelletspriset har ökat MINDRE än el och oljepriset har gjort- så faktum är att det aldrig varit lönsammare än nu att byta.
Däremot gynnar stigande pelletspriser värmepumpmarknaden vilket är mindre -bra- men öppnar samtidigt upp för nya alternativa pelletsbränslen vilket är bra. |
| Tänk så här- Om du hade investerat 50- 75 milj kronor i en pelletsfabrik- hade du gett bort pelletsen då? Man sysslar med affärer och det är vad marknaden är beredd att betala som sätter priset.
Ingen annan.
Pellets kommer alltid att vara billigare än alternativen! |
|
|
Hejsan!
Jag fick min pelletsbrännare installerad i onsdags eftermiddag. Jag hade
tvekat en hel del, eftersom jag var rädd för att det skulle gå väldigt
mycket pellets till min gamla panna ( NORAH 3000 årsmod 1977) och bli
alldeles för dyrt att köpa pellets, men beslutade jag mig för att tro på
vad installatören försäkrade.
Han fyllde brännaren med 80 kg och sa att det skulle räcka ca 4-5 dagar
men det jag anat visade sig att vara rätt..... det räckte endast 2 dygn
och det var inte alls kallt ute max -2 grader, dvs förbrukningen blir ca
1200 kg/ mån = 3000 kr. helt oacceptabelt tycker jag. Alltså dyrare än om
jag kör elpatron som dessutom inte kräver något jobb alls, bara trycka på
en knapp. Nu känner jag mig verkligen lurad och vill lämna tillbaka
apparaten, eldade bara de 80 kg som han fyllde på. Hur går jag tillväga? |
| Svar: |
| Tråkigt att höra att du känner dig lurad. Men så som du beskriver så är det
nog inte helt rättvisande.
För det första så undrar jag hur det kom sig att du valde att köpa en
brännare överhuvud taget? Och för det andra
varför du inte ger installationen en chans. Men självklart så kan jag inte
tänka mig annat än att din installatör går med
på att häva köpet. Han vill säkert inte ha en missnöjd kund- det brukar inte
vara bra för affärerna.... |
| Men så här är det: När du installerade brännaren hann temperaturen i huset
sjunka, allt radiatorvatten kallna osv. När
du sedan tänder i pannan så måste du både "betala tillbaka" vad som fattas i
ditt hus plus vad ditt hus behöver för att
hålla värmen. Därför kan den första uppeldningen bli nästan hur dyr som
helst.Nu vet jag inte vad du har för utrustning utöver din gamla panna. Och visst
är det väl så att den pannan inte är den
allra bästa pelletspannan och att du därför kommer att tappa lite i
verkningsgrad. Men att det skulle bli dyrare än
elvärme ser jag närmast som en omöjlighet. |
| Om du köper pellets i småsäck betalar du c:a 2 500 kr/ton. Ett ton pellets
innehåller 4 800 kWh. Det ger dig ett energipris
på 0,52 kr/kWh. Hur du än räknar ditt elpris har jag svårt att se att det är
lägre än dryga 1,00 kr/kWh när du räknat in
alla avgifter. (Jag tecknade själv ett nytt 3-årigt avtal i förra månaden
och hamnade på 1,18 kr/kWh).
Det betyder att du måste ha en lägre verkningsgrad än 50% på din
pelletselning och vid så dåliga värden tror jag inte att
pelletsbrännaren klarar av att brinna. Med andra ord så kommer du att
förlora på att ta bort brännaren, men som du säger-
det är enklare och bekvämare med elvärmen. Och det kanske är värt en slant
extra. |
| Ett normalt hushåll har vid den temperatur vi har nu (någon minusgrad) ett
effektehov på kanske 4 kW för värme och varmvatten.
4 kW x 24 timmar = 96 kWh/ dygn. Om du har en P-märkt pelletsbrännare är
verkningsgraden minst 80% - med ett avdrag på
max 10 % för din gamla panna. Säg 70% i ditt fall. Då skall varje kilo
pellets ge dig 0.70 x 4,8 kWh = 3,36 kWh, och för att
tillverka 96 kWh behöver du elda 28,6 kg pellets.
Den pelletsen kostar 71,50 kr medan din elvärme kostar minst 100 kr för
samma mängd energi. Du sparar alltså minst 30% på
din uppvärmningskostnad, och ytterligare pengar den dag du byter även
pannan. Varför inte lägga undan mellanskillnaden och
"elda ihop" till en ny utrustning. Förr eller senare - förmodligen förr -
kommer din gamla panna att ge upp. Då måste du ändå
göra ett pannbyte. |
|
|
Hej
Undrar följande; Hur många ton pellets motsvarar 1 m2? Hade tänkt bygga ett bulkförråd, men utrymmet tillåter inte större än 3,5 m2, max 4 m2. Vad jag vet så kräver leverantörerna att förrådet minst måste rymma 3 ton för de skall leverera. Förutom att man slipper hantera säckar, tjänar man på att ha ett bulkförråd även när det så små volymer jämfört med säckar? |
| Svar: |
| Det du frågar efter är bulkvikten. Enligt svensk standard skall bulkvikten vara minst 600 kg/kbm, men nästan all träpellets på marknaden håller en vikt på mellan 650- 700 kg/kbm. Det går alltså ungefär 1,5- 1,6 kubikmeter per ton pellets. För att kunna ta emot 3 ton måste alltså ditt förråd vara minst 5 kbm. Men då måste du tömma förrådet helt innan du kan fylla på igen, så för att undvika att du får väntanågra dagar på nästa pelletsleverans bör du ha en mariginal på 2- 3 kbm. Alltså ditt förråd behöver rymma 7- 8 kbm för att du skall klara 3 tons leveranser. |
| Har du svårt att få plats? Kolla med olika pelletsleverantörer! Det kan finnas leverantörer som även levererar mindre än tre ton fraktfritt!! |
|
|
| Jag undrar hur mycket systemverkningsgraden påverkas av en panna med relativt stor vattenvolym (150-200 liter) jämfört med en vattenvolym på ca 50 l, vid koppling av en pelletspanna mot en ackumulatortank. Finns det teknik som eliminerar nackdelen med att mer vatten skall värmas och kylas av när ackumulatortanken skall laddas? Jag har hört något om att 4-vägs bivalent shunt skall fungera bra då vattenvolymen är lite större.
|
| Svar: |
| Det beror helt och hållet på hur du kopplar in tanken. Är det enbart pelletseldning du är ute efter (ingen vedeldning) är du inte i behov av ackumulering utan av effektutjämning och då kan du med fördel använda en slavtankkoppling och behålla shuntgrupp och varmvattenbereding i pannan. |
| Det finns säkert ett tio-tal olika sätt att koppla detta på och jag föreslår att du kontaktar din installatör för att se vad som passar bäst i ditt fall. |
|
| Hej,
Jag har funderat över en sak!
Vissa tillverkare av vedpannor anger en verkningsgrad på tex 80%.
Sen står det att om man stoppar i en pelletsbrännare blir verkningsgraden
90% ? Kan detta stämma?
|
| Är det inte pannans konstruktion som bestämmer verkningsgraden eller
kan verkningsgraden öka med pellets av någon orsak?
Mindre rökgaser, effekt ? |
| Svar: |
| Jodå, det kan mycket väl stämma. En vedbrasa har kanske en tillförd effekt på 30 kW och veden en fukthalt på 25% medan en pelletsbrännare sällan ger mer än 15 kW och pelletsen har en fukthalt på bara 8 %. |
| Allt vatten blir vattenånga och tillsamans med en högre effekt ger detta en större mängd rökgas som skall passera genom pannans konvektionsytor. En större mängd rökgas ger högre hastighet och då hinner inte värmeväxlingen med lika bra, så rökgastemperaturen stiger. En högre rökgastemperatur ger högre förluster- d v s en lägre verkninsgrad. |
|
|
| Hej!
Jag hade just bestämt mig för att byta ut min oljepanna till en EcoNom pelletspanna, när jag råkade ut för ett bakslag. Försäljare av pannan hävdar nämligen att husets rökgaskanal är underdimensionerad för pelletseldning. 1994 satte husets tidigare ägare in rostfria insatsrör i skorstenskanalen. Rören är 90 mm i diameter och försäljaren menar att det måste vara minst 110mm för att inte få problem. Stämmer detta och vilken typ av problem kan man råka ut för? Är vissa pelletspannor mer känsliga för detta än andra? Vad jag förstår finns det två sätt att lösa problemet på, att byta ut insatsrören eller att montera en skorstensfläkt. Det skulle kännas väldigt trist att behöva byta ut insatsrören, dels för att de ser helt nya ut, men mest för att det gör att investeringskostnaden skjuter i höjden. Installationen 1994 kostade mer än 17 000 och jag antar att det är ännu dyrare idag. En skorstensfläkt är kanske ett billigare alternativ, men verkar göra systemet mer känsligt för driftstörningar. Så frågan är vad som är det bästa att göra. Kan jag prova att installera pelletspannan med 90 mm rökgaskanal och se om det fungerar ändå? |
| Svar: |
| För det första vill jag bara säga grattis! Detta för att du träffat på en seriös och kunnig installatör! Han har gjort helt rätt som påtalat att din rökkanal är i minsta laget, och medge att det är bättre att få det beskedet innan du har gjort investeringen! Snyggt och seriöst jobbat! |
| När det gäller ditt problem så är jag tveksam att en rökgasfläkt skulle vara annat än en nödlösning. Det blir nog att bita i det sura äpplet och göra något radikalt. Det borde finnas flera alternativ. Men vilket är lite med beroende på av vilken anledning ditt insatsrör hamnade i rökkanalen. Du skall kontakta skorstensfejarmästaren i din kommun och tillsammans med honom komma fram till vilken lösning som är bäst i just ditt fall. Har du tur kan det finnas"lediga" angränsande kanaler som du skulle kunna använda istället. Det här är skorstensfejarmästaren expert på! |
|
|
| Jag har med stort intresse läst igenom er frågespalt angående pelletseldning och såg då att ni skrev att det fanns flera pelletskaminer som man kunde ansluta ett externförråd till, i vissa fall med över 20 m lång matning och undrar därför vilka pelletskaminer som det går att ansluta ett externförråd till? Sedan har jag en till fråga till, känner ni till om det finns eller utvecklas en pelletseldad kökspanna? |
| Svar: |
| När det gäller externförråd till Pelletskaminer så är jag nog beredd att påstå att detta – mer eller mindre enkelt – kan eftermonteras i kombination med i stort sett vilken pelletskamin som helst. Kostnaden för själva sugenheten ligger dock mellan 15- 20 000 kronor, då är silo och transportslangar inte inräknade. EcoTec AB i Skene säljer detta system i kombination med EcoVision. Kontakta dem för mer information. |
| På Pelletsmässan i Wels i Österrike såg jag förra året en pelletseldad kökspanna. Men tyvärr så har jag tappat bort vem som var tillverkaren. Det finns dock inte så vitt jag vet på den svenska marknaden (ännu). Jag återkommer om någon vecka på hemsidan med en rapport från årets Pelletsdagar i Wels (1- 3 mars) som jag kommer att besöka. Om tillverkaren finns med i år också så kommer de med i presentationen. Håll ögonen öppna på vår hemsida under slutet av mars. |
|
|
| Hej! Om jag har två acctankar
med olika storlek och vill köra acctankarna paralellkopplade.
Den minsta tanken är på 500liter och innehåller
en vvb 120liter. Den största tanken kan vara tex
1500l. |
| Måste jag då palla upp
den mindre tanken så att den hamnar i samma nivå
som den stora tanken tex om jag har en 500l (höjd
1600mm) och en 1500l (höjd 1900mm)? Och i sådana
fall varför? |
| Tankarna kommer att vara i olika rum
och den minsta tanken kommer att stå 1m från
pannan och den större kommer att stå 2m från
den mindre i ett annat rum. Stigaren i taken mellan panna
och tankar och returen från den största tanken
nerfälld 1.5 m i betonggolvet och fram till den mindre
tanken. Hur mkt måste man isolera returen i betonggolvet? |
| Svar: |
| Den tank som är ”tekniktank”
d v s den tank du har varmvatten och shuntgruppsuttaget
på skall minst vara i nivå med slavtanken.
Ligger slavtankens topp högre än tekniktanken
kommer du att få svårt att ladda ur
tanktoppen vid parallellkoppling. |
| Utan att veta detaljerna i ditt
fall så tror jag att den bästa lösningen
skulle vara att sälja 500 literstanken och
satsa på att få en större tekniktank.
Ett enklare system med billigare installation och
förmodligen också med bättre funktion.
Dessutom med en mindre ”ytterväggsyta”
som läcker värme genom isoleringen. Den
mindre tanken har bara en fördel som kan motivera
dess existens och det är om du har solvärme
i systemet. |
|
| En kort fråga. Jag har en liten
täljstenskamin som jag vill elda med en pelletskorg.
Någon har sagt till mig att det kan vara farligt
och att det kan bildas gaser som kan explodera. Stämmer
detta eller kan jag göra en test utan att riskera
brand? |
| Svar: |
| Rätt använd är
risken för gasexplosioner med en pelletskorg
mycket liten. Du tänder den ovanifrån
och sedan får elden ”äta sig nedåt”
i korgen. Men se upp om du skulle vilja fylla på
korgen en gång till! Ligger det glöd
kvar i botten av korgen, så får du en
glödförbränning som producerar massor
med gas som dels luktar pyton hos dina grannar och
dels kan orsaka de gasexplosioner du hört talas
om. |
| Skall du elda med kontinuerligt
för uppvärmning med hjälp av pelletskorg
bör du har två stycken som du växlar
mellan. När den första brunnit ut byter
du och sätter in korg nr 2. Tänk också
på att en pelletskorg bara ger 3- 4 kW i effekt,
vilket betyder att du näpperligen inte klarar
av att värma upp en täljstenskamin med
hjälp av en pelletskorg. Därtill är
effekten alltför låg. Men att ge underhållsvärme
i en redan varm kamin fungerar det utmärkt
och som trivseleldning utan att få övertemperaturer
i rummet är pelletskorgen kanonbra. |
|
|
| Hej! För ca två år
sedan köpte min sambo och jag ett äldre hus
från 1947. Värmeanläggningen bestod av
en gammal Klafreström gjutjärnspanna från
1963 samt en oljebrännare från 94. Varmvattenberedaren
är separat. Förbrukning värme och varmvatten
motsvarande ca 3,2 kubik olja/år. Redan då
blev det en svettig räkning så efter ett år
installerade vi en Thermia bequem pelletsbrännare
till oljepannan och det hela har fungerat mycket bra.
Räkningen har i princip halverats så idag betalar
vi ca 13-14000 kronor/år för uppvärmning
och varmvatten. Vår fråga är om det lönar
sig rent ekonomiskt att investera i en helt ny anläggning,
t ex en integrerad pelletspanna kombinerad med solvärme?
Kan vi från vår nuvarande nivå investera
så att man kan få en rimlig pay- off tid på
en ny anläggning? |
| Svar: |
| Eftersom du redan har en Bequembrännare
som uppenbarligen fungerar alldeles utmärkt
tycker jag att du skall byta ut din gamla trotjänare
till panna och köpa Thermias Biomatic panna.
Den är framtagen just för att passa Bequembrännaren
och ger alldeles utmärkta prestanda. |
| Utan att mer än gissa på
din verkningsgrad idag så menar jag nog att
du kan räkna med att spara uppemot 10 % på
din värmenota med en ny panna. Men samtidigt
får du också en anläggning som
har ett betydligt mindre behov av tillsyn än
den kombination du har idag. |
| Att ekonomiskt motivera ett byte
till en mer automatiserad anläggning är
omöjligt. Du vet ju ungefär hur lite du
behöver serva din panna idag- och det behovet
kommer att bli ändå mindre med en ny
panna. Så även om det finns teknik idag
som ger samma bekvämlighet som en oljeeldning
så ger inte dessa nämnvärt högre
verkningsgrader (se även vårt test åt
Konsumentverket av nya moderna pannor). Men det
är klart - "latmasken" kanske också
får kosta en del pengar... |
|
|
| Hej! Jag har läst under många
år dina synpunkter om vedeldning dina råd
har varit trovärdiga. Nu till min fråga. www.mbio.se har lanserat en pelletsbrännare som maler sönder
pelletsen till "smulor"på så sätt
kan man köpa pellets med ojämn kvalite´,samt
att brännaren monteras i oljebrännarurtaget
där är oftast bästa verkningsgraden för
brännaren. Kan ÄFAB rekommendera denna brännare? |
| Svar: |
| Den brännare du frågar
om heter Biona 2000 och är P-märkt, vilket
i sig är – eller borde vara – en
bra kvalitetsstämpel. Biona har mycket riktigt
en kvarn som mal pelletsen och även en del
andra intressanta poänger. Det är en av
de brännare som passar till i stort sett de
flesta pannor. |
| Jag har dock svårt att
bedöma hur bra funktionen är i det långa
loppet. Det är ganska mycket nytänkande
i brännaren, och jag har fått signaler
från kunder som kört brännaren som
både är lyriska och direkt missnöjda.
Men vi har aldrig haft något uppdrag där
vi haft tillfälle att studera Biona-brännaren
mer noggrant. Vad vi däremot reagerar på
är att ”kvarnen” ger ifrån
sig en hel del ljud som kan vara störande om
pannrummet ligger nära ett sovrum t ex. |
| Eftersom vi inte har någon
egen erfarenhet av hur den fungerar i praktisk drift
så är det svårt att ge någon
rekommendation i ditt fall. Men eftersom SP har
satt på sitt P-märke så kan vi
ändå utgå från att brännaren
är OK. Sedan är det naturligtvis upp till
installatören att göra den slutgiltiga
bedömningen om brännaren är lämplig
att installera i din panna. |
|
|
| Hej! Har nyss skaffat pelletsbrännare.
Har två ackumulatortankar en på femhundra
liter = varmvattenberedare och en på tusen liter.
När jag eldade med ved använde jag båda
tankarna men nu när jag eldar med pellets undrar
jag om jag endast skall använda den lilla tanken? |
| Svar: |
| Du bör troligtvis koppla
bort den större tanken. Att elda pellets mot
ackumulatortank innebär att man får färre
start och stopp och därmed både en bättre
verkningsgrad och lägre emissioner, förutsatt
att din brännare i åtminstone något
driftläge brinner on/off. |
| Men hur bra (eller dåligt)
din ackumulatortank är isolerad är avgörande
för resultatet. Eldar du mot ackumulatortank
ökar ytan med den uppvärmda volymen- och
den värme som läcker via isoleringen sänker
din verkningsgrad. (Förutsatt att du inte kan
nyttja denna för uppvärmning). Det betyder
att verkningsgradsvinsten av färre start och
stopp först måste kompensera ökade
strålningsförluster innan du upplever
någon besparing. |
| I de flesta fall innebär
detta att man förlorar i verkningsgrad med
drift mot ackumulatortankar om volymen är större
än 500 liter och tanken "bara" är
isolerad med mineralull. |
|
| Hej! Jag undrar om det finns några
bidrag att söka om man byter från direktverkande
el till pelletsbrännare. |
| Svar: |
| När det gäller ev bidrag
så skiljer det mycket mellan olika kommuner
beroende på att det finns sk KLIMP och LIP
pengar som kommunen kan söka hos Staten för
att fördela på olika lokala projekt. |
| Kontakta Energirådgivaren
i din kommun så får du veta vad som
gäller hos dig. |
|
| Ser mycket om Norsk brun pellets nu
som påstås vara hårdare, ha högre
energivärde och ge mindre aska enligt den svenska
reklamen. |
| På http://www.teknologiforlaget.no/art.asp?id=239 kan man läsa: |
| * Finnes i to utgaver, hvit og brun.
Begge har varmemengde på rundt 4,8 kWh. Den brune
(som produseres av Norsk Pellets Vestmarka) skal være
mer robust under lagring, gi mindre støv og høyere
effekt i forbrenningsanlegget. |
| Som jag förstår görs
båda på samma råvara, men den bruna
får sin färg av att den "tryckkokas"
före pelletering och det gör den kanske hårdare
också. Men varför påstås den bruna
vara högenergi när den har samma värmemängd
som vit pellets? Varför skulle den ge mindre askmängd?
Har ni svaret på detta? |
| Svar: |
| Din fråga borde du ställa
till Norsk Pellets som påstår detta
utan att ha belägg för ett högre
energivärde. Det är riktigt att Norsk
Pellets har bland de högsta värmevärdena
på marknaden, men de är inte högre
än många andra, och det är def ingen
större och avgörande skillnad. |
| Däremot kan tillverkningsmetoden
möjligen ge en jämnare kvalitet och framför
allt en hårdare pellets. En hårdare
pellets kan sedan vara fördelaktig ur förbränningssynpunkt
i vissa utrustningar, men kan samtidigt i andra
vara till nackdel. Därför finns det många
rykten kring Norsk Pellets där vissa upplever
klara förbättringar med lägre pelletsförbrukning
och mindre mängder sot, medan andra upplever
att bränslet inte alls fungerar. |
| Helt klar är dock att de
förbränningstekniska egenskaperna är
så annorlunda att man alltid får räkna
med att göra ganska stora förändringar
i brännarens inställning om man skall
elda Norsk Pellets. |
|
|
| Vad består pannzink av och hur
fungerar det? Hur är det med miljöbelastningen?
Någon rekommenderade att kasta in några galvade
spik för få en renare panna, är det en
skröna? |
| Svar: |
| Ett kort svar på en ganska
komplicerad fråga att svara på. Det
är Zink som är den aktiva substansen.
Vid förbränning avgår zinken och
reagerar med plåten bakom ev tjärbeläggningar,
vilket gör att tjäran släpper från
väggarna. |
| Det fungerar faktiskt, men vid
varje rengöring försvinner även en
del av pannplåten vilket förkortar pannans
livslängd och utsläppen i miljön
är inte speciellt hälsosamma. Det gör
att man skall vara lite försiktig med att använda
zink i pannorna. |
| En tjärig panna är
ett bevis på dålig förbränning.
Helt klart är att man istället skall elda
så att tjärbeläggningar inte uppstår,
då finns inget behov av zinkpulver. |
|
| Hej ÄFAB! Jag har köpt en
fastighet om c:a 1500 m2, 27 lägenheter. Jag tänker
byta från olja till pellets som värmekälla.
Nu undrar jag om det finns något bidrag att söka
till detta. Tacksam för svar. |
| Svar: |
| Det finns i dag inga nationella
bidrag för konvertering till Bioenergi. Varken
till Pellets eller Ved. Det är tillräckligt
lönsamt att konvertera utan bidrag, så
jag menar nog att statens finanser gör bättre
nytta om de satsas på forskning och utveckling
istället för bidrag till installationer
hos konsument. |
| En liten brasklapp bara! Möjligen
kan det finnas lokala bidrag via LIP och KLIMP-
programmen som kan ge ett bidrag lokalt. Kontakta
energirådgivningen i din kommun så får
du veta om det finns något i just din kommun. |
| Hur det sedan går i årets
budgetförhandlingar återstår att
se. Möjligen att det kan komma att serveras
lite ”valfläsk” med en grön
profil. Om detta lär vi få veta under
de närmaste dagarna. Men det är inget
jag räknar med i alla fall. |
|
|
| Hej! Läste i pelletspärmen
att någon justering med hjälp av ögat
inte skulle godtas och att man skulle kräva ett injusteringsprotokoll.
Nu har jag träffat fyra återförsäljare
och alla har olika sätt att justera på. Någon
sade att om man inte mäter en halv meter ner i skorstenen
så kan man ingenting om pelletseldning medan en
annan sade att sådana stenåldersmetoder använde
inte han… Hur ser ett justeringsprotokoll ut enligt
ert förmenande och vilka olika justeringar skall
göras tycker ni? |
| Svar: |
| Jag tycker att ditt mail är
oroande för branschens vidkommande, men är
ändå inte speciellt överraskad.
Det finns tyvärr alltför många ”installatörer”
som inte riktigt arbetar på det sätt
man skulle önska. Något som också
får återverkningar i form av missnöjda
kunder och onödiga anmälningar till konsumentvägledare
mm. Ytterst handlar det naturligtvis om etik och
moral. |
| Inom PellSam har medlemmarna
åtagit sig att följa vissa regler när
det gäller just etik och moral. Bl a innebär
detta att varje installation skall åtföljas
av en protokollsförd intrimning - och gärna
då efter c:a en veckas drift då anläggningen
är inkörd och i balans. Det betyder att
man med hjälp av ett mätinstrument som
ett minimum justerar luftöverskott (antingen
som O2 eller som CO2) och emissioner (som CO) så
att optimala förbränningsprestanda på
brännaren erhålls. Och samtidigt en kontroll
på att det inte finns onödiga läckluftflöden
genom pannan. Vidare att man kontrollerar att rökgastemperaturen
inte är alltför hög - kostar energi
till kråkorna - eller så låg att
det finns risk för kondens. |
| Som ett riktvärde på
vilka värden man MINST bör få är
runt 8- 9 % i form av O2 (ju lägre desto bättre)
eller 11- 12 % i form av CO2 (ju högre desto
bättre) och när det gäller CO som
så borde en modern brännare i driftfas
inte överstiga 200- 250 ppm, gärna lägre.
Om kombinationen panna/brännare klarar dessa
värden och samtidigt har en rökgastemperatur
som ligger på 175 grader efter pannan (+/-
25 grader) så kan man vara nöjd med resultatet. |
| Notera gärna att de flesta
av PellSams medlemmar också erbjuder en 6-årig
trygghetsförsäkring som ingår i
priset och som täcker ev självrisk och
åldersavdrag i samband med en ev maskinskada.
Unikt för försäkringen är att
den dessutom gäller för alla produkter
i värmesystemet som installeras vid samma tillfälle
som den försäkringsbärande utrustningen.
T ex om du köper en Pellx-brännare från
Gordic och samtidigt byter panna och installerar
en shuntautomatik, så omfattas även pannan
och shuntautomatiken av försäkringen.
Läs mer på www.pellsam.se. |
|
|
| Hej! Har en fråga om vilket (mot)tryck
det ska vara i ett slutet tryckkärl. Har ett fristående
pannrum med 1500 liter ackumulatortank har även ett
100 liters tryckkärl där. Har sedan kulvert
på ca 18 meter ned tll källaren som ligger
ca 2 meter under pannrumsnivån, där finns 2
stycken 500 liters tankar där en har inbyggd beredare
och elpatron. Har även där ett 100 liters tryckkärl.
Höjdskillnaden mellan golvet i källaren där
tryckkärlet står och radiatorerna på
våning 3 är ca 6,5 meter (4,5 meter från
pannrum). Min fråga är vilket (mot)tryck ska
man ställa tryckkärlen på. Har säkerhetsventiler
i källare och pannrum som löser på 1,5
bar och trycket på tryckklockorna pendlar nu i pannrummet
mellan 0,4-1,0 och i källare mellan 0,6-1,0 beroende
på temperatur på vattnet. |
| Svar: |
| Jag antar att din fråga
är orsakad av att du har problem i din anläggning.
I vart fall borde du ha problem därför
att din expansionsvolym är alldeles för
liten. (Se uträkning nedan) Men först
svarar jag på din fråga angående
trycket i expansionskärlet: |
| Normalt skall trycket –
med kallt vatten - i ett slutet expansionskärl
vara ungefär 0,5 bar för att säkerställa
en tryckhållning (på 5 meter) av systemet
även när vattnet är kallt. Och det
trycket ökar sedan med en stigande vattentemperatur.
I ditt fall – med en statisk höjd på
6,5 meter - kan det alltså vara aktuellt med
ett något högre förtryck. |
| Men hur är de med din totala
volym? Så vitt jag förstår har
du en total ackumuleringsvolym på 2 500 liter
plus den vattenvolym som finns i din panna, kulvert
och radiatorer. Det bör ge en total vattenvolym
på ungefär 3100 liter. |
| Med dessa förutsättningar
kan man beräkna tryckfaktorn för din fastighet
enl formel ((öppningstryck + 1) - (statiskttryck
+ 1)) / (öppningstryck + 1). Detta ger en tryckfaktor
för din anläggning på (2,5 –
1,65) / 2,5 = 0,34. |
| Med din tryckfaktor kan du sedan
räkna ut vattenvolymen enligt formeln; Vattenvolym
x Expansionsfaktor / Tryckfaktor; där expansionsfaktor
för rent vatten är 4,35 % eller 0,0435.
Detta ger följande uträkning för
din minsta expansionsvolym: 3100 x 0,0435 / 0,34
= 397 liter (!) Alltså i princip dubbelt så
stort som den volym du har installerat. Notera också
att om man fördelar volymen på två
kärl – som dessutom sinsemellan är
placerade i olika delar av systemet – så
kan det ena kärlet bli hårdare belastat
än det andra. Med andra ord, man har bäddat
för problem. |
| Mitt råd är att du
tar kontakt med en duktig vvs-montör som kan
hjälpa dig att bygga om din anläggning.
Kanske ett öppet expansionskärl i pannrummet
kombinerat med ett övertrycksfritt system för
radiatorerna i huset. Det ger ett både billigare
och bättre system. |
|
|
| Vi är spekulanter på ett
stort, lite äldre och energislukande hus, där
det finns möjlighet att koppla in fjärrvärme.
Fjärrvärme lär generellt sett vara det
mest miljövänliga alternativet och har en ganska
låg installationskostnad, men i det här fallet
ligger den löpande avgiften för varje kWh värme
ungefär dubbelt så högt som för pellet/sol
eller bergvärme. Med ett såpass energikrävande
hus blir den skillnaden ganska betydande. Det känns
tråkigt att p g a ekonomiska skäl välja
bort det mest miljövänliga alternativet. Fjärrvärmens
oslagbara bekvämlighet och utrymmessparande kan också
bidra till att många andra väljer bort de mindre
miljövänliga alternativen olja, el och värmepump.
Det skulle kännas bra att stödja den utvecklingen,
men återigen svårt att motivera p g a de större
löpande kostnaderna. Vad är er åsikt om
miljövänligheten med en egen pelletpanna + solenergi,
jämfört med fjärrvärme? |
| Svar: |
| Kul att du tänker lite
i banor kring livscykelkostnad (LCC). Det är
riktigt att fjärrvärmen är ett bekvämt
och bra alternativ- och i de flesta fall även
riktigt bra ur mijösynpunkt. Men precis som
du antyder måste det finnas ett tak på
vad denna bekvämlighet får kosta. Dels
att installera och dels som rörlig driftkostnad.
Man bör även räkna in risken att
energibolaget säljs och andra mer lönsamhetsinriktade
intressen tar över. Just kommunala energibolag
brukar vara populära att sälja av för
att på kort sikt förstärka en kommunal
budget. |
| Egen härd är guld värd!
Är nog ett talesätt som blir alltmer aktuellt.
Att själv kunna påverka sina driftkostnader
och nyttja den energiform som just för stunden
är mest lönsam. För det behöver
man ett värmesystem uppbyggt kring en ackumulatortank.
Sedan kan man välja att ladda tanken med sol,
ved, pellets, spannmål, olja eller elvärme
efter tillgång och pris. |
| Jag är ingen vän av
värmepumpar som ersätter olja då
de ökar användningen av el. Och elström
på marginalen är i princip alltid producerad
i ett mer eller mindre smutsigt kolkraftverk. I
ditt fall skulle jag rekommendera att du tittar
lite extra på de nya helautomatiska pelletspannorna
som nu även börjat säljas i Sverige.
T ex Windhager, Viessmann, Biotech, Fröling,
KWB m fl. Och då gärna i kombination
med solvärme. |
| Installationskostnaden för
en sådan panna med solfångare ligger
i nivå med vad en bergvärmeanläggning
kostar, men ger med träpellets en något
lägre uppvärmningskostnad än en värmepump.
Då baserat på bioenergi och sol i stället
för elström som energibärare. En
sådan utrustning fungerar helautomatiskt,
med en egen arbetsinsats ungefär som om man
eldar med olja. I Österrike och Tyskland finns
mer än 80 000 sådana installationer gjorda
så vi kan lugnt räkna med att de flesta
”barnsjukdomar” är borta. |
| De utsläppsvärden som
presenteras för dessa moderna pelletspannor
ligger oftast på betydligt lägre nivåer
än ett bra fjärrvärmeverk (om man
räknar utsläpp per producerad energienhet).
Men när det gäller spridningsbilden kan
ändå en högre skorsten hos värmeverket
göra att utsläppen i närområdet
blir större med den lilla pannan. Men totalt
sett är pelletseldningen mycket bra ur utsläppssynpunkt
så av den anledningen tycker jag inte att
du skall ha dåligt samvete om du satsar på
en egen uppvärmning. |
|
|
| Hej! Jag undrar om ni i era tester av
gamla pannor (tex. CTC Total) räknat med att pannan
kan ha används för endast el. Vi har en sådan
kombipanna, men det har aldrig eldats med varken ved eller
olja. Vår energirådgivare tycker att vi skall
köpa en brännare till den. Han menar att då
det aldrig eldats i den så är den som ny. Vad
tycker ni om detta påstående? Skulle detta
påverka resultatet som CTC Total fick i ert test
av gamla pannor? Gäller fortfarande i detta fallet
att vi bör införskaffa ny panna då en
gammal bil blir inte en ...........osv? |
| Svar: |
| Så var vi då där
igen! Det verkar som att varenda människa griper
efter alla halmstrån för att kunna göra
dåliga affärer! För det första
så är CTC Total ingen bra panna att konvertera
till pellets, men OK det går även om
det inte blir någon mönsteranläggning! |
| För det andra så rostar
en panna inifrån – och inte utifrån.
Det betyder att den åldras även om den
aldrig eldats. Tänk efter nu- Om så inte
var fallet skulle alla traditionella elpannor vara
evighetsmaskiner eller hur? Men en traditionell
elpanna har ungefär samma livslängd som
vilken annan panna som helst. Avgörande för
livlängden är INTE vilket energislag som
använts utan är istället hur ofta
man behövt fylla på vatten i systemet
och vid vilken temperatur pannan har fått
jobba. Elementärt kan man tycka, och jag är
mycket besviken på din energirådgivares
svar som inte på något sätt ger
dig som konsument ett bra råd. |
| Nu vet jag inte exakt hur gammal
din panna är, men är den äldre än
12- 15 år så är det enda rådet
jag kan ge dig att byta panna och satsa på
nya prylar. Räknat från elvärme
kommer du att spara 10- 15 000 kr per år på
att elda pellets. Då finns ingen anledning
till att vara dumsnål när det gäller
investeringen. |
|
|
| Hej. Funderar på att skaffa en
pellets panna med plattvärmeväxlare. Är
det nån för eller nackdel mot att välja
en vanlig varmvattenslinga?Hur fungerar en plattvärmev.?
Har funderat på en Nibe pellux. |
| Svar: |
| Det finns både fördelar
och nackdelar med plattvärmeväxlare. Om
du skall ha en bra varmvattenkomfort behöver
du (oavsett slinga eller platta) en större
vattenvolym än pannans som buffert. |
| En Pelletsbännare ger som
regel inte mer än 12- 15 kW och en vanlig duch
kräver minst 25 kW. Rymmer pannan bara 100
liter vatten (eller mindre) så kommer du att
få problem med varmvattenförsörjningen. |
| En lite ackumulatortank (gärna
med solslingor) ger dig allt varmvatten du behöver.
Och med solfångare även gratis varmvatten
3- 4 månader per år. |
|
| Hej!Jag har lite funderingar kring internationella
pelletpriser som jag undrar om Ni har någon koll
på. Hur ligger exempelvis norra Europa i prisnivå
till skillnad från Sverige? Tyskland, Holland och
Storbritannien? Har Ni någon kläm på
detta? Det jag pratar om huvudsakligen är bulk pellet
och då framförallt till storkonsument, exempelvis
kraftverk mm. |
| Svar: |
| På Pelletskonfernsen i
Wels i Österrike presenterade Christiane Eggers
från Ober Österich Energisparverband
en prisjämförelse mellan pelletspriserna.
De visade att konsumentpriset i Sverige på
pellets är bland de dyraste i Europa. Har inte
siffrorna tillgängliga just nu. |
| Du kan leta lite på O.Ö.
Energiesparverbands hemsida http://www.esv.or.at
eller skicka frågan vidare direkt till Christiane
Eggers christiane.egger@esv.or.at (skriv på
tyska eller engelska). |
|
|
| Jag står i begrepp att byta panna
och Er test av pelletsbrännare jag mig uppfattningen
att Becueem brännaren ger goda värden i Baxi
Bonus,sett ur förbränningsmässig syn.Men
hur fungerade det rent praktiskt med askhantering och
brännarmontage?. Jag har nu en Thermia Becueem 15
i en äldre CTC 265 panna vilket fungerar bra men
är opraktiskt när det gäller sotning och
uraskning,dessutom är pannan gammal och inte lämplig
för ved som komplement.Söker lämplig panna
att montera min befintliga brännare i men saknar
ett samlat register för detta ,finns det? |
| Svar: |
| Om du idag har en Thermia Bequeem
15 så tycker jag att du skall välja en
Thermia Biomatic panna. Den är speciellt framtagen
för just din brännare och ger därför
optimala prestanda. |
|
| Jag har idag en ECOTEC (15KW) (som är
ca 2 år gammal) kopplad till en 25 årig oljepanna.
Pannan skall nu bytas ut och eftersom jag nu har ett behov
av att tappa ca 500 liter varmvatten (50 C) till ett badkar
funderar jag på olika pelletspannor kopplade till
en akumulatortank. Mina tankar är för tillfället
till att köpa en Exonom P20 UB kopplad till en akumulatortank
men vet inget om kvaliteten.Kan ni rekomendera en panna
+ akumulatortank baserade på er erfarenhet till
min ECOTEC.Tacksam för svar. |
| Svar: |
| Du kan välja Focus, Thermia
Biomatic, Combifire, Effecta Pellets m fl. Din EcoTec
brännare passar till de flesta pelletspannorna.
Fördel Biomatic är en stor och rejäl
asklåda. |
| När du välje acktank
räcker det i princip med en 500 liters tank.
Men jag tycker att du ändå skall välja
en 750 liters tank med solslingor (förberedd
för solvärme). Solvärmen är
helt klart underskattad i vårt land och skulle
kunna ge gratis värme under de 3- 4 månader
då pelletseldningen har de sämsta verkningsgraderna.
Så om du ändå skall installera
en tank välj en som är förberedd
för solvärme. |
| Och snåla inte på
isoleringen. Så kallade färdigisolerade
tankar med 50 eller 7 mm mineralull är rena
skräpet. Se till att du får minst 90
mm polyuretanisolering (eller motsvarande). Effectapannan
och Baxi har bra isolerade tankar. |
|
|
| Hej! Jag bor i ett välisolerat
timmerhus på 80 kvm. Har vedspis i köket och
kakelugn i v-rum. Skulle gärna göra eldningen
enklare. Min fråga: Finns det att köpa pelletsbrännare
till kakelugnar respektive vedspisar? |
| Svar: |
| Enklast är om du eldar
med briketter eller s k loggs i din kakelugn i stället
för ved. Dyrare, men mycket bekvämare. |
| Eller satsa på att installera
en pelletskamin. Jag känner inte till någon
lämplig utrustning – typ brännare
- som enkelt kan komplettera dina eldstäder. |
| Ev skulle du kunna ansluta en
pelletskamin till sotluckan på ena sidan av
kakelugnen. Då slipper du ifrån kostnaden
– och besväret - med att bygga en ny rökkanal.
Men tala med din skorstensfejarmästare kring
hur detta kan göras i praktiken. |
|
|
| Hej, jag läste just igenom Åfab
svarar: och inser att en helt ny anläggning är
bästa lösningen för pelletseldning. Jag
känner mig lite splittrad eftersom två oberoende
fackmän inom pellets har besökt mig och gett
mig olika rekommendationer. Fackman 1 säger; att
jag måsta svetsa in ett sidomontage på pannan
till pelletsbrännaren för att få bättre
höjd från brännkoppen och uppåt.
Fackman 2 säger; Det behövs inte till Thermia
Bequem 15 D, då uppgraderad till 25 kW. Min panna
är modell Albin typ 225 tillverkad år 1988
med effekten 20-54 kW, SA typgranskningsnr 8045. Snälla
skingra min oro och ge mig råd. Eftersom jag själv
arbetar i mitt yrke efter principen kvalitet går
före kvantitet känns det inte bra att få
motsägelsefulla uppgifter av fackmän. Ska jag
välja att installera Thermia Bequem 15 D uppgraderad
genom ett nytt sidmontage eller ska jag låta dom
installera pelletsbrännaren i befintlig lucköppning.
Med vänlig hälsning Hans |
| Svar: |
| När man installerar en
brännare till en befintlig panna är det
två huvudregler man skall tänka på: |
| 1) Se till att pelletsflamman
har plats att brinna färdigt innan den träffar
kylda ytor. |
| 2) Se till att det finns ett
så stort utrymme som möjligt att samla
upp askan i. Ju större desto färre rengöringar. |
| I ditt fall tycker jag att det
verkar som att Fackman 1 är den som månar
mest om att du skall få en så bra anläggning
som möjligt. Fördel med sidomontage är
också att brännaren blir lättare
att serva genom befintliga luckor. |
|
|
| Hej! I september skaffade jag en pelletspanna
från Viessmann, Vitolig300, i hopp om att få
så underbart lite underhåll som de anger i
sina broschyrer. Pannan är grann och verkar välbyggd,
och har sedan starten i oktober/november alltid gett mig
värme i huset. Två acktankar á 700 l
har satts in, och vacuumrörspaneler tas i drift vilken
dag som helst nu. Tjoho! Tyvärr har jag under tiden
sedan start haft problem med att få den att gå
som tänkt. Ett av de tråkigaste bekymren är
att den producerar förfärligt mycket ’aska’,
eller snarare askspån. Jag måste tömma
den på ett par liter av denna aska varje vecka,
trots att den har automatisk utmatning av aska från
brännare, konvektorer och förbränningsrum
som verkar fungera och ska tömmas efter ca 3 ton.
Huset är ca 2 x 100 m2, lite dåligt isolerat,
och min förbrukning när det har varit runt några
minusgrader, kan vara uppemot 3 säckar pellets per
dag… Inte konstigt att det blir mycket ’aska’.
Pannan är specificerad att köras på 6mm
pellets, och jag har använt SÅBI’s säckade
bränsle. Varken bränsleflöde eller luftflöde
är justerbart utan ligger styrt via brännkammartempen.
(Det sitter i och för sig ett litet spjäll på
sekundärluften, som tillsammans med primärluften
sugs in via rökgasfläkten). Nu till min fråga:
Har SÅBI haft problem med hållbarheten (mekaniska)
på sin 6mm pellets så att denna faller sönder
i brännarkoppen och flyger iväg innan den förbrukats?
(Övermatat system). Eller var kan jag söka lösning
på detta problem? Jag är orolig att detta mjöl
kan fatta eld, och i så fall brinna okontrollerat
med väldigt lite syre. Pannan var skitdyr men valdes
med tanke på lågt servicebehov och hög
tillförlitlighet. Viessmann är obegripligt ohjälpliga,
men det är väl för ny teknik för den
svenska avdelningen. De lär ha utbildat sina servicetekniker
i februari eller januari i år… Viessmann har
bett mig sikta 2 liter pellets i tre omgångar genom
ett nät med 3mm maskor. Om mjölhalten överstiger
10% kan det vara orsaken. Tyvärr har jag inte fått
tag på lämpligt såll, men jag tycker
pelletsen verkar mycket hel och ren. De har även
bett mig kontrollera undertrycket i skorstenen, vilket
jag gjort och fått ca -15Pa vid full drift (100%).
Detta ska enligt Viessmann vara ok. Att pannan skulle
kunna vara felinställd eller trasig verkar inte kunna
vara ett alternativ… |
| Svar: |
| Jag vet inte vad jag skall säga.
Det är omöjligt för mig att veta
vad det är exakt som orsakar dina problem,
men för mig verkar det som det är ett
pelletsproblem. Din Viessmann-panna är identisk
med Windhager och Hoval och finns installerade i
Österrike/Tyskland i över 15 000 exemplar,
och är allmänt erkänd som en mycket
tillförlitlig och bra produkt. Då använder
så vitt jag förstår SåBis
säckade pellets, det är den pellets vi
normalt använder vid våra tester och
det brukar inte vara några problem. |
| Men du kan så klart ha
haft otur och fått en leverans där man
haft produktionsstörningar. Det inträffar
då och då, men det är sällan
som den pelletsen kommer ut på marknaden.
Har du testat någon annan pellets? Och i så
fall beter den sig lika? I så fall är
det något i matningsutrustningen som gör
att bränslet mosas sönder. |
| Det är riktigt att man från
Viessmann kanske inte riktigt har utbildningen på
hur prylarna skall fungera, men då tycker
jag nog att de ändå skall se till att
skaffa sig den kunskapen. Du som kund skall inte
bli lidande. |
| Hör av dig ang hur detta
ärende utvecklas. Jag kommer att ta upp det
i PellSams styrelse (om du inte har något
emot det?) med anledning av att vi måste få
kunnigare installatörer. Det är synnerligen
viktigt att du som investerat i en spetsteknologi
också får funktionen av en sådan. |
|
|
| Hej! Köpte för en tid sedan
en helt ny pelletspanna med integrerad pelletsbrännare,
Thermia Biomatic20+. Har dock sedan starten haft problem
med nivåvakten för pelletsen som orsakat otaliga
driftstopp. Det sitter en sändare och mottagare i
pelletskoppen i brännaren och när kontakten
mellan dem är bruten så finns det pellets till
brännaren men så fort som de får kontakt
startar skruven och matar mer pellets. Mitt problem nu
är att på sändaren och mottagaren fastnar
det stora mängder pellets damm som gör att kontakten
bryts och ingen pellets matas fram trots att det är
slut i koppen och till slut så stannar brännaren.
Installatören och Thermia hävdar att jag fått
statisk pellets och det är därför det fastnar
damm på sändaren/mottagaren. Jag köper
min pellets i 16 kg säck och fyller manuellt på
mitt pelletsförråd i plåt som var en
byggsats i från Thermia och som installatören
monterade ihop. Den enda plasten som pelletsen kommer
i konktakt med är den säck som den levereras
i, jag har med andra ord inte några påfyllningsrör
eller liknande i plast som skulle kunna skapa statisk
elektricitet och dammexplosioner. Pelletsleverantören
däremot har aldrig hört talas om att det skulle
kunna uppstå statisk elektricitet vid denna hantering.
Vet ni något om detta. Skall man inte köpa
pellets i plastsäckar och skall man värma upp
säckarna i garageget innan man fyller på förrådet
eller skall man inte ha ett förråd i plåt.
Eller skulle jag helt enkelt ha lyssnat på alla
råd jag fick om att inte satsa på pellets
för det bara krånglar och installerat bergvärme
som alla andra??? |
| Svar: |
| Jag förstår problemet
ditt och att detta måste vara mycket irriterande.
Tyvärr är det inte mycket jag kan göra
åt problemet än att hänvisa tillbaka
till den som installerat brännaren. |
| Naturligtvis skall din brännare
fungera med den utrustning du beskriver. Så
är det bara. Talet om statisk elektricitet
tror jag inte på. Däremot kan det naturligtvis
vara så att vissa leveranser av pellets innehåller
mer eller mindre mängd damm. Med andra ord
är inte all pellets av samma kvalitet oavsett
tillverkare. Något som man får räkna
med. |
| Men att detta skulle orsaka problem
som i ditt fall verkar ändå inte vara
normalt. Mitt förslag är att du försöker
med att ändra riktningen på fallröret
så att pelletsen ramlar in från ett
annat håll, eller på något sätt
att skärma av givarna så att dessa inte
utsätts för så mycket damm. |
| En annan förklaring till
problemet kan vara om du t ex har ett trångt
insatsrör i rökkanalen. Det kan i så
fall betyda att du har ett visst övertryck
i pannan vid varje uppstart. Då kan vattenånga
trycka upp bakvägen och kondensera på
givarna. Med fukt på givarna så fastnar
damm lättare och då orsaka en störning.
Men detta borde din installatör ha märkt
av. |
|
|
| Hej ! Jag skall bygga en ny villa, 1
½ plan 180 m2 boyta och öppen planlösning
(välisolerad). Nya grepp för ett enkelt och
billigt uppvärmningssytem är välkommet.
Vad rekommenderar ni? 1. Pelletskamin (mitt i huset) med
eller utan vattenmagasin. 2. Pelletspanna. 3. Ackumulatortank
? Är det nödvändigt med ackumulatortank?
Kan tänka mig att lägga in golvvärme. Kan
man placera en bulkförråd på vinden?
Kan tänka mig att fylla kaminen via säck. |
| Svar: |
| Även om ett nybyggt hus
har låg energiförbrukning som kanske
inte direkt kan motivera ett vattenburet värmesystem
så rekommenderar jag dig ändå att
satsa på detta. Det kan vara radiatorer eller
golvvärme, det spelar inte så stor roll,
men med golvvärme slipper du radiatorer på
väggarna. Tänk bara på att isolera
bra i bjälklagen så att värmen verkligen
avges till rummet. Vid ett nytt hus brukar detta
inte vara något problem. |
| I dag är det vanligt att
man i nya hus installerar en frånluftvärmepump
på ventilationssidan. Ett ventilationssystem
måste du ha och då är merkostnaden
för en frånluftvärmepump mycket
liten. Sedan skulle jag i dina kläder satsa
på solfångare och pelletsvärme. |
| Med 8- 10 kvm solpaneler på
taket (i kombination med värmepumpen) bör
du lätt klara varmvattenbehovet och en hel
del av uppvärmningen vår, sommar och
höst. Den energimängd återstår
att täcka är inte speciellt stor. Det
är svårt att motivera merkostnaden för
en värmepanna (eller egentligen även för
ett vattenburet värmesystem) enbart för
detta behov. Billigast blir direktverkande elvärme. |
| Men eftersom detta återstående
energibehov hamnar på vintern då vår
produktion av t ex vattenkraft är som lägst
kan vi räkna med att framtida elprishöjningar
i första hand kommer att hamna på vinterförbrukning.
Att vi i längden skall kunna ha samma elpris
både vinter och sommar är en omöjlighet.
Dessutom tror jag att de flesta villaägare
vill ha en extra värmekälla att ta till
vid strömavbrott (en pelletskamin kan via en
enkel omformare enkelt drivas från ett bilbatteri)
och en trivseleldstad att mysa vid. |
| Här kan man välja en
traditionell braskamin och vedeldning, men med en
pelletskamin kan man få en bättre komfort
och en betydlig bekvämare eldning. I dag finns
det mycket bra pelletskaminer som även kan
fås med automatisk påfyllning av pellets
från ett större förråd som
kan placeras var som helst inom 25- 30 meter från
kaminen. Vattenmantlat eller inte? Ja det är
väl mest en plånboksfråga- men
har du vattenburen golvvärme, en liten acktank
för värmepumpen och solvärmen så
tycker jag att det vore naturligast om du även
installerar en vattenmantlad pelletskamin. Snygg
att titta på, mysig att använda och en
trygghet vid strömavbrott. |
| De bästa vattenmantlade
pelletskaminerna fungerar helautomatiskt och har
idag automatisk rengöring varje timma och varje
dygn. Funktionsmässigt avges bara 12- 17 %
av tillverkad energi till rummet. Resterande går
till värme och varmvattenproduktion. Max effekt
runt 10 kW och med en verkningsgrad på över
95 % borgar för en god bränsleekonomi. |
| Tekniskt sett hur du kopplar
ihop detta skall du utgå från att ackumulatortanken
är själva hjärtat i systemet. Sedan
tycker jag att du kan börja med att tala med
din energirådgivare om hur du lämpligast
kombinerar systemen. |
|
|
| Jag har en liten fundering, jag läste
med stort intresse ert test av pelletsbrännare i
gamla pannor och jag upptäckte att CTC171 med en
Bequem brännare släpper ut mindre och har likvärdiga
och vissa fall bättre resultat än Viessmann
hur kommer det sig? Är just den ctc pannan exceptionellt
bra för just pelletseldning? |
| Svar: |
| Roligt att du noterade detta.
Om du läser vår rapport så talade
vi om att de riktigt gamla pannorna faktiskt ofta
är bättre "pelletspannor" än
lite nyare teknik. |
| Det är naturligtvis inte
hela sanningen, nyare pannor är ofta tätare
och bättre isolerade vilket ger bättre
resultat. Men vad vi menar är att de som CTC
171 har en relativt stor eldstad med överförbränning,
en ganska lagom konvektionsdel för 10- 15 kW
pellets (OBS På tok för liten för
vedeldning- alltså en riktigt dålig
vedpanna) och oftast stående konvektionsytor
som inte samlar på sig så mycket flygaska. |
| Om du jämför en CTC
171 med en ny modern panna specialanpassad för
pelletsbrännare så finner du slående
likheter... |
| Sen bara en liten kommentar till:
Våra pelletsbrännare rätt inställda
på en bra panna så matchar vi "fullbloden"
från Österrike rent förbränningstekniskt,
men vi kommer till korta när det gäller
behovet av manuell tillsyn och skötsel. En
modern pelletspanna kräver idag lika lite av
användaren som en bra oljeeldning- men till
bara halva kostnaden för bränsle. |
|
|
| Jag läste i frågelistan att
ni håller på att testa ett flertal av de nyare,
mer automatiserade pelletspannorna och att testet skall
publiceras i Råd & rön. Eftersom jag har
planerat införskaffa en sådan panna, är
jag nyfiken på hur långt det testet är
kommet och i vilket nummer av Råd & rön
det kan tänkas publiceras. Att jämföra
modellutbudet utifrån tillverkarnas information
på nätet känns ganska hopplöst. Som
novis på området är det svårt att
förstå vad det egentligen är för
praktisk skillnad på de olika modellerna. |
| Svar: |
| Vi är ungefär halvvägs
in i testet och räknar med att vara klar med
proverna i början av maj. Det bör betyda
att testet kan publiseras i Råd&Rön
i Augustinumret, med det råder vi inte över. |
| Till dess att resultaten publicerats
i Råd&Rön är de hemliga- så
det är ingen idé att försöka
få ut något i förväg. |
|
| Hej! Jag är mycket intresserad
av att installera en Pelletkamin. Tacksam för råd
och tips på vilken modell och leverantör som
är pålitliga. ÄFAB verkar ha en stor kompetens
inom detta område och erfarenhet från många
pelletkaminer. Er hjälp är mycket uppskattad! |
| Svar: |
| Din fråga är av karraktären
"-Vilken bil skall jag köpa?" och
en sådan fråga är omöjlig
att svara på utan att veta mer om förutsättningarna
kring behov, ekonomi och krav på utseende
(status??). |
| Rent generellt kan vi nog ändå
påstå att de flesta pelletskaminer som
tillverkas av lite större leverantörer
är mycket bra grejor, och att det finns ett
samband mellan pris och kvalitet. |
| Väljer du t ex en Woodtke
(säljs av Narvells Ing.byrå AB) får
du en utmärkt pelletskamin som t o m klarar
miljömärkningen enligt Svanenkraven. Det
finns en uppsjö av bra pelletskaminer som tillverkas
i Italien på den svenska marknanden, där
man förutom på teknik även satsar
mycket på design. |
| Vill man ha svensktillverkade
kaminer är Gordic AB, Kmp och Pitekaminen alldeles
utmärkta fabrikat. |
|
|
| Jag har precis köpt ett hus med
oljepanna, en CTC 1100 Ekonomi, installerad 2000. Avfärdade
tanken att köpa pelletsbrännare till den efter
de artiklar jag läst här men så såg
jag Värmebaronens annons om Viking Bio i Vi i Villa.
Jag tror säkert att det bästa är att köpa
en helt ny komplett anläggning med panna och allt
men med ett nytt hus och med många saker man vill
åtgärda så vet jag inte riktigt hur man
skall få pengarna att räcka till. Är det
dumt att satsa på en brännare först och
sedan komplettera med en ny panna? Är det ngn skillnad
på CTC 1100 fr exempelvis 93 jämfört med
min?? |
| Svar: |
| Om ni läser vår rapport
– som ni kan ladda ner i sin helhet från
hemsidan – så kan ni där tydligt
se att vi bekräftar att de förbränningstekniska
resultaten (miljövärden och verkningsgrad)
blir alldeles utmärkta. Vilket bl a Värmebaronen
pekar på i sin annonsering. Men jag vidhåller
ändå för minst 10 gången att
CTC 1100 för den skull inte är någon
bra pelletspanna. Den är för trång
och har alltför litet askutrymme för att
ge användaren en bekväm eldning. Det blir
täta besök för rengöring och
uraskning. |
| Om Värmebaronen och andra
anser att man har löst detta så får
det stå för dem. Vi rekommenderar ingen
att sätta pelletsbrännare på en
renodlad modern oljepanna, men om ni ändå
gör det så är det upp till er. Vi
vet av erfarenhet att folk inte vill betala mer
än man måste för en investering,
men också att man har en viss miniminivå
när det gäller vad man förväntar
sig att man får. |
| Om vi skulle säga att det
går bra att installera den eller den pelletsbrännaren
på en CTC 1100 så skulle vi – även
om vi reserverar oss för att man får
aska ur ofta – få massor med folk som
är missnöjda och som skyller på
oss: -NI SA JU ATT DET SKULLE FUNGERA!! Därför
menar vi att om eran återförsäljare
lovar att detta kommer att fungera så är
det upp till honom, vi har i alla fall inte rekommenderat
denna lösning. |
| Bakgrunden är också
att vi vill att så många som möjligt
skall upptäcka hur bra en rätt installerad
pelletseldning idag ändå kan vara. Därför
vill vi att alla som eldar med pellets ska ha så
bra utrustning som möjligt. -Tänk bara
på hur dina vänner reagerar. Det blir
naturligtvis nyfikna på hur det fungerar och
frågar dig: -Hur ofta du behöver göra
ren din panna? Du svarar sanningsenligt -kanske
en till två gånger i veckan. (När
du med samma brännare i en annan panna bara
hade behövt titta till pannan kanske en gång
per månad). -En gång i veckan- det är
för mycket – och så köper man
en värmepump istället….. |
|
|
| Hej! Har en gammal kombipanna från
69 som ska bytas ut till sommaren, eldar med en PellX
i den sedan några månader. Det är en
verklig djungel att reda ut vilken panna man ska satsa
på - jag vill ha en panna som är bra anpassad
för pellets, då det kommer att bli det huvudsakliga
energislaget, men jag vill också kunna elda med
ved på ett riktigt sätt (ska skaffa ack-tank
också) om pelletanläggningen krånglar
eller pellets blir oskäligt dyrt att köpa, ingen
vet ju vad som sker med energipriserna i framtiden...
Vad jag hittils kommit fram till så är en Baxi
Bonus helt rätt, Men... det finns också andra
pannor som ser intressanta ut. Jag har ganska litet pannrum
och liten ekonomi, så en mindre och billigare panna
skulle passa mig bättre och ber därför
om ett utlåtande med er erfarenhet och kunnande
om några pannor; Euronom P20UB som är pelletsanpassad,
men kan kriseldas med ved, Nibe/TMV Alpha Keram 20 som
är en liten men effektiv vedpanna med möjlighet
att sätta in pelletsbrännare, Thermia Effectic
- samma där, stor, men jag har fått ett bra
pris på en sådan, Atmos 30SF - också
ett bra pris. Är billiga gjutjärnspannor något
att ha? Tänker på Viadrus, Roca m fl. |
| Svar: |
| Vi kan naturligtvis inte gå
in och ge rekommendationer på detaljnivå.
Därtill behöver vi mer information om
hela din anläggning och då behöver
även få lägga betald mantid till
detta. Läs mer på vår hemsida om
”energirådgivning”. |
| Om du vill ha kombinationen med
vedeldning så tycker jag att du skall hålla
fast vid ditt val av Baxi-panna. Baxi Bonus är
en riktigt bra pelletspanna samtidigt som den är
en alldeles utmärkt vedpanna. Och den passar
dessutom bra till din PellX-brännare. |
| Se upp med de billiga gjutjärnspannorna.
De kan fungera bra som pelletspanna men klarar inte
miljökraven i BBR för vedeldning. Vi kan
lugnt räkna med att dessa krav sannolikt även
kommer att gälla utanför tätort inom
kort. Då har du inget vedalternativ. |
|
| Vad bör man tänka på
när man skall konstruera ett pelletförråd?
Finns det färdiga ritningar som man kan få
tag på? Ungefär, vad kommer kostnaden bli för
ett bulkförråd (6 kbm) om man bygger det själv? |
| Svar: |
| Kolla in i ”Stora
Pelletsboken” från Thermia. Du kan
ladda ner den som .pdf från våran hemsida. |
|
| Funderar på att använda vår
tomma oljetank som pelletsförråd, byta oljeledningen
mot plaströr ner i tanken och täta till för
att undvika damm vid påfyllning. Samt skära
upp för pelletsskruven. Behövs det en lutande
botten? Är detta en bra ide? Hur mycket pellets rymmer
2-3m2 tank? |
| Svar: |
| Glöm oljetanken om du vill
köpa billig pellets. I bästa fall 3 kbm
pellets väger max 2 ton och du måste
köpa minst 3 ton för att få den
fraktfritt. |
| Dessutom går det bort volym
för den sneda botten du behöver. MÄRK
OCKSÅ ATT DET ÄR OLÄMPLIGT ATT ANVÄNDA
PLASTRÖR I EN BRÄNSLESILO. Plast och pellets
i rörelse ger statisk elektricitet. Det kan
bli rejäla dammexplosioner!! |
| Jag rekommenderar att du tar
kontakt med t ex MAFA AB som tillverkar silos för
pellets. Det kostar en slant- men i slutändan
innan du har gjort din silo är inte skillnaden
så stor. Och då vet du att du får
utrustning som fungerar. |
|
|
| Har lite funderingar om pellets kvalitet
i småsäck. Har sedan jag började elda
med pellets nästan bara haft Såbi pellets,
det har fungerat bra. Men nu har det kommit upp en ny
leverantör av pellets i min region, dom säljer
Brunius pellets samt någon från Litauen. Dessa
är betydligt billigare än Såbi. Hur står
sig dessa fabrikat mot Såbis?Är det värt
att testa i större omfattning än några
enstaka säckar? |
| Har en gång provat en billig sort,
troligen från något öst land. Min uppfattning
om dessa var att det fanns tendens till att vara ”mjukare”.
Dom gick sönder och blev spån mycket lätt
samt att säcken som var någon form av plast
folie inte alls var lika tålig mot väta och
den dammade mycket. |
| Svar: |
| I takt med att efterfrågan
på pellets ökar så ökar också
intresset för att importera pellets. Ibland
också med mer eller mindre seriösa uppköpare.
Observera ingen nämnd och ingen glömd. |
| Ta kontakt med brännartillverkaren
så hjälper han dig tillrätta. |
| Vi vet från våra
tester att det kan vara stor skillnad på kvalitet
när det gäller pellets. Och hur den ena
eller den andra pelletsen är kan vi inte svara
på. Det kan nämligen vara skillnad på
olika leveranser från samma leverantör!
Ett pelletsprov kan därför bara gälla
för just den pellets som tillverkats just vid
det tillfället. Det säger egentligen ingenting
om hur det ser ut om tre veckor eller nästa
år. |
| Generellt kan man påstå
att riktigt små tillverkare som alltid har
samma råvara t ex ren kutterspån och
riktigt stora tillverkare som kan mixa och blanda
råvara så att man får en jämn
kvalitet ger den bästa pelletsen. Men det är
ingen garanti. |
| Begär ett någorlunda
färskt testprotokoll av säljaren- eller
testa med en mindre leverans. Det får bli
mitt råd. |
|
|
| Hur mäter man luftunderskott vid
pelletseldning? I min iver att få svar på
frågan hur man fördelar primär- och sekundärluft
läser jag att primärluftsflödet ska vara
understökiometriskt dvs med luftunderskott och att
sekundärluften "fixar resten" och ser till
att ett lämpligt (så lågt som möjligt)
överskott erhålls. Om jag isåfall stänger
av sekundärluftsflödet borde jag kunna läsa
av förbränningsresultatet med enbart primärluftsflödet
igång. Men om O2 isåfall blir 0, hur vet jag
då hur stort underskottet är ? Vid exakt 0,0
i O2 är luftfaktorn =1. Men för att visa lägre
luftfaktor än =1 (luftunderskott) måste ju
O2 vara negativt. Instrumentet kan väl inte visa
negativa O2 värden? |
| Svar: |
| Om du stänger sekundärluften
så tror jag att brännaren slocknar- eller
åtminstone blir väldigt instabil. Det
är fel väg att gå. Och det är
riktigt att du aldrig kan få ett negativt
O2. Det är förhållandet luftfaktor
och andel oförbränt som ger dig det du
söker. |
| Ta kontakt med brännartillverkaren
så hjälper han dig tillrätta. |
|
|
| Hur ska man injustera förhållande
primär-, sekundärluft på en pelletsbrännare
ca: 150 kW med on-off reglering. Totala luftflödet
ska korrespondera mot inmatad bränslemängd så
att god förbränning erhålls med minimalt
luftöverskott, men hur skall det fördelas? Jag
anser att primärluftsflödet ensamt betraktat
ska vara under det stökiometriska och sekundärluftsflödet
ska utgöra resterande erforderligt flöde för
att erhålla ett lämpligt minimalt överskott.
Jag hävdar att om man inte har ett lågt primärluftsflöde
riskerar man sintring av askan pga för hög förbränningstemperatur.
Leverantörens "expert" hävdar det
motsatta och anser att med ett högt primärluftsflöde
kyler man rostret bättre. Vad anser Ni ? |
| Svar: |
| Det är en omöjlig fråga
att svara på. Förhållandet primär-
och sekundärluft är helt beroende på
hur brännaren är konstruerad, och skiljer
sig markant mellan olika konstruktioner. Rent principiellt
kan man dock påstå att ju mer renodlad
förgasningsteknik som används desto högre
blir andelen sekundärluft. |
| När det gäller din
tvist så kan det mycket väl vara så
att ni har rätt båda två. Ger man
tillräckligt stort luftöverskott så
kommer det att kyla förbränningen. Det
kan tyckas att det borde kosta verkningsgrad, men
detta kan ibland uppvägas av att en större
luftmängd ger en högre hastighet vilket
i sin tur kan ge en bättre rengöring av
rosterytor och en bättre turbulens. |
| Men i normala fall är det
oftast bättre att ha ett luftunderskott på
primärsidan för att sedan slutförbänna
med sekundärluft. Men igen det beror på
hur din brännare är konstruerad. |
|
|
| Hej! Jag står och väljer
mellan en Janfire och Pellx. Min panna är en CTC
från -77, modell 265b. Den har oljebrännaren
nere till höger. Vad är det som skiljer dessa
brännare åt och vilken är bäst för
min panna? Det är samma pengar för brännaren
och installation, 17000:- och båda tror jag har
3års garanti. Janfire kan även brinna uppåt
samt att den har en intern doserskruv. Rekomenderar ni
att jag då väljer den? Mycket tacksam för
tips då jag inte har en aning om vilken jag ska
välja. |
| Svar: |
| Skall jag välja en Volvo
eller Saab? Var har du en bästa servicen? De
alternativ du väljer mellan är båda
bra och beprövade produkter. Möjligen
en fördel till PellX om du väljer Gordic
som leverantör då det i leveransen ingår
PellSams 6 åriga tryggetsförsäkring
(se mer på www.pellsam.se).
Men å andra sidan har Janfire en egen 5 årig
garanti.... |
| Men jag måste även
tillägga att din panna inte är någon
direkt höjdare att sätta pelletsbrännare
på, du kan räkna med 1000- 1500 kr högre
bränslekostnad per år jämfört
med en ny panna. Lägg sedan till att pannan
faktiskt fyller 28 år i år och att den
därmed med råge uppnått vad vi
människor skulle kalla pensionsålder.
Hur som helst så är de flesta 265:or
utbytta innan de nått en ålder av 30-
35 år. Den brännare du väljer nu
kommer med stor säkerhet att även få
tjänstgöra mot en ny panna. Varför
inte byta med en gång och skaffa ett alternativ
som redan från början är anpassat
till varandra? Tala med din bank- jag vet att flera
Sparbanker lämnar fördelaktiga s k miljölån
till investeringar som är bra för miljön. |
|
|
| I konsumentverkets test av pelletkaminer
från 1999 står det en heldel bra fakta om
pelletkaminer. Men håller test av pelletkaminerna
idag. Utvecklingen och introduktionen av andra märken
kanske gör testet förlegat? |
| Svar: |
| Jodå det mesta gäller
fortfarande. Men den skillnaden att det idag finns
många fler produkter att välja mellan
och att tekniken blivit ändå bättre. |
| Det senare främst när
det gäller ljud. Idag är det ytterst få
som klagar på att pelletskaminen låter
mycket. Vidare har nog även verkningsgraden
genomgående blivit lite bättre och förbränningen
ändå lite renare. Nytt är också
att de vattenmantlade pelletskaminerna verkar fungera
riktigt bra. |
| Pelletskaminen finns idag i alla
storlekar och för alla behov. Snygga och trevliga
att ha och med en driftsäkerhet som är
imponerande. |
|
|
| I BBR´s rådstext för
anläggningar >50 kW (längst ned på
sid 104 i BBR, den röda) står att medelvärdet
av utsläppet av CO får uppgå till högst
500 mg/Nm3 torr gas vid 13% CO2. Om jag då använder
en analysator som visar CO halten i PPM måste värdet
räknas om till mg/Nm3. Har tittat på er hemsida
med artikel om rubr. problem men där är omräkningsfaktorerna
hänförda till O2 halten och ej som i detta fall
till CO2 halten. Hur korrigerar jag, skall jag räkna
om CO2 till motsvarande O2? och använda er formel
eller skall jag använda CO2. Faktorena blir olika
varför jag är osäker. Om jag mäter
ett CO2 till 12% blir omräkningsfaktorn (20,3-13)/(20,3-12)=0,88x1,25.
Vid motsvarande värden på O2 blir värdena
(20,95-7,55)/(20,95-8,58)=1,08x1,25. Vad är det rätta? |
| Svar: |
| Det kan vara lite förvirrande-
men alla miljökrav utgår från att
man mäter luftöverskottet i O2. Helt enkelt
av den anledningen att den maximala CO2- halten
varierar mellan olika bränslen. För Biobränsle
är den 20,1- 20,6 % för olja 15,5 % osv.
Men det vi är intresserad av är egentligen
hur mycket av det tillförda syret som vi har
förbränt. Vid 20,95 % O2 har vi inte eldat
upp något och vid 0 % har vi förbrännt
allt. |
| Historiskt har det varit mycket
enklare och billigare att mäta luftöverskottet
som CO2 istället för O2. Därför
måste man ALLTID BÖRJA MED ATT räkna
om CO2 till O2 innan man går vidare. (Men
idag är det minst lika vanligt att instrumentet
mäter O2 direkt och då slipper man hålla
reda på omräkningsfaktorer för olika
bränslens kolinnehåll och max CO2). |
| Enklast kan du korrigera genom
att göra ett diagram där du sätter
CO2 på x-axeln och O2 på Y-axeln. Om
du utgår 0- 20,4 på x-axeln och 0- 21
på y-axeln så vet vi ju två punkter:
Om CO2 = 0 så är O2 = 20,95 (21%) och
om O2 = 0 så är CO2 = 20,4 (om det är
biobränsle du mäter på). Mät
ut punkterna i diagrammet och dra en linje emellan.
Nu har du en enkel tabell där du direkt kan
gå in och läsa av vad t ex 8,5 % CO2
motsvarar som O2. Sen är det bara att räkna
vidare med korrfaktor och normalisering. |
|
|
| Hej! Har ett pelletsförråd
på ca: 12 kbm i anslutning till garaget som ligger
ca: 20 m från pannrummet (i olika byggnader). Idag
kör jag in pelletsen manuellt till ett förråd
i pannrummet som rymmer 1 kbm. Finns det någon lufttransportlösning
(vaccum eller tryck) som går att installera för
att transportera pelletsen från stora förrådet
till förrådet i pannrummet? Vet att det finns
skruvlösningar men det blir en komplicerad lösning
eftersom det då behövs två 90-graders
vinklar. Är för övrigt mycket nöjd
med både funktion och ekonomi för min pelletsanläggning
som nu gått i 3 år. Huset är från
början av 50-talet och all ventilation baseras på
självdrag genom ventilationskanaler i den uppvärmda
skorstenen. En värmepumpsinstallation skulle alltså
innebära att även ventilationen måste
göras om för att bli tillräcklig. Har kört
med elpatroner tidigare och fått problem med kondensbildning
och dålig luft. |
| Svar: |
| Ta kontakt med Noridic Bioenergy
i Halmstad. De har den luftmatningsutrustning som
du behöver. Du får förmodligen dock
komplettera med ett mindre förråd i pannrummet-
men det antar jag att du redan har. |
| Nordic Bioenergy har adress Skyttevägen
25, 302 44 HALMSTAD och har telefon: 035- 21 00
61. |
|
Jag har en CTC 1100 (årgång
93). Är det ekonomiskt realistiskt att byta till
pelletsbrännare på denna panna ? Råd
och Rön lät skeptisk för bl a CTC 100.
För liten eldstad ?
Vilka brännare kan komma ifråga ?
Antar att en med låga framåt passar bättre
än en med låga uppåt. |
| Svar: |
| Jag vet att vissa av brännartillverkarna
menar att det går alldeles utmärkt att
konvertera CTC 1100 till pellets. Men det är
uppgifter som de som lämnar får stå
för. Jag vill inte rekommendera någon
pelletsbrännare till en CTC 1100- i synnerhet
om pannan ändå är äldre än
10 år. |
| Det ÄR en trång konstruktion
med liten eldstad, trånga tuber och ett minimalt
utrymme för aska. Det kan inte bli någon
bra (läs=bekväm) anläggning med de
förutsättningarna. |
| Med dagens oljepris i ryggen
skulle jag i dina kläder inte tveka på
att göra investeringen fullt ut. D v s att
satsa på nya grejor som är anpassade
till pellets direkt. |
|
|
| Hej! känner att det finns en hel
uppsjö av olika pelletspannor. Har idag en CTC Olja/ved/el
från -69 som börjar gå på sista
versen. Eldar nu med pellets med en Pellx som har funkat
bra. Nu är frågan bara vilken panna skall man
välja som är lämplig att elda med pellets/el
och eventuellt ved. Har kollat på biosolpanna (funkar
ej med ved) ett tag och tycker den är bra. Har även
haft tankengång på solsystem som komplement
men har inte bestämt mig angående det ännu.
Men eftersom det finns en hel del pannor att välja
mellan så känner jag att man vet inte riktigt
i vilken panna man ska investera i. Finns det möjlighet
att få förslag på vilka pelletspannor
som är lämpliga. Har två- familjshus med
vattenburet system. |
| Svar: |
| Biosolpannan är ett bra
alternativ- i synnerhet om du funderar på
kombination med sol. Andra bra pelletspannor är
Combifire, Effekta pellets, Focus pellets, Thermia
Biomatic m fl. Vilken du ska välja är
mer beroende av kombinationen med brännare-
och i ditt fall med en PellX kan du välja vilken
som helst. |
| Om du däremot vill ha kombinationen
med vedeldning till din pelletsbrännare så
är det betydligt mindre att välja på-
men det finns ett riktigt bra alternativ och det
är Baxi Bonus, som egentligen är framtagen
för att vara en pelletspanna, men som har hela
87% verkningsgrad vid vedeldning (förutsatt
att vid vedeldning den får arbeta mot en ackumulatortank). |
|
| Hej! jag har en liten fråga. Det
är så att jag har en braskamin som heter Hugo,
och funderar på om man skulle kunna bygga om denna
till pellets eldning med matarskruv och hela paketet. |
| Svar: |
| Nej glöm bort detta. Satsta
på en ny pelletskamin istället. Det blir
både bättre och billigare. |
|
| Har idag en Diom topp DTB25K med rökutgång
i nedre bakkant, oljebrännarhålet är runt
vilket medför begränsning av montage av pelletsbrännare.
skulle vilja sätta in en Bequem 15D i veddelen i
samband med detta så skall jag lägga en baffel
så rökgaserna går först fram mot
övre luckan innan dom går bak och ned. Har
ni erfarenhet av liknande installation? Dubblad pelletsförbrukning
mm. |
| Svar: |
| Jag svarar som jag brukar- Är
din gamla panna äldre än 10- 15 år
rekommenderar jag i första hand att du byter
panna för att få en så bra anläggning
som möjligt. |
| Diom Topp är annars en inte
alltför dålig panna att använda
till pellets- men räkna med att du får
fler uraskningar och att du förlorar 6- 900
kr per år i ökad pelletsförbrukning
jämfört med en ny panna. |
| När det gäller hur
du skall installera din pelletsbrännare vill
jag överlåta detta åt installatören
som ändå är den som i slutändan
har ansvaret för att du får en godtagbar
funktion på din anläggning. |
|
| Vore trevligt om det fanns med några
vattenmantlade kaminer och lite information om dem. Räcker
de till för att klara varmvatten och värme i
en villa? Eller är det bara försäljningsargument? |
| Svar: |
| Som alltid (nästan) finns
ett samband mellan pris och prestanda. Det finns
vattenmantlade pelletskaminer som fungerar som fullvärdiga
pelletspannor- och som alltså klarar hela
energibehovet för en villa. |
| Men eftersom uteffekten ofta
ligger på 10-12 kW som max så rekommenderar
jag att man kör dessa mot en mindre ackumulatortank
(t ex 500- 750 liter) framför allt för
att få bra varmvattenkapacitet. En volym som
också är lämplig för kombination
med solfångare. |
| Ett klart underskattat alternativ
för många med vattenburen elvärme. |
|
| Är det någon fördel
att använda ackumulatortank ( 500 l ) vid pelletseldning
? Den används vid vedeldnig i en kombi-panna , som
det installerats en pelletsbrännare i. |
| Svar: |
| Förutsatt att ackumulatortanken
inte är större än 750 liter och är
bra isolerad (minst 150 mm mineralull) är det
alltid positivt att köra en pelletsbrännare
mot ackumulatortank. Du kan läsa mer om detta
i vår rapport "Pelletseldning mot ackumulatortank"
(dec 2003) som du kan ladda ned från vår
hemsida under rubriken pdf-arkiv/rapporter. |
|
| Jag har köpt pellets i småsäck
och i väntan på installation av pelletsbrännare
lagrat säckarna i garaget. Efter bara några
timmar, sedan jag burit in säckarna från pallarna,
kändes en tung kvalmig lukt i garaget. Vad är
det för gas som bildats och är den farlig ur
hälso eller brand eller någon annan synpunkt. |
| Svar: |
| Har ingen aning- har inte hört
talas om detta tidigare. Du bör ta kontakt
med din pelletsleverantör. Det låter
jättemysko.... |
|
| Jag har i dagsläget en oljepanna
Diom från tidigt 70-tal och en Bentone oljebrännare
från 1999. Funderar på pellets och jag antar
att det är ny panna som gäller då min
är så gammal. Ett stort förråd tänkte
jag bygga själv men jag behöver alltså
köpa en komplett panna som en VVSare får hjälpa
mig koppla in. På www.vvs-butiken.nu kan jag köpa
en Värmebaronen Comet samt pelletsbrännare Viking
Bio med skruv för sammanlagt 45800kr. Detta är
nog bland de lägre priser jag hittat, så mina
frågor blir: |
| 1) Är Comet + Viking Bio ett bra
alternativ? |
| 2) Comet är ju inte en helt specialiserad
pelletspanna för den fungerar ju också med
olja och el, är det dåligt? |
| 3) Finns det billigare alternativ? |
| 4) Finns det bättre alternativ
för liknande summor? |
| Svar: |
| Värmebaronen Comet + Viking
Bio är förmodligen ett bra alternativ.
Vi har dock aldrig haft tillfälle att göra
några egna tester på Värmebaronens
produkter så jag kan inte lämna ett mer
utförligt svar än detta. |
| Som ett alternativ kan jag nämna
Thermias Biomatic+ som är kostnadsmässigt
ungefär likvärdigt, men har den fördelen
att du får PellSams 6-åriga trygghetsförsäkring
med på köpet. En undermatad brännare
är normalt också okänsligare för
pelletskvalitet än andra och ger normalt även
en mindre volym aska än andra brännare. |
| Eller en Baxi Bonus och en Eurofire
pelletsbrännare (som är liknande Viking
Bio). Den stora skillnaden är att Bonuspannan
även är en fullgod miljögodkänd
vedpanna - ifall du skulle vilja kombinera med vedeldning.
Ett lite dyrare alternativ men med en större
flexibilitet. |
|
|
| Jag har en gammal ctc panna från
1963, som sjunger på finalen och eldar den fnv med
en Bionabrännare. Det har fungerat bra driftssäkerhetsmässigt,
men jag har för kalla rökgaser ut (ca:120 C)
från pannan och det är ett litet elände
att sota. Hur som helst har vi nu bestämt oss för
att satsa på en komplett sol/pelletsanläggning
och börjar redan i vinter med pannan. Vore oerhört
tacksam för råd i följande frågor! |
| 1) Valet står mellan a) Biosolpannan
och b) ett råd jag fått från en montör:
att köpa en beg pelletspanna som blivit över
vid fjärrvärme installation och ansluta en separat
acktank. Det finns ju mycket pengar att spara på
inköp, men jag är osäker på skillnader
i verkningsgrad mellan nya (Biosolpannan) och lite äldre
pannor och kostnaderna för installation av flera
enheter äter kanske upp en ev vinst. Vad rekommenderar
du? |
| 2) Är det bättre, eller sämre
att ha separat acktank? |
| 3) Vad skall jag tänka på
vid ev. val av acktank? |
| Svar: |
| Din fråga är inte
lätt att besvara efterom du redan idag har
problem med för låga rökgastemperaturer.
En Biosolpanna är mycket effektivare än
din gamla CTC, varför jag är rädd
för att du får ändå lägre
rökgastemperaturer. Och att välja en gammal
panna brukar aldrig vara ett bra alternativ även
om det kan vara frestande ekonomiskt. |
| Börja med att försöka
öka effekten på din Bionabrännare
och se om du kan få upp rökgastemperaturen
lite mer annars är jag rädd att du behöver
en lite större pelletsbrännare till din
Biosolpanna. I så fall vore det bättre
med en annan panna och en separat ackumulatortank.
Det du behöver tänka på är
att volymen (vid pellet och solvärme) inte
bör vara mer än 750 liter och att isoleringen
ska vara minst 90 mm polyuretan eller 150 mm mineralull. |
|
|
| Jag är ägare av en Pellx 20kW
brännare sedan några år tillbaka, och
har haft lite problem med att pelletsen studsar ut i pannan
även fast jag har stoppplåten sitter i framkant
av brännarröret. Detta gör att jag får
pellets som ligger och glöder i botten av pannan,
samt i detta skede ger en beläggning på väggarna
i förbränningskammaren. Finns det någon
lösning på detta? |
| Svar: |
| Ja faktiskt! KMP Kalmar Maskinprojekt
AB har tagit fram en stoppplåt till som man
placerar i fallröret på brännaren.
Denna plåt gör att pelletsen bromsas
upp ytterligare och hamnar längre in i brännaren.
Plåten levereras numera med dom nyare modellerna
av brännaren och till dom som har en äldre
modell finns den som tillbehör att köpa. |
| Plåten kan beställas
genom din återförsäljare eller direkt
hos KMP Kalmar Maskinprojekt AB. |
| Telefon: 0480-44 28 50 |
|
|
| Jag har en 40 meter lång kulvertledning
från pannhus till bostad. En wirsbo pex, isolerad
med liggunderlagsliknande material och med två 40
mm ledare innuti. Nyinstallerad för två år
sedan, med ett pris på 500 kr metern. Jag antog
att det var något av det bästa som gick att
få tag på. Efter noggrann mätning konstaterar
jag att temperaturen sjunker med två till tre grader
mellan pannhus och bostadshus, är detta rimligt?
Jag läste att en bra kulvertledning inte skulle sjunka
i temp mer är någon tiondels grad på
20 meter, vilken typ av kulvert är det? Kan man tänka
sig att höljet skulle kunna vara skadat var på
vatten läcker in och kyler ledningen eller skulle
en sådan skada sänka tempen ännu mer? |
| Svar: |
| Först av allt vill jag tala
om att jag inte alls är någon expert
på kulvertar och hur olika fabrikanter har
löst isoleringen. Men om du verkligen tappar
2- 3 grader på en 40 meter lång kulvert
är det mycket energi som går förlorad
på vägen. Hur mycket du förlorar
är beroende på dels hur stort flödet
är (liter/h) och dels på hur mycket cirkulationspumpen
arbetar. Det senare beroende på om du har
en undercentral i bostadshuset t ex form av en mindre
ackumulatortank eller om du kör shuntat vatten
direkt ut på elementen. Har man en undercentral
kan man vid behov ladda med värme och däremellan
låta cirkulationen stå stilla, har man
en direktkoppling måste cirkulationspumpen
gå dygnet runt. |
| Låt oss anta att din cirkulationspump
ger 600 liter per timma och att du tappar 3 grader.
Då blir förlusten 3 x 600 x 1,163 / 1000
= 2,1 kWh varje timme som cirkulationspumpen snurrar.
Ställ detta mot att medeleffektbehovet för
en normal villa vid nollgradig väderlek är
c:a 3 kW för all värme och allt varmvatten
så får du lite perspektiv på hur
stor förlusten är. |
| Vad kan man göra åt
det? Det är omöjligt att säga. Först
måste du nog göra en mer noggrann analys
om du verkligen tappar så mycket energi som
du tror och sedan ta reda på var du i så
fall tappar den. Mitt råd till dig är
att börja med att kontakta kulvertleverantören
och förklara hur det ligger till och försöka
få dem (eller någon representant) att
komma hem till dig och gå igenom hur din anläggning
är kopplad. Det kan finnas andra förklaringar
än isolationsförluster till att man tappar
temperatur i en kulvert. Om felet inte är av
reklamationskarraktär får du vara beredd
på att betala för den undersökningen.
Men det är det värt, för i ditt fall
så har du mycket att vinna på att försöka
åtgärda problemet (om dina antaganden
är riktiga). |
|
|
| Jag kommer i kontakt med många
människor som installerar värmepump. Oftast
brukar jag fråga om de funderat på pelletspanna
i stället, och får nästan alltid svaret
att den kräver för mycket skötsel, dvs
måste ekonomisotas så ofta. Är det på
gång någon lösning där detta kan
ske automatiskt, dvs. med någon slags inbyggd, regelbunden
ekonomisotning? (Ursäkta om frågan är
"dum", men jag är begränsat insatt
i hur ekonomisotning går till). |
| Svar: |
| Roligt att det är någon
som ifrågasätter värmepumpen. Lönsamheten
för en värmepumpinstallation förutsätter
att dagens eltaxa med ett likatat elpris både
sommar som vinter kommer att gälla i minst
10 år framåt! |
| Men eftersom vår elförbrukning
är som störst när vi har som minst
elproduktion är vi beroenda av att köpa
dyrare el utifrån. El som ofta t o m i inköp
kostar mer än vad man får ut av slutanvändaren.
Vi kommer med nödvändighet att få
en rörlig eltaxa inom den närmaste tiden. |
| Så till din fråga:
Idag finns pelletsteknik som fungerar minst lika
bekvämt som en oljeeldning och ger i stort
sett samma driftkostnad som en värmepump! Och
den är dessutom 20- 30 000 kr billigare än
en bergvärmeanläggning att installera. |
| Det är bl a Österrikiska
pannor som har automatisk sotning, helautomatisk
uraskning (kunden tömmer en behållare
2- 3 ggr per år) har lambdasond styrd förbränning
som själv ställer in optimala driftvärden
i förhållande till pelletskvalitet mm.
Produkterna har dessutom en snygg och modern design.
Fabrikat som har - eller är på väg
att få svenska agenter - är Biotech,
Guntamatic, KOB, Künzel, Windhager, Viessmann,
Fröling, Ökofen, KWB, Hertz, Solarfocus,
Perhofer, SHT, Hargassner m fl. Vad kunden behöver
göra är att trycka på knappen "Värme"
sen inget mer. |
| Dessutom finns en ny svensk panna
Econom från Sahlin EcoTec som i mycket har
en liknande funktion som Österrikarna. Även
Thermia Biomaitc+ och Baxis Multiheat fungerar utmärkt
även om det är lite mer manuellt arbete.
ÄFAB kommer under vintern att för Konsumentverkets
räkning testa ett 10-tal av dessa pannor. Med
rapport så småningom i Råd&Rön. |
| Inbyggd sotning innebär
att pannan har rörliga "skruvar"
(sk retardrar) i konvektionstuberna som kontinuerligt
rör sig upp och ned och därmed håller
pannans konvektionsdelar rena från beläggningar.
Tekniken gör att man alltid eldar mot en nysotad
panna och får bästa möjliga värmeöverföring
(= verkningsgrad). |
|
|
| Har en Eryl dubbelpanna med oljebrännare
och tänker byta ut oljebrännaren mot en pelletsbrännare.
Alternativt om pannan inte är lämplig, att byta
till en helt ny pelletsanläggning. Vilken pelletbrännare
skulle passa bäst till Eryl- pannan och var skulle
man placera den? Har tittat på Thermias Bequem och
Janfirebrännaren, någon av dessa brännare
som ni skulle rekommendera till en Eryl- panna? Är
det bättre att byta till en ny pelletpanna? |
| Svar: |
| Din Eryl dubbelpanna är
en utmärkt panna att använda för
pelletseldning. Brännaren ansluter du lämpligast
till oljeeldstaden så att rökgasvägen
i pannan blir så lång som möjligt.
Både Janfire och Bequem passar utmärkt
till denna panna och vilken som är bäst
avgörs nog mer på din lokala nivå,
d v s den av företagen som har den duktigaste
installatören. |
| Förmodligen finns det några
procentenheter i verkningsgrad att tjäna på
att byta panna, men besparingen är inte så
stor. Men är pannan 15 år eller äldre
kan det vara ändå vara idé att
byta pannan- och i så fall är det klar
fördel Bequem-brännaren. För med
Bequembrännaren följer PellSams trygghetsförsäkring
som täcker självrisk och åldersavdrag
vid maskinskad i 6 år, och som omfattar all
utrustning som hör till värmesystemet
och som installeras vid samma tillfälle som
pelletsbrännaren. Då får du med
även den nya pannan, för den du har blir
inte nyare bara för att du installerar pellets. |
|
|
| Jag har idag en panna från 1975
(CTC 265) där jag eldar med pellets i en IWABO. Jag
har snart kört i ett år och är mycket
nöjd trots att alla varnade mig för pelletseldning.
Har nu tänkt att kasta ut oljetanken och göra
det lite mer praktiskt för pelletshanteringen. Mitt
problem nu är att jag vill passa på att köpa
en ny/beg panna då alla kastar ut sina pannor för
fjärrvärme och värmepumpar. Jag har tittat
runt på hemsidor med panntillverkare och blir bara
mer fundersam vad jag ska ha. Vissa säger att man
kan köra med pellets, men då ska det vara framåtbrinnande
låga. Kan ni hjälpa mig att ta fram lämpliga
pannor? Vore tacksam för ett svar på vilka
pannor som har bäst verkningsgrad, samt att denna
ska passa min brännare. |
| Svar: |
| Vi rekommenderar aldrig några
begagnade pannor till pellerseldning. Anledningen
är att det i det flesta fall blir en betydligt
sämre verkningsgrad än om man köper
en ny panna. Då en panna som redan från
början är avsedd för pelletsbrännare
typ Thermias Biomatic, Baxi Bonus, Effecta pellets,
Combifire m fl. |
| Nu kan det naturligtvis finnas
begagnade alternativ som ändå kan fungera
bra- men det blir utanför vår rekommendation.
Om du laddar ner vår test som vi gjorde åt
konsumentverket i augusti så kan du få
en viss vägledning. |
|
| Jag är en mycket nöjd pelletseldare
sedan -97 då ÄFAB hjälpte mig med min
CTC-elkombi och Janfire flex, Utmärkt.. Vi har ett
förråd på ca 7 ton och jag har både
kakelugn och vedspis där jag testat vanlig pelletskorg,
där förbränning sker uppifrån och
ner… Finns det i dag bättre pelletskorgar där
det blir en bättre förbränning, i min korg
pyr det bara.. |
| Svar: |
| Glad att du är nöjd
med din pelletseldning. När det gäller
att få en pelletskorg att brinna bra så
är det två saker som behövs: Ett
någorlunda bra undertryck i eldstaden och
en "lagom tändsats". |
| Det är det senare som brukar
bli fel. Om man använder för mycket tändvätska
så antänds mer pellets än vad luftmängden
räcker till att förbränna. Eftersom
pellets är ett torrt bränsle så
fortsätter hettan från glöden att
antända mer pellets och så blir det aldrig
någon riktig förbränning. |
| Testa med att använda vanliga
stearinljusstumpar istället. Om du ställer
i ett par stycken överst i pelletskorgen och
lutar dem så att stearin droppar ned i pelletsen
så skall du se att det fungerar bättre.
Det tar lite längre tid att tända korgen,
men effekten blir att det bara tar sig precis så
mycket som luftmängden klarar av att förbränna. |
|
|
| Hej, jag har en CTC 1100-93, och nu
funderar jag på att gå över till pellets.
Jag läste i senaste Råd o Rön att den
pannan inte passar för pelletseldning. Jag var på
villamässan nyligen och tittade på Viking-Bio
samt Pellx 21 , och dom försäljarna sa att det
skulle gå bra med deras brännare. Nu har jag
varit i kontakt med en energirådgivare och han trodde
också att det skulle gå bra. Han bad mig kontakta
er , som expert på området. Jag har insatsrör
i skorstenen som är 10,5 cm i diameter, ca 9m lång
med motdragslucka. Min fråga är, finns det
någon passande pelletsbrännare till mig ? |
| Svar: |
| Nej din CTC 1100 är ingen
bra panna att sätta pelletsbrännare på.
Visst kommer det att fungera- men den lilla eldstaden
och de trånga tuberna kommer att ge dig många
besök i pannrummet för rengöring.
Om försäljarna anser att det kommer att
fungera bra så är det upp till dem, men
jag vill inte rekommendera någon pelletsbrännare
till CTC 1100 för riktigt bra blir det inte. |
| Jag vet att vissa tillverkare
har tagit fram tillsatser mm som skall göra
att det fungerar bättre, men det är inget
vi har erfarenhet av så uppgifterna får
stå för respektive fabrikant. Begär
gärna en referens av säljaren. |
| I ditt fall skulle jag satsa
på att köpa en ny panna/brännare
med PellSams trygghetsförsäkring och samtidigt
passa på att byta ut pannan. Försäkringen
kompletterar din hemförsäkring och täcker
självrisk och åldersavdrag på en
ev maskinskada i 6-år. Om du samtidigt byter
panna omfattas även pannan av försäkringen.
Den kostar inget extra utan premien är inbakad
i priset. Läs mer om PellSam på www.pellsam.se. |
|
|
| Är eldning av pellets i en braskamin
, med hjälp av pelletskorg , ett ekonomiskt och tekniskt
gångbart alternativ till ved? Vad ställs för
krav på utrustning för att det ska fungera
bra? |
| Svar: |
| Om du räknar med att elda
pellets i en pelletskorg för att spara stora
pengar på din elräkning kommer du att
bli grymt besviken. En pelletskorg för några
hundralappar är naturligtvis inget alternativ
till en pelletskamin eller pelletspanna. |
| Räkna med att du kan elda
ungefär 2 kg pellets per laddning. Det betyder
att du maximalt kan räkna med att tillverka
8- 9 kWh per påfyllning. Om du betalar 2 kr
per kilo för pelletsen och 1 kr kWh för
elström ger dig varje eldad pelletskorg 4-
5 kr i plånboken. Problemet är att en
korg brinner i ungefär 2,5- 3 timmar och att
du INTE skall fylla på en korg som innehåller
glödande pellets (risk för rökgaspuffar).
Det betyder i praktiken att du kan elda en korg
på morgonen och kanske två korgar på
kvällen. Det senare förutsätter i
de flesta fall att du har två korgar att växla
mellan. Det betyder att du maximalt kan tillverka
runt 25 kWh vilket bara motsvarar en femtedel av
en normalvillas energibehov ett vinterdygn. |
| Men om du köper dyr brasved
i säck på en bensinstation betalar du
ofta mer än dubbla pelletspriset för veden.
Och en pelletskamin binner med lagom effekt (det
blir inte för varmt när du eldar) under
lång tid och miljöresultatet är
oftast betydligt bättre än om du skulle
elda ved. |
| Med andra ord- se på pelletskorgen
som ett enkelt sätt att skapa trivsel. Att
kunna utnyttja pellets även i befintliga kaminer
och öppna spisar. Vissa korgar kan du även
med fördel använda utomhus - både
för trivsel och korvgrillning - istället
för att elda på klippor och badstränder. |
|
|
| Vad använder pelletstillverkarna
för energislag för att torka pelletsen efter
"förkorvningen", samt hur mycket energi
per viktenhet går det åt för att torka
den till fukthalten 6-8%? Kan vara en nog så viktig
miljösynpunktsfråga. |
| Svar: |
| Din fråga är det säkert
många som undrar över. Det finns lite
olika lösningar för olika tillverkare.
Men det i särklass vanligaste är - i de
fall där man behöver torka råvaran
- att man använder rökgastorkar. Det vill
säga att man torkar genom att låta rökgaserna
från en flis eller barkeldad panna passera
genom råvaran. Ofta använder man den
råvara som är av sämre kavalitet
och som sorterats ur då den inte duger som
råvara till pellets. I princip ett mycket
lågvärdigt biobränsle alltså. |
| Energibalansen räknat som
kWh är att ungefär 10 % av energiinnehållet
är lika med kostnaden för torkning av
råvara- men som sagt räknar vi i kostnad
som kronor per ton är kostnaden ändå
mer blygsam. Det är just pelletsens låga
produktionskostnad och fantastiska energibalans
som är själva poängen. |
|
|
| Jag har de senaste veckorna botaniserat
i diverse material på Internet och via återförsäljare.
All denna information leder mig till en stor fråga,
är min CTC 265 från 1979 kombi ved/olja lämpad
för pelletseldning? Ja jag blir minst sagt frustrerad
över att ingen kan ge mig ett svar på denna
fråga, för kan man lita på återförsäljare
när alla med olika fabrikaten / modellerna säger
samma sak, nej det är inget problem med den, det
går nog bra. Är det så att man bara vill
sälja och inte tänka på att kundernas
ekonomikalkyl för investeringen, för den är
ju baserad på deras tester i deras perfekta förhållanden.
Sen är det ju en fråga till vilket fabrikat
av pellets skall man använda sig av, enligt ovan
nämnda återförsäljare så är
de fabrikat de säljer bäst, billigast och ger
bäst verkningsgrad. Ja, som du förstår
så är förvirringen, om inte total så
en bra bit på väg. Om du vill ge mig svar på
om min panna skulle fungera med en Roslagsbrännare,
PX 21 eller dylik så skulle jag bli mycket tacksam. |
| Svar: |
| Just CTC 265 var en av de pannor
vi testade i kombination med tre olika typer av
pelletsbrännare åt konsumentverket och
som redovisades i senaste nummret av Råd&Rön.
Om du går in på vår hemsida så
kan du ladda ner hela rapporten som pdf-fil och
läsa om just din kombination. |
| Valet är naturligtvis ditt-
men tänk på att pannan är 25 år
gammal och att den def inte är någon
höjdare att kombinera med en pelletsbrännare.
Eftersom pelletspriset ger dig en halverad uppvärmningskostnad
jämfört med olja så tycker jag att
du inte skall stirra dig blind på att din
gamla panna ännu är hel. Hade du varit
jag hade jag satsat på att sätta in nya
prylar. En gammal Amazon blir ingen V70 bara för
att du byter motor.... |
|
| Jag har en Euronom V30 UB från
1980 för Olja och ved. Funderar på att installera
en pelletsbrännare från ECOTEC. Är detta
en bra kombination eller ska jag byta pannan också? |
| Svar: |
| Din Euronom V30 UB är väl
inte den mest ideala pannan för en pelletsbrännare
men ändå en panna som kan användas
tillsammans med nästan vilken pelletsbrännare
som helst bara de monteras i den undre luckan. Bäst
fungerar säkert "uppåtbrinnande
teknik" som EcoTec, Thermia Bequem, Janfire
etc. |
| Men räkna med att askutrymmet
inte blir så stort och att pannan i sig är
ganska dåligt isolerad- och i kombination
med den elpanna som brukar vara dockad till V30
UB ger det rätt stora strålningsförluster.
Om jag gissar - byter du panna så kan du spara
kanske uppemot 8- 10% på din pelletsförbrukning.
Det blir kanske uppemot en tusenlapp per år.
Det är bara din plånbok som kan avgöra
om det är värt det priset, pannan är
ju def avskriven. Jag skulle i dina kläder
bytt panna och satsat på modernaste teknik. |
|
|
| Vi har idag en vattenburen värme
genom en elpanna. Totalt gör vi av med 34.000 KWh,
vilket ger mindre roliga elräkningar. Vi har därför
sett oss om efter alternativ. De alternativ som kvarstår
är pellets eller fjärrvärme. Fjärrvärme
har en anslutningsavgift på 40.000 och en kostnad
på 57,5 öre per KWh. Köper vi en pelletsbrännare
och binder oss att köpa pellets i 2 år från
Skelleftekraft så kan vi köpa pellets i småsäck
för 1850 kr/ton. Det verkar vara ett konkurrenskraftigt
alternativ till fjärrvärme men innebär
naturligtvis mera jobb. |
| Vi har haft en installatör här
som tittat på vår gamla panna. Jag törs
inte ens gissa hur gammal den är men jag skulle gissa
mellan 1960 och -65. Det står "AB Skoglund
& Ohlson i Gefle" på den om det kan vara
till någon hjälp. Det är en gammal gjutjärnspanna
som som inte använts på 15-20 år. Då
vattnet från elpannan passerar den gamla gjutjärnspannan
vet vi att det inte läcker vatten eller nåt
annat. Vår installatör råder oss att
installera en pelletsbrännare i den befintliga gjutjärnspannan.
Han säger sig naturligtvis inte kunna garantera någon
överdrivet bra verkningsgrad men tycker att det är
värt ett försök. Om det inte fungerar så
får man se sig om efter en annan panna helt enkelt.
Är detta ett vettigt råd anser ni eller är
det smartare att byta hela klabbet på en gång?
Efter ytterligare diskussioner så förstår
jag också att han rekommenderar att man i detta
fall byter till en vanlig anpassad panna för pelletsbrännare
och inte köper en speciell pelletspanna. Vad är
för/nackdelen med att ha en panna med integrerad
brännare? och vad är bra/dåligt med en
brännare på en vanlig panna. Vår installatör
gjorde en grov uppskattning att vi med den befintliga
pannan skulle göra av med 7 ton pellets per år. |
| Skulle ni rekommendera köp av en
begagnad vanlig oljepanna om ett pannbyte blir aktuellt.
I takt med att många installerar bergvärme
och fjärrvärme så finns det ju gott om
begagnade pannor att köpa till en billig penning.
Vad bör man tänka på när man köper
en begagnad panna för pelletseldning? |
| Vad tror ni om den långsiktiga
prisutvecklingen på pellets? Alla producenter tar
ju naturligtvis ut högsta möjliga pris för
sin produkt och det gäller ju både fjärrvärme,
pellets eller vad som helst. |
| Svar: |
| Pellets är även i ditt
fall ett konkurrenskraftigt alternativ till både
värmepump och fjärrvärme. Dagens
modernaste teknik av pelletspannor är dessutom
både driftsäkra och ekonomiska- och det
finns f n ett överskott på pellets som
pressar priset. En ökad produktion (och import-)
från våra grannländer gör
att vi kan se fram emot att "köparens
marknad" kommer att bestå åtminstone
under de närmaste åren. Prisutvecklingen
för pellets har förutsättningen att
bli betydligt stabilare än priset på
el och olja. |
| När det gäller din
utrustning så kommer vi att presentera en
större undersökning av hur pass bra nya
pelletsbrännare fungerar i kombination med
gamla pannor i form av en rapport som blir offentlig
i samband med att Konsumentverkets tidning Råd&Rön
kommer ut den 17 augusti. Läs vad som refereras
där eller ladda ner hela rapporten från
vår hemsida som pdf-fil efter den 17:e. |
| Din panna är säkert
en PK12 eller liknande. Ingen direkt dålig
panna för pelletsbrännare- men heller
ingen bra produkt. Mitt råd till dig är
att betrakta pannan som avskriven och satsa på
en helt ny anläggning. Kanske en Biomatic+
eller en Baxi Multiheat. Eller varför inte
satsa på någon av de nya Österrikiska
pelletspannorna som till hösten kommer att
storsatsa i Sverige. Dessa är lite dyrare-
men har å andra sidan automtisk sotning, uraskning
och är i stort sett lika bekväm att sköta
som en oljeeldning. Men nya produkter (nåja
de har funnits många år i Österrike,
men är nya i Sverige) innebär också
möjligheter att ställa upp som referensanläggning
mot att man får en rabatt på priset. |
| Nya grejor är alltid nya
grejor- att satsa på gammalt innebär
alltid en kompromiss och halvmessyr. Och när
lönsamheten är så stor som den faktiskt
blir med pellets- i varje fall mot vad du har idag-
så tycker jag att man är "dumsnål"
om man prutar på investeringen. Du kan förmodligen
låna 100 000 kr i bank och använda dina
minskade uppvärminingskostnader till att betala
räntor och amorteringar och ändå
få några kronor billigare uppvärmning. |
|
|
| Finns det någon bra förklaring
på vad "Totalverkningsgrad" är? |
| Svar: |
| Begreppet "Totalverkningsgrad"
är inte allmänt vedertaget och det finns
säkert 10 olika def på vad det betyder.
Men egentligen borde det vara förhållandet
mellan tillförd energi och i byggnaden nyttiggjord
energi. D v s att man skall även ta hänsyn
till- och räkna bort den del av t ex strålningsförluster
i rördragning, panna, tankar etc som INTE kan
nyttiggöras i byggnaden. |
| I praktiken ett omöjligt
värde att kunna bestämma! Därför
använder många begreppet Totalverkningsgrad
som synonymt med antingen en systemverkningsgrad
eller t o m en pannverkningsgrad. |
|
|
| Jag har en fundering som gäller
skorstenshöjd vid installation av pelletskaminer.
Beroende på vem man frågar kan man få
lite olika besked, en meter över byggnadens högsta
del (nocken) föreskrivs i BBR 6:73 om inte särskilda
förhållanden föreligger. I installationsanvisningar
för skorstenar, artiklar om pelletskaminer och vid
kontakter med skorstens-/kaminförsäljare pratas
det ofta om en meter över färdigt tak. |
| De som installerar pelletskaminer vill
oftast att installationen skall vara enkel och inte förändra
husets utseende alltför mycket. En skorsten som skall
en meter över nock, som placeras lite på sidan
av taket blir ofta ganska lång = dyr och ful (anser
vissa i alla fall) . Detta gör att många husägare
med tex direktel tvekar på pelletskaminen och installerar
en luftvärmepump istället, med de negativa effekter
på elsystemet som detta medför så tycker
jag inte att det är bra. En del av finessen med pelletskaminen
försvinner när man tvingas att göra en
"hög" skorsten. |
| När jag pratade med handläggaren
på stadbyggnadskontoret, så hänvisade
han till att det var några nya regler och att de
inte längre kan tillåta skorstenar som mynnar
en meter över tak. |
| Har ni några synpunkter på
detta? Vet ni något om vad det kan vara för
"nya" regler han talde om?? Vad gäller
i övriga delar av landet? |
| Svar: |
| Du kan vara lugn det finns inga
nya regler. Och samtliga förändringar
i BBR de senaste åren har tagit bort "kravtext"
och gjort om denna till "rekommendation".
Man vill helt enkelt lägga över ett allt
större ansvar på kommunen. Så då
är det kommunala bestämmelser han talar
om. |
| Att det råder en viss förvirring
på marknaden kan jag förstå. Grundkravet
i BBR är som tidigare alltid en meter över
nock. Dock med vissa undantag som inte är relevanta
här. Därmed är det helt rätt
av byggnadsnämnden att i normalfallet kräva
1 meter över nock. |
| MEN- det finns två
fabrikat (importerade från USA) av rökkanaler
som är avsedda enbart
för pelletskaminer och som har ett Typgodkännande
som medger att de får installeras (obs! det
står inte skall!!) med en skorstenshöjd
på en m över tak (inte taknock). En skorsten
mot yttervägg och ett brant tak kan därmed
innebära att rökkanalen till och med slutar
under nocken. Dessa specialbyggda rökkanaler
har ingen egentlig isolering, utan består
av två sammansatt rör med en luftspat
emellan. Alltså en ur brandsäkerhetssynpunkt
en sämre rökkanal är en traditionell
stålrörsskorsten- men naturligtvis billigare
och mycket enkel att montera. |
| Bra eller dåligt?? Om man
använder sig av dessa typgodkända kanaler
så är det MIN BESTÄMDA UPPFATTNING
att de INTE SKALL vara högre än en meter
över tak. Anledningen är att en lång
och oisolerad kanal i vinterkylan kommer att medföra
både kondensproblem och kraftiga driftstörningar.
Dock ska man se upp om skorstenen hamnar under nockhöjd.
Då detta skulle kunna ge driftproblem om rökkanalen
ligger på läsidan i vindriktningen och
att det där uppstår nedvindar. Tänk
också på att en snörik vinter inte
begraver skorstenen och att en skorsten långt
ned på takfoten lätt kan skadas i samband
med snöras etc. Försök i så
fall att hitta en annan placering av pelletskaminen
eller bygg en "riktig" skorsten som är
isolerad. |
| Men med en "riktig skorsten"
då gäller helt plötsligt kravet
på en meter över taknock igen! Alltså
tillbaka på ruta ett. Rörigt eller??
Men var noga med detta. För en installations
allra viktigaste villkor måste ändå
vara funktionen. En rökkanal måste byggas
så att kaminen fungerar- det är fundamentalt.
Sen må det bli hur fult och dyrt som helst.
Ingen kommer att tacka dig om man investerar en
massa pengar på något som sedan inte
fungerar. |
|
|
| Har tittat på en rad olika pelletsbrännare
och konstaterat att det finns två huvudtyper, de
som släcker och tänder igen och de som går
ner på underhållsfyr. Efter bästa förmåga
lyfter fabrikanterna fram fördelar med sin egen lösning.
Finns det något mönster i de tester som görs
vad det gäller verkningsgrad ("ekonomisk prestanda")
eller miljöprestanda som gör att man bör
inrikta sig på den ena eller andra typen? |
| Svar: |
| I de flesta fall är det
fördel för brännare med eltändning.
Beroende på vilken anläggning man har
så kan vissa av brännarna med underhållsfyr
vara till en nackdel under den varma perioden av
året om man endast eldar för varmvatten.
Under brännarens stilleståndsperioder
bildas då lätt avlagringar på pannväggarna
i eldstaden på grund av förhöjda
värden av CO (kolmonoxid) och oförbrända
kolväten (THC), som uppstår på
grund av syrebrist. Fördelen med underhållsfyr
är att den snabbt går in och ger effekt
om man t ex förbrukar mycket varmvatten. |
| En brännare med eltändning
har här en liten starttid på sig jämfört
med brännaren som har underhållsfyr.
Elförbrukningen på tändelementet
kan variera emellan dom olika fabrikaten på
marknaden. Detta beror helt enkelt på hur
många watt tändelementet ger. Tändcykeln
tar normalt ca 2-3 minuter. Tändelementet är
en förbrukningsvara och hållbarheten
ca 2-3 år beroende på hur många
start och stopp brännaren gör. Kostnaden
är några hundralappar och jobbet klarar
man enkelt själv. Pelletsbrännare med
eltändning ger lite högre utsläpp
av emissioner vid startögonblicket innan förbränningen
har blivit stabil. |
| En pelletsbrännare som är
P- märkt hos SP (Sveriges provnings- och forskningsinstitut)
klarar dom höga krav på både säkerhet,
verkningsgrad och miljöfarliga utsläpp.
Om man ser till ekonomin är skillnaden emellan
dom båda väldigt marginell. För
att uppnå en god ekonomi och förbränning
skall vid installation förbränningen kontrolleras
med ett rökgasinstrument. Man bör observera
att en pelletsbrännare kanske inte ger full
verkningsgrad och ekonomi i en gammal panna. |
|
|
| Hur beräknar man effekten på
t ex en pelletsbrännare? |
| Svar: |
| För att beräkna effekt
måste du känna till energi, antingen
som tillförd energi eller som producerad energi.
Formeln är enkel: Energi (kWh) / Tid (h) =
Effekt (kW) |
| Ex 1) Du eldar 10 kg pellets
på 2 tim och 45 minuter. Räkna då
om 10 kg pellets till energi- 4,85 x 10 = 48,5 kWh
och tid till decimalbråk- 2 tim och 45 minuter
är lika med 2,75 tim. Då har du eldat
med en tillförd effekt på 48,5 / 2,75
= 17,6 kW. Observera det är tillförd energi,
d v s före verkningsgrad. |
| Ex 2) Om du har en värmemängdsmätare
och läser av att du under eldningen (i exemplet
ovan) tillverkat 36,5 kWh blir nyttiggjord istället
effekt 36,5 / 2,75 = 13,3 kW |
| Med utgångspunkt från
dessa värden kan du också beräkna:
Pannverkningsgraden = Producerad Energi / Tillförd
Energi x 100 d v s 36,5 / 48,5 x 100 = 75,3 % |
|
|
| Har en kökspanna (Wamsler) som
jag skulle vilja kunna elda med både ved och pellets.
Kalla nätter samt dagar när man jobbar borde
det vara bekvämt att ställa in en pelletskorg
i pannan. Brinntiden är ju längre vilket ger
en kortare "avsvalningstid" i huset. Tänkte
att man eldar med ved först och efter att veden brunnit
ut så rakar man rent och ställer in en pelletskorg
på rostret. Pelletskorgen tänkte jag tillverka
själv efter pannans innermått. Hela sidor och
slitsar i botten som är avpassade mot rostret, luften
kommer in där under. Farligt eller lämpligt? |
| Svar: |
| Det är både
FARLIGT och DIREKT OLÄMPLIGT. Pellets innehåller
mer än dubbelt så mycket energi per liter
som vanlig ved och kontaktytan bränsle luft
är oändligt mycket större. Sammantaget
ger detta en effekt som, om du har otur, kan bli
både 40- 80 kW. Pellets är dessutom så
torrt att du näppeligen inte kan reglera förbränningen
med lufttillförseln. |
| Även om du får
stopp på förbränningen och kan förhindra
en kokning så är risken överhängande
att du fyller både panna och skorsten med
en explosiv gas som kan ge ordentliga skador om
den antänds. |
| Komplettera din panna
med en ackumulatortank istället. Även
en Wamsler bör klara 750- 1000 liter, vilket
även är en "lagom" volym även
för ev solvärme i framtiden. Tänk
inte manuell pelletsvärme om du inte vet exakt
vad du gör och har en utrustning som är
lämpad för detta. |
|
|
| Svar: |
Pellets
är en långsiktigt hållbar- och förnyelsebar
energikälla som inte påverkar växthuseffekten
nämnvärt. Bränslet är till stora delar
inhemskt producerat av ren träråvara. För
användaren är pellets bekvämare än
ved och billigare än olja och el. |
| Har direktverkande el, vilka alternativ
kan marknaden erbjuda inom pelletseldning? |
| Svar: |
Det
i särklass bästa alternativet idag är att
sätta in en pelletskamin. En pelletskamin klarar
75- 90 % av värmebehovet och fungerar ett till två
dygn på en enda påfyllning. Dessutom kan kaminen
enkelt drivas med en omformare från 12 V till 230
V om det skulle bli strömavbrott. |
| Har en kombipanna som är sex år
gammal, kan jag elda pellets i denna? |
| Svar: |
| Om
du med kombinationspanna menar en panna med skilda
eldstäder (en eldstad för ved och en separat
för olja) så är dessa pannor sällan
några riktigt bra pannor för pelletsdrift.
Även om funktionen kan bli någorlunda
så får du räkna med att du tappar
10- 15 % på verkningsgraden jämfört
med en ny specialanpassad panna. |
| Är
pannan däremot en "riktig kombinationspanna"
d v s en panna där man kombinerar en och samma
eldstad för vedeldning och oljeeldning är
förutsättningarna oftast något bättre
för en bra fungerande pelletsteknik. |
|
| Vad kostar normalt en nyinvestering
i en panna och pelletsbrännare för en normalvilla
idag? |
| Svar: |
En
komplett nyinvestering av panna, förråd och
brännare för en normalstor villa kostar idag
från 65- 70 000 kr och uppåt. |
| Hur lång tid tar det normalt innan
man betalt en investering i en panna och pelletsbrännare? |
| Svar: |
| Om vi idag räknad med ett
pelletspris på 2 000 kr/ton så kan vi
med en modern pelletspanna räkna med ett energipris
på färdig värme på c:a 50
öre/kWh. Motsvarande pris för oljan är
85- 90 öre/kWh. Det betyder att du jämfört
med olja sparar ungefär 3 500- 4000 kr per
kubikmeter olja du ersätter. |
| Sedan beror det på hur
du räknar! Är det i alla fall dags att
byta panna är merkostnaden för pelletsvärme
(i förhållande till en ny oljepanna)
ganska marginell och ryms i de flesta fall inom
ett till två års eldning. Skall du kasta
ut mer eller mindre nya grejor så kan du räkna
med att det tar 20 år att få tillbaka
investeringskostnaden. |
|
| Bör jag investera i en anläggning
som är anpassat för flera uppvärmningsalternativ? |
| Svar: |
| Det beror på omständigheterna.
Men många väljer idag bort oljan helt
som ett alternativ och satsar på fastbränsle
med elvärme som reserv och backup. |
| Det kan vara en renodlad vedpanna
och en ordentligt tilltagen ackumulatortank (aldrig
mindre än 1 500 liter) med varmvattenproduktion
och shuntgrupp i ackumulatortanken. En sådan
anläggning kan i efterhand kompletteras med
en pelletsbrännare (eller oljebrännare). |
| Väljer man ett alternativ
med pellets kan man välja en kombinationspanna
- typ Baxis Bonus - som klarar miljökraven
även vi d vedeldning (om man eldar mot ackumulatortank),
samtidigt som pannan är konstruerad för
att ge bra funktion i kombination med pelletsbrännare. |
| Har man tillgång till spannmål,
eller vill köpa en utrustning som klarar även
att elda sämre kvaliteter av pellets kan man
istället välja en integrerad "multipanna".
D v s en panna där brännaren är inbyggd
i pannan och konstruerad för att elda även
askrikare bränslen. |
|
|
| Bör jag kontakta en installatör
för att montera min pelletsbrännare eller klarar
man jobbet själv? |
| Svar: |
Du
bör alltid anlita en fackman. |
| Hur fungerar en pelletspanna? |
| Svar: |
| Det
finns två olika grupper "pelletspannor".
Dels talar man om traditionella pannor som är
byggda för att ansluta en extern pelletsbrännare
(eller flis- och oljebrännare). Dels talar
man om integrerade pelletspannor där brännare
och panna är sammanbyggda till en enhet. |
| Traditionella
pelletspannor fungerar enbart som värmeväxlare
för att ta vara på värmen i de heta
rökgaser som produceras av en pelletsbrännare,
medan integrerade pelletspannor redan från
början är anpassade till varandra. Därför
ger oftast de integrerade pannorna en något
bättre verkningsgrad än en separat panna
och brännare. |
|
| Hur fungerar en pelletskamin? |
| Svar: |
En
pelletskamin fungerar som en helautomatisk pelletseldad
varmluftpanna. Den har ett inbyggt bränsleförråd
och en liten pelletsbrännare som tänder och
släcker sig själv efter byggnadens energibehov. |
| Hur fungerar en pelletsbrännare? |
| Svar: |
En pelletsbrännare
fungerar i princip som en oljebrännare. När
pannvattentermostaten kallar på värme startar
brännaren automatiskt och brinner till dess att panntermostaten
stoppar driften igen. Med ett större externförråd
av pellets kan man idag komma mycket nära oljeeldningens
bekvämlighet. |
| Kan jag elda med ved i en pelletskamin? |
| Svar: |
Det
finns något fabrikat av pelletskaminer som man också
kan elda med ved. Men i de flesta fall är pelletskaminerna
konstruerade för ren pelletseldning. |
| Kan jag elda med spannmål i en
vanlig pelletsbrännare? |
| Svar: |
Nej-
jag tror inte att det är någon av pelletsbrännartillverkarna
som rekommenderar spannmålseldning i sina brännare.
Spannmålseldning kräver mycket mer av tekniken
för att fungera. Däremot går det oftast
att elda pellets i en spannmålsbrännare. |
| Lönar det sig att investera i en
ackumulatortank när man eldar med pellets? |
| Svar: |
| Om
man kombinerar pelletsvärme med solvärme,
eller om man räknar med att elda pellets även
för varmvattenproduktion sommartid så
bör man alltid ha en ackumulatortank på
ca: 700- 1 000 liter och en brännare med eltändning.
Det är främst under den varmare delen
av året som nyttan av en ackumulatortank är
som störst. |
| Om
man bara eldar för uppvärmning och inte
redan har en ackumulatortank installerad är
det sällan motiverat att investera både
i pelletseldning och en ackumulatortank. |
|
| Kan man lagra pellets utomhus året
runt? |
| Svar: |
Ja-
bara det lagras torrt. D v s Luftat från marken
(på t ex pall) och takat. Säckad pellets i
småsäck är mindre känslig än
t ex pellets i storsäck. Pellets i lös vikt
bör förvaras i silo. Kommer regn och fukt in
i förrådet blir det sågspån av
pelletsen igen. |
| Hur ofta skall det sotas när man
eldar med pellets? |
| Svar: |
I
princip gäller idag 3 ggr per år. Men sotningsfristerna
är på väg att anpassas efter behovet.
Grundtanken är att i norr där energibehovet
är större krävs fler sotningsförrättningar
än i södra landsändan. Dessutom är
det tänkt att man skall göra det lättare
för den som har kompetens att få ordna sotningen
i egen regi. Kontakta din sotarmästare för mer
information. |
| Hur ofta skall man ekonomisota pannan
vid pelletseldning? |
| Svar: |
Det
beror på både pelletskvalitet och kombinationen
brännare/panna. Det brukar ge sig själv, men
de flesta ekonomisotar var- eller varannan vecka. Om man
har en rökgastermometer så kan det vara lämpligt
att ekonomisota när rökgastemperaturen ökat
ungefär 50- 60 grader räknat från nysotad
panna. |
| Vilka risker tar man om man ej sotar
ur pannan med jämna mellanrum? |
| Svar: |
Förutom
att man riskerar försämrad verkningsgrad (högre
uppvärmningskostnader) och andra driftstörningar
så kan det bli problem med skadeersättningen
om man drabbas av en maskin- eller brandskada. Man har
brutit mot försäkringsbolagens aktsamhetskrav. |
| Får man mer aska av pellets som
har större andel bark? |
| Svar: |
Generellt
sett Ja. Barken i sig innehåller en högre andel
obrännbara ämnen än rent trä, och
askan från bark kan dessutom ha en lägre smältpunkt
än renare träaska. |
| Jag eldar med en pelletsbrännare
och får tjärbildning i pannan, vad kan största
orsaken vara? |
| Svar: |
Tjärbeläggningar
- oavsett bränsle - bildas alltid genom kondensering
av oförbrända rökgaser. Den vanligaste
orsaken när man eldar pellets är att brännaren
av någon anledning kastar ur sig oförbrända
pellettar som sedan får glöda ut i pannan utan
tillräcklig lufttillförsel och temperatur. En
annan orsak kan vara att vissa av brännarens hål
för primärluft är igensatta så att
delar av flamman inte får tillräckligt med
luft. |
| Jag har dåligt drag i skorstenen,
hur löser jag detta? |
| Svar: |
Börja
med att kontakta skorstensfejarmästaren för
att ta reda på orsaken. Det kan vara skiljeväggsfel,
kondens eller alltför trånga insatsrör
som är orsaken. |
| Jag har för låga rökgaser
så det bildas kondens i skorstenen. Hur löser
jag detta problem enklast? |
| Svar: |
Om
inte kondensbildningen är alltför kraftig så
brukar det räcka att installera en s k motdragslucka
i rökkanalen. Denna stabiliserar draget och späder
in torrare pannrumsluft i rökgaserna. En annan åtgärd
kan vara att plocka bort en eller flera retardrar som
sitter i konvektionsrören på vissa pannmodeller.
Vid allvarligare fall bör du kontakta återförsäljaren
av eldningsutrustningen som får hjälpa dig
att öka effekten på brännaren. |
| Var ska jag mäta rökgaserna
för säkrast undvika kondens? |
| Svar: |
Egentligen
är det temperaturen i skorstenstoppen som är
kallast och därmed avgörande för om det
blir kondens. Daggpunkten för vedrökgas kan
variera något men brukar ligga runt 65 grader. I
normalfallet betyder det att om rökgastemperaturen
direkt efter pannan är 120- 130 grader så brukar
rökkanalen klara sig från kondens. |
| Rökgaserna är för höga
hur löser man detta på ett enkelt sätt? |
| Svar: |
Det
är inget enkelt problem att lösa. Den panna
du har är förmodligen mindre lämplig för
pelletseldning. Titta i första hand på alternativet
att byta panna. |
|
Kontakta oss | Om ÄFAB | Väganvisning | Information om Cookies på www.afabinfo.com