Frågor & Svar om pelletseldning

Hej!
Jag kan inte hitta någon som kan tala om hur många kubik ved som ett ton pellets motsvarar.
Svar:
Veden kan variera stort i kvalitet, främst beroende på fukthalten. Men om vi räknar med säsongstorkad Björkved, lagrad utomhus men under tak så kan man anta följande:
Björkved med 25 % fukthalt väger ungefär 375 kg/kbm och har då ett energiinnehåll på 3,6 kWh/kg. Det betyder att en kbm ved innehåller 375 x 3,6 kWh = 1 350 kWh.
1 ton träpellets av normal brukar man säga innehåller 4 800 kWh. Det betyder i klartext att 4 800 / 1350 = 3,56 d v s att du behöver lite drygt 3,5 kbm björkved för att ersätta ett ton pellets OM DU ELDAR MED SAMMA VERKNINGSGRAD! Ofta - men inte alltid - har man en sämre verkningsgrad på vedeldningen än man har på pelletseldningen och då blir naturligtvis skillnaden lite större.
Om du istället använder rå björkved (det finns en del tokstollar som påstår att "frusen, rå björkved brinner bättre..") är fukthalten ungefär 50% och vikten 450 kg/kbm. Det ger ett energiinnehåll på bara 2,0 kWh/kg. Det ger i sin tur 450 x 2,0 = 900 kWh/kbm och därmed att du behöver 4 800 / 900 = 5,33 kbm björkved för att ersätta ett ton pellets.

När jag surfade och kollade lite om stirlingmotorn, så fann jag att det fanns ett företag KWB som kombinerat pelletsbrännare och stirlingmotor för el produktion. Minna språk kunskaper är inte tillräkligt bra för att kunna förstå vad det står på deras hemsida. Finns det någon svensk återförsäljare till KWB som har mer information om detta på svenska (googlat men misslyckats) ?
Svar:
Både KWB och Hoval jobbar, samt förmodligen en massa andra också med att ansluta en liten strilingmotor till bioenergianläggning och tekniken finns att köpa. Tekniken är (ännu så länge) mycket dyr och funktionen är mycket tveksam. Man måste ha en viss last för att tillverka tillräckligt hög temperatur i flamman för att elproduktionen skall starta. Det gör att det är svårt att få en kontinuerlig elproduktion om man inte har ett ganska stort värmebehov.
Personligen tror jag då mer på tekniken som presenteras av sunmachine pellets (www.sunmachine.com). Det finns ett tyskt företag till som jobbar med en liknade produkt som jag i hastigheten tappat namnet på.
Allra intressantast med strilingteknik tycker jag ändå att det danska företaget Stirling.dk är (www.striling.dk).
Om man söker en återförsäljare på hemmaplan är det nog enklast att man kontaktar det utlänska företaget via mail som ett exempel. Har man språksvårigheter så får man kanske ta hjälp av någon nära bekant.

Jag har köpt ett gammalt hus med en kombipanna Diom-83. Jag undrar om jag kan elda med pellets i den om jag sätter dit en pelletsbrännare? Jag har också tittat på en Baxi Bonus 30 som jag kanske skulle investera i istället. Jag vet väldigt lite om denna typ av uppvärmning då jag tidigare haft värmepumpar i mina hus. Vad kan det kosta att byta ut den gamla pannan mot ett nytt system? Vet ni någon återförsäljare Nordvästra Skåne?
Svar:
Jag är glad att du väljer pelletseldning framför en ny värmepump till ditt hus. Värmepumpen är beroende av el och hälften av all el som används i Europa är tillverkad av kol. Genom att spara och exportera svensk el till Europa gör vi den allra bästa insatsen för klimatet.
Din Diompanna från 1983 är ingen dålig panna att använda för pelletseldning, kan kan fungera alldeles utmärkt. Problemet är väl mest att den börjar bli i äldsta laget- d v s den kan börja läcka i morgon, eller hålla i ytterligare 10- 15 år (!). Det är nästan omöjligt att avgöra skicket även om man besiktar pannan då den rostar upp inifrån.
OM du väljer att sätta en brännare till din befintliga panna kan du välja t ex en Eurofire-brännare och sedan - när din panna går sönder - byta till en Baxi Bonus som är framtagen just för kombinationen med Eurofire. Eller en Ariterm BeQuem brännare för att sedan köpa en Ariterm Biomatic panna.
Kostnaden vill jag inte uttala mig om utan hänvisar till din installatör. Om du går in på www.pellsam.se och klickar på "Sök medlem av PellSam" så får du upp ett antal installatörer som är specialiserade på att installera pelletsteknik. Den som har en stjärna har avlagt ett godkänt kunskapsprov och har därmed rätt att arbeta som "Certifierad Installatör".

Hejsan,
Jag har pellets och har fått höra lite olika bud ang fukt! En säger att verkningsgraden på pelletsen ökar med 70% om fukthalten stiger till ca 13-14%. Nästa säger att det inte det inte spelar någon roll angående verkningsgraden om det stiger till 13-14 %. Har du någon bra förklaring till ovan - båda buden kommer från "experter"? Jag förvarar pelletsen stående ute på backen på pallarna, med plastöverdrag - fel?

Svar:
Vatten brinner mycket dåligt som säkert du vet. Det betyder i klartext att det generellt alltid kostar energi att bli av med vattnet, och den energin tar man ifrån förbränningen vilket gör att verkningsgraden sjunker. Detär det enkla svaret. 
Men- Det är också riktigt att vattenånga i vissa fall kan påverka förbränningsprocessen så att tyngre kolväteföreningar spjälkas upp till kortare aldehyder vilka kräver kortare uppehållstid och färre förbränningssteg för att förbrännas fullständigt. Det betyder att det en viss typ av utrustningskombination kan gynnas av lite högre fukthalter så att förbränningsverkningsgraden förbättras i så stor utsträckning att det överträffar den energiåtgång som behövsför att förånga vattnet. I klartext - du kan i bästa fall tjäna några procentenheter i minskad bränsleåtgång (om du har just en sådan kombination).
Annars kan du plocka på en rökgaskondensering- då kan du också återvinna den energimängd du petate in för att förånga vattnet.
KORT SAGT. För oss vanliga dödliga med traditionell utrustning gäller nog fortfarande vid pelletseldning att ju torrare bränsle desto bättre. Men et korn av substans finns det även i påståendet att fuktigae pellets skulle brinna bättre. Men om man lyckas förbättra verningsgraden med 70%- hur dåligt skulle den då vara initialt? Den siffran är helt uppåt väggarna.

Jag har en gammal Diompanna kopplad till en 2000 liters tank med en laddomat som styr laddningen. Shuntgruppen och tappvarmattenberedning sitter i tanken. Pannan funkar alltså enbart som en laddare till tanken. Tanken är isolerad med minst 20cm mineralull. Har hittills funkat bra, kanske med låg verkningsgrad, men ändå. Nu vill jag byta ut pannan och har hittat Baxi Bonus 30 som verkar förena det bästa av två världar. Jag kan med den fortsätta elda med ved i den mån det finns tillgång på detta, och gå över till pellets när jag vill ha det bekvämt. Men, elda med pellets mot en så stor tank är inte riktigt optimalt vad jag har läst mej till. Kan det vara så att denna kombination är direkt olämplig? Pallar pelletsbrännare att gå på ”fullast” under en så lång period som krävs för att ladda tanken fullt? Kan man tänka sig att man endast ladda tanken till ca 60 grader när man kör på pellets, dels för att spara brännaren och för att minska värmeförlusten i tanken? Jag vill ju inte gärna byta ut tanken till en mindre för då räcker in den till för värmebehovet på vintern, om man endast skall elda en gång om dagen när man eldar med ved. Finns det andra pannmodeller som är både en fullfjädrad vedpanna och en bra pelletspanna, och som i mitt fall skulle funka bättre.
Svar:
Du är en klok människa och tänker helt rätt. Behåll din tank och elda pellets, Baxi Bonus är ett bra val. Det är inte säkert att du frlorar så mycket på att köra mot tanken i full temperatur heller. Många av dagens pelletsbrännare klarar långa gångtider med full effekt, men du tappar naturligtvis på ökade förluster genom isoleringen ju vamare tanken är, och eftersom braännaren startar automatiskt behöver du ju egentligen inte hela detta stora värmelager. Då tänker du rätt att man till stor del kan kompencerar detta genom en lägre temperatur.
Men sänk inte alltför lågt- med t ex en förrådsberedare för varmvatten och låga temperatuer (under 65- 70 grader ökar risken för tillväxt av legionella-bakterier vilket inte är så hälsosamt.
Vilket system/panna skall jag välja om jag vill elda med ved men jag vill även att pellets går in automatiskt om jag inte lägger in ved tex om man åker bort en dag. Sedan vore det ju underbart att även kunna koppla in sol till ackumulatortanken. Har någon något svar på detta?
Svar:
Du försöker få en anläggning där du både kan "äta kakan" och samtidigt ändå "ha kakan kvar". Den anläggning du frågar efter är den absolut svåraste som finns att dimensionera och jag skall inte ens ge mig in på att ens försöka göra detta utan att ha sett ditt behov i praktiken. Min allra första rekommendation är därför att rekommendera dig att kontakta en bra och seriös installatör som får titta på din anläggning på plats. En lista på Certifierade Installatörer (som PellSam som branschorganisation rekommenderar) hittar du på www.pellsam.se.
Men anläggningen går att bygga, och även om den inte blir billig att bygga så går det nog ändå att räkna fram en bra investeringskalkyl om du idag värmer med olja eller el. Men så mycket kan jag nog ändå säga att pannan nog blir en Baxi- Bonus som har bra prestanda (86%) verkningsgrad vid vedeldning(mot tillräckligt stor acktank) även fast pannan egentligen är byggd för att eldas med pellets.
Ni förespråkar ju att man skall använda ackumulatortankar och att de är hjärtat i ett uppvärmningssytem. Det låter ju vettigt och så men vad jag grunnar på är hur länge håller en ackumulatortank tätt och finns det något sätt att förebygga att eventuellt problem. Bör man räkna med en viss livslängd eller finns det ingen bortre parantes? 
Konsekvenserna av ett läckage är ju väldigt stora, har man 3-4 kubik vatten lagrat och det helt plötsligt börjar läcka så är det ju inte så roligt även om det är 30 år sedan installationen gjordes.
Svar:
Jag förstår frågan men ser inte problemet!
Hur ofta behöver du byta dina radiatorer?? De är gjorda av samma material (järn) men har sällan mer än 1 mm godstjocklek. De flesta ackumulatortankarna är tillverade av mist 3 mm tjock plåt vilket rimligtvis borde ge ändå längre livslängder än för en radiator.Då är pannan ett större problem, och om pannan springer läck och du har en acumultortank i systemet så är det lika mycket vatten som kommer ut.....
Nu har jag alldrig hört talas om att en panna eller tank "helt plötsligt" bara havererar. Normalt sett börjar det med att det börjar fukta lite runt någon svets, sedan börjar det droppa o s v. Med andra ord- du har gott om tid på dig att upptäcka problemet innan katastrofen är ett faktum. Om du ändå är orolig kan du koppla in samma typ av fuktlarm som sitter på en diskmaskin och koppla det så att det larmar om det uppstått ett läckage.
Vad händer med pellets priset?
Snart är det ju inte lönt att köra med pellets!
Svar:
Jodå det lönar sig!
Pelletspriset har ökat MINDRE än el och oljepriset har gjort- så faktum är att det aldrig varit lönsammare än nu att byta. Däremot gynnar stigande pelletspriser värmepumpmarknaden vilket är mindre -bra- men öppnar samtidigt upp för nya alternativa pelletsbränslen vilket är bra.
Tänk så här- Om du hade investerat 50- 75 milj kronor i en pelletsfabrik- hade du gett bort pelletsen då? Man sysslar med affärer och det är vad marknaden är beredd att betala som sätter priset. Ingen annan. Pellets kommer alltid att vara billigare än alternativen!

Hejsan!
Jag fick min pelletsbrännare installerad i onsdags eftermiddag. Jag hade tvekat en hel del, eftersom jag var rädd för att det skulle gå väldigt mycket pellets till min gamla panna ( NORAH 3000 årsmod 1977) och bli alldeles för dyrt att köpa pellets, men beslutade jag mig för att tro på vad installatören försäkrade. Han fyllde brännaren med 80 kg och sa att det skulle räcka ca 4-5 dagar men det jag anat visade sig att vara rätt..... det räckte endast 2 dygn och det var inte alls kallt ute max -2 grader, dvs förbrukningen blir ca 1200 kg/ mån = 3000 kr. helt oacceptabelt tycker jag. Alltså dyrare än om jag kör elpatron som dessutom inte kräver något jobb alls, bara trycka på en knapp. Nu känner jag mig verkligen lurad och vill lämna tillbaka apparaten, eldade bara de 80 kg som han fyllde på. Hur går jag tillväga?

Svar:
Tråkigt att höra att du känner dig lurad. Men så som du beskriver så är det nog inte helt rättvisande. För det första så undrar jag hur det kom sig att du valde att köpa en brännare överhuvud taget? Och för det andra varför du inte ger installationen en chans. Men självklart så kan jag inte tänka mig annat än att din installatör går med på att häva köpet. Han vill säkert inte ha en missnöjd kund- det brukar inte vara bra för affärerna....
Men så här är det: När du installerade brännaren hann temperaturen i huset sjunka, allt radiatorvatten kallna osv. När du sedan tänder i pannan så måste du både "betala tillbaka" vad som fattas i ditt hus plus vad ditt hus behöver för att hålla värmen. Därför kan den första uppeldningen bli nästan hur dyr som helst.Nu vet jag inte vad du har för utrustning utöver din gamla panna. Och visst är det väl så att den pannan inte är den allra bästa pelletspannan och att du därför kommer att tappa lite i verkningsgrad. Men att det skulle bli dyrare än elvärme ser jag närmast som en omöjlighet.
Om du köper pellets i småsäck betalar du c:a 2 500 kr/ton. Ett ton pellets innehåller 4 800 kWh. Det ger dig ett energipris på 0,52 kr/kWh. Hur du än räknar ditt elpris har jag svårt att se att det är lägre än dryga 1,00 kr/kWh när du räknat in alla avgifter. (Jag tecknade själv ett nytt 3-årigt avtal i förra månaden och hamnade på 1,18 kr/kWh). Det betyder att du måste ha en lägre verkningsgrad än 50% på din pelletselning och vid så dåliga värden tror jag inte att pelletsbrännaren klarar av att brinna. Med andra ord så kommer du att förlora på att ta bort brännaren, men som du säger- det är enklare och bekvämare med elvärmen. Och det kanske är värt en slant extra.
Ett normalt hushåll har vid den temperatur vi har nu (någon minusgrad) ett effektehov på kanske 4 kW för värme och varmvatten. 4 kW x 24 timmar =  96 kWh/ dygn. Om du har en P-märkt pelletsbrännare är verkningsgraden minst 80% - med ett avdrag på max 10 % för din gamla panna. Säg 70% i ditt fall. Då skall varje kilo pellets ge dig 0.70 x 4,8 kWh = 3,36 kWh, och för att tillverka 96 kWh behöver du elda 28,6 kg pellets. Den pelletsen kostar 71,50 kr medan din elvärme kostar minst 100 kr för samma mängd energi. Du sparar alltså minst 30% på din uppvärmningskostnad, och ytterligare pengar den dag du byter även pannan. Varför inte lägga undan mellanskillnaden och "elda ihop" till en ny utrustning. Förr eller senare -  förmodligen förr - kommer din gamla panna att ge upp. Då måste du ändå göra ett pannbyte.

Hej
Undrar följande; Hur många ton pellets motsvarar 1 m2? Hade tänkt bygga ett bulkförråd, men utrymmet tillåter inte större än 3,5 m2, max 4 m2. Vad jag vet så kräver leverantörerna att förrådet minst måste rymma 3 ton för de skall leverera. Förutom att man slipper hantera säckar, tjänar man på att ha ett bulkförråd även när det så små volymer jämfört med säckar?
Svar:
Det du frågar efter är bulkvikten. Enligt svensk standard skall bulkvikten vara minst 600 kg/kbm, men nästan all träpellets på marknaden håller en vikt på mellan 650- 700 kg/kbm. Det går alltså ungefär 1,5- 1,6 kubikmeter per ton pellets. För att kunna ta emot 3 ton måste alltså ditt förråd vara minst 5 kbm. Men då måste du tömma förrådet helt innan du kan fylla på igen, så för att undvika att du får väntanågra dagar på nästa pelletsleverans bör du ha en mariginal på 2- 3 kbm. Alltså ditt förråd behöver rymma 7- 8 kbm för att du skall klara 3 tons leveranser.
Har du svårt att få plats? Kolla med olika pelletsleverantörer! Det kan finnas leverantörer som även levererar mindre än tre ton fraktfritt!!
Jag undrar hur mycket systemverkningsgraden påverkas av en panna med relativt stor vattenvolym (150-200 liter) jämfört med en vattenvolym på ca 50 l, vid koppling av en pelletspanna mot en ackumulatortank. Finns det teknik som eliminerar nackdelen med att mer vatten skall värmas och kylas av när ackumulatortanken skall laddas? Jag har hört något om att 4-vägs bivalent shunt skall fungera bra då vattenvolymen är lite större.
Svar:
Det beror helt och hållet på hur du kopplar in tanken. Är det enbart pelletseldning du är ute efter (ingen vedeldning) är du inte i behov av ackumulering utan av effektutjämning och då kan du med fördel använda en slavtankkoppling och behålla shuntgrupp och varmvattenbereding i pannan.
Det finns säkert ett tio-tal olika sätt att koppla detta på och jag föreslår att du kontaktar din installatör för att se vad som passar bäst i ditt fall.
Hej, Jag har funderat över en sak! Vissa tillverkare av vedpannor anger en verkningsgrad på tex 80%. Sen står det att om man stoppar i en pelletsbrännare blir verkningsgraden 90% ? Kan detta stämma?
Är det inte pannans konstruktion som bestämmer verkningsgraden eller kan verkningsgraden öka med pellets av någon orsak? Mindre rökgaser, effekt ?
Svar:
Jodå, det kan mycket väl stämma. En vedbrasa har kanske en tillförd effekt på 30 kW och veden en fukthalt på 25% medan en pelletsbrännare sällan ger mer än 15 kW och pelletsen har en fukthalt på bara 8 %.
Allt vatten blir vattenånga och tillsamans med en högre effekt ger detta en större mängd rökgas som skall passera genom pannans konvektionsytor. En större mängd rökgas ger högre hastighet och då hinner inte värmeväxlingen med lika bra, så rökgastemperaturen stiger. En högre rökgastemperatur ger högre förluster- d v s en lägre verkninsgrad.
Hej! Jag hade just bestämt mig för att byta ut min oljepanna till en EcoNom pelletspanna, när jag råkade ut för ett bakslag. Försäljare av pannan hävdar nämligen att husets rökgaskanal är underdimensionerad för pelletseldning. 1994 satte husets tidigare ägare in rostfria insatsrör i skorstenskanalen. Rören är 90 mm i diameter och försäljaren menar att det måste vara minst 110mm för att inte få problem. Stämmer detta och vilken typ av problem kan man råka ut för? Är vissa pelletspannor mer känsliga för detta än andra? Vad jag förstår finns det två sätt att lösa problemet på, att byta ut insatsrören eller att montera en skorstensfläkt. Det skulle kännas väldigt trist att behöva byta ut insatsrören, dels för att de ser helt nya ut, men mest för att det gör att investeringskostnaden skjuter i höjden. Installationen 1994 kostade mer än 17 000 och jag antar att det är ännu dyrare idag. En skorstensfläkt är kanske ett billigare alternativ, men verkar göra systemet mer känsligt för driftstörningar. Så frågan är vad som är det bästa att göra. Kan jag prova att installera pelletspannan med 90 mm rökgaskanal och se om det fungerar ändå?
Svar:
För det första vill jag bara säga grattis! Detta för att du träffat på en seriös och kunnig installatör! Han har gjort helt rätt som påtalat att din rökkanal är i minsta laget, och medge att det är bättre att få det beskedet innan du har gjort investeringen! Snyggt och seriöst jobbat!
När det gäller ditt problem så är jag tveksam att en rökgasfläkt skulle vara annat än en nödlösning. Det blir nog att bita i det sura äpplet och göra något radikalt. Det borde finnas flera alternativ. Men vilket är lite med beroende på av vilken anledning ditt insatsrör hamnade i rökkanalen. Du skall kontakta skorstensfejarmästaren i din kommun och tillsammans med honom komma fram till vilken lösning som är bäst i just ditt fall. Har du tur kan det finnas"lediga" angränsande kanaler som du skulle kunna använda istället. Det här är skorstensfejarmästaren expert på!
Jag har med stort intresse läst igenom er frågespalt angående pelletseldning och såg då att ni skrev att det fanns flera pelletskaminer som man kunde ansluta ett externförråd till, i vissa fall med över 20 m lång matning och undrar därför vilka pelletskaminer som det går att ansluta ett externförråd till? Sedan har jag en till fråga till, känner ni till om det finns eller utvecklas en pelletseldad kökspanna?
Svar:
När det gäller externförråd till Pelletskaminer så är jag nog beredd att påstå att detta – mer eller mindre enkelt – kan eftermonteras i kombination med i stort sett vilken pelletskamin som helst. Kostnaden för själva sugenheten ligger dock mellan 15- 20 000 kronor, då är silo och transportslangar inte inräknade. EcoTec AB i Skene säljer detta system i kombination med EcoVision. Kontakta dem för mer information.
På Pelletsmässan i Wels i Österrike såg jag förra året en pelletseldad kökspanna. Men tyvärr så har jag tappat bort vem som var tillverkaren. Det finns dock inte så vitt jag vet på den svenska marknaden (ännu). Jag återkommer om någon vecka på hemsidan med en rapport från årets Pelletsdagar i Wels (1- 3 mars) som jag kommer att besöka. Om tillverkaren finns med i år också så kommer de med i presentationen. Håll ögonen öppna på vår hemsida under slutet av mars.
Hej! Om jag har två acctankar med olika storlek och vill köra acctankarna paralellkopplade. Den minsta tanken är på 500liter och innehåller en vvb 120liter. Den största tanken kan vara tex 1500l.
Måste jag då palla upp den mindre tanken så att den hamnar i samma nivå som den stora tanken tex om jag har en 500l (höjd 1600mm) och en 1500l (höjd 1900mm)? Och i sådana fall varför?
Tankarna kommer att vara i olika rum och den minsta tanken kommer att stå 1m från pannan och den större kommer att stå 2m från den mindre i ett annat rum. Stigaren i taken mellan panna och tankar och returen från den största tanken nerfälld 1.5 m i betonggolvet och fram till den mindre tanken. Hur mkt måste man isolera returen i betonggolvet?
Svar:
Den tank som är ”tekniktank” d v s den tank du har varmvatten och shuntgruppsuttaget på skall minst vara i nivå med slavtanken. Ligger slavtankens topp högre än tekniktanken kommer du att få svårt att ladda ur tanktoppen vid parallellkoppling.
Utan att veta detaljerna i ditt fall så tror jag att den bästa lösningen skulle vara att sälja 500 literstanken och satsa på att få en större tekniktank. Ett enklare system med billigare installation och förmodligen också med bättre funktion. Dessutom med en mindre ”ytterväggsyta” som läcker värme genom isoleringen. Den mindre tanken har bara en fördel som kan motivera dess existens och det är om du har solvärme i systemet.
En kort fråga. Jag har en liten täljstenskamin som jag vill elda med en pelletskorg. Någon har sagt till mig att det kan vara farligt och att det kan bildas gaser som kan explodera. Stämmer detta eller kan jag göra en test utan att riskera brand?
Svar:
Rätt använd är risken för gasexplosioner med en pelletskorg mycket liten. Du tänder den ovanifrån och sedan får elden ”äta sig nedåt” i korgen. Men se upp om du skulle vilja fylla på korgen en gång till! Ligger det glöd kvar i botten av korgen, så får du en glödförbränning som producerar massor med gas som dels luktar pyton hos dina grannar och dels kan orsaka de gasexplosioner du hört talas om.
Skall du elda med kontinuerligt för uppvärmning med hjälp av pelletskorg bör du har två stycken som du växlar mellan. När den första brunnit ut byter du och sätter in korg nr 2. Tänk också på att en pelletskorg bara ger 3- 4 kW i effekt, vilket betyder att du näpperligen inte klarar av att värma upp en täljstenskamin med hjälp av en pelletskorg. Därtill är effekten alltför låg. Men att ge underhållsvärme i en redan varm kamin fungerar det utmärkt och som trivseleldning utan att få övertemperaturer i rummet är pelletskorgen kanonbra.
Hej! För ca två år sedan köpte min sambo och jag ett äldre hus från 1947. Värmeanläggningen bestod av en gammal Klafreström gjutjärnspanna från 1963 samt en oljebrännare från 94. Varmvattenberedaren är separat. Förbrukning värme och varmvatten motsvarande ca 3,2 kubik olja/år. Redan då blev det en svettig räkning så efter ett år installerade vi en Thermia bequem pelletsbrännare till oljepannan och det hela har fungerat mycket bra. Räkningen har i princip halverats så idag betalar vi ca 13-14000 kronor/år för uppvärmning och varmvatten. Vår fråga är om det lönar sig rent ekonomiskt att investera i en helt ny anläggning, t ex en integrerad pelletspanna kombinerad med solvärme? Kan vi från vår nuvarande nivå investera så att man kan få en rimlig pay- off tid på en ny anläggning?
Svar:
Eftersom du redan har en Bequembrännare som uppenbarligen fungerar alldeles utmärkt tycker jag att du skall byta ut din gamla trotjänare till panna och köpa Thermias Biomatic panna. Den är framtagen just för att passa Bequembrännaren och ger alldeles utmärkta prestanda.
Utan att mer än gissa på din verkningsgrad idag så menar jag nog att du kan räkna med att spara uppemot 10 % på din värmenota med en ny panna. Men samtidigt får du också en anläggning som har ett betydligt mindre behov av tillsyn än den kombination du har idag.
Att ekonomiskt motivera ett byte till en mer automatiserad anläggning är omöjligt. Du vet ju ungefär hur lite du behöver serva din panna idag- och det behovet kommer att bli ändå mindre med en ny panna. Så även om det finns teknik idag som ger samma bekvämlighet som en oljeeldning så ger inte dessa nämnvärt högre verkningsgrader (se även vårt test åt Konsumentverket av nya moderna pannor). Men det är klart - "latmasken" kanske också får kosta en del pengar...
Hej! Jag har läst under många år dina synpunkter om vedeldning dina råd har varit trovärdiga. Nu till min fråga. www.mbio.se har lanserat en pelletsbrännare som maler sönder pelletsen till "smulor"på så sätt kan man köpa pellets med ojämn kvalite´,samt att brännaren monteras i oljebrännarurtaget där är oftast bästa verkningsgraden för brännaren. Kan ÄFAB rekommendera denna brännare?
Svar:
Den brännare du frågar om heter Biona 2000 och är P-märkt, vilket i sig är – eller borde vara – en bra kvalitetsstämpel. Biona har mycket riktigt en kvarn som mal pelletsen och även en del andra intressanta poänger. Det är en av de brännare som passar till i stort sett de flesta pannor.
Jag har dock svårt att bedöma hur bra funktionen är i det långa loppet. Det är ganska mycket nytänkande i brännaren, och jag har fått signaler från kunder som kört brännaren som både är lyriska och direkt missnöjda. Men vi har aldrig haft något uppdrag där vi haft tillfälle att studera Biona-brännaren mer noggrant. Vad vi däremot reagerar på är att ”kvarnen” ger ifrån sig en hel del ljud som kan vara störande om pannrummet ligger nära ett sovrum t ex.
Eftersom vi inte har någon egen erfarenhet av hur den fungerar i praktisk drift så är det svårt att ge någon rekommendation i ditt fall. Men eftersom SP har satt på sitt P-märke så kan vi ändå utgå från att brännaren är OK. Sedan är det naturligtvis upp till installatören att göra den slutgiltiga bedömningen om brännaren är lämplig att installera i din panna.
Hej! Har nyss skaffat pelletsbrännare. Har två ackumulatortankar en på femhundra liter = varmvattenberedare och en på tusen liter. När jag eldade med ved använde jag båda tankarna men nu när jag eldar med pellets undrar jag om jag endast skall använda den lilla tanken?
Svar:
Du bör troligtvis koppla bort den större tanken. Att elda pellets mot ackumulatortank innebär att man får färre start och stopp och därmed både en bättre verkningsgrad och lägre emissioner, förutsatt att din brännare i åtminstone något driftläge brinner on/off.
Men hur bra (eller dåligt) din ackumulatortank är isolerad är avgörande för resultatet. Eldar du mot ackumulatortank ökar ytan med den uppvärmda volymen- och den värme som läcker via isoleringen sänker din verkningsgrad. (Förutsatt att du inte kan nyttja denna för uppvärmning). Det betyder att verkningsgradsvinsten av färre start och stopp först måste kompensera ökade strålningsförluster innan du upplever någon besparing.
I de flesta fall innebär detta att man förlorar i verkningsgrad med drift mot ackumulatortankar om volymen är större än 500 liter och tanken "bara" är isolerad med mineralull.
Hej! Jag undrar om det finns några bidrag att söka om man byter från direktverkande el till pelletsbrännare.
Svar:
När det gäller ev bidrag så skiljer det mycket mellan olika kommuner beroende på att det finns sk KLIMP och LIP pengar som kommunen kan söka hos Staten för att fördela på olika lokala projekt.
Kontakta Energirådgivaren i din kommun så får du veta vad som gäller hos dig.
Ser mycket om Norsk brun pellets nu som påstås vara hårdare, ha högre energivärde och ge mindre aska enligt den svenska reklamen.
På http://www.teknologiforlaget.no/art.asp?id=239 kan man läsa:
* Finnes i to utgaver, hvit og brun. Begge har varmemengde på rundt 4,8 kWh. Den brune (som produseres av Norsk Pellets Vestmarka) skal være mer robust under lagring, gi mindre støv og høyere effekt i forbrenningsanlegget.
Som jag förstår görs båda på samma råvara, men den bruna får sin färg av att den "tryckkokas" före pelletering och det gör den kanske hårdare också. Men varför påstås den bruna vara högenergi när den har samma värmemängd som vit pellets? Varför skulle den ge mindre askmängd? Har ni svaret på detta?
Svar:
Din fråga borde du ställa till Norsk Pellets som påstår detta utan att ha belägg för ett högre energivärde. Det är riktigt att Norsk Pellets har bland de högsta värmevärdena på marknaden, men de är inte högre än många andra, och det är def ingen större och avgörande skillnad.
Däremot kan tillverkningsmetoden möjligen ge en jämnare kvalitet och framför allt en hårdare pellets. En hårdare pellets kan sedan vara fördelaktig ur förbränningssynpunkt i vissa utrustningar, men kan samtidigt i andra vara till nackdel. Därför finns det många rykten kring Norsk Pellets där vissa upplever klara förbättringar med lägre pelletsförbrukning och mindre mängder sot, medan andra upplever att bränslet inte alls fungerar.
Helt klar är dock att de förbränningstekniska egenskaperna är så annorlunda att man alltid får räkna med att göra ganska stora förändringar i brännarens inställning om man skall elda Norsk Pellets.
Vad består pannzink av och hur fungerar det? Hur är det med miljöbelastningen? Någon rekommenderade att kasta in några galvade spik för få en renare panna, är det en skröna?
Svar:
Ett kort svar på en ganska komplicerad fråga att svara på. Det är Zink som är den aktiva substansen. Vid förbränning avgår zinken och reagerar med plåten bakom ev tjärbeläggningar, vilket gör att tjäran släpper från väggarna.
Det fungerar faktiskt, men vid varje rengöring försvinner även en del av pannplåten vilket förkortar pannans livslängd och utsläppen i miljön är inte speciellt hälsosamma. Det gör att man skall vara lite försiktig med att använda zink i pannorna.
En tjärig panna är ett bevis på dålig förbränning. Helt klart är att man istället skall elda så att tjärbeläggningar inte uppstår, då finns inget behov av zinkpulver.
Hej ÄFAB! Jag har köpt en fastighet om c:a 1500 m2, 27 lägenheter. Jag tänker byta från olja till pellets som värmekälla. Nu undrar jag om det finns något bidrag att söka till detta. Tacksam för svar.
Svar:
Det finns i dag inga nationella bidrag för konvertering till Bioenergi. Varken till Pellets eller Ved. Det är tillräckligt lönsamt att konvertera utan bidrag, så jag menar nog att statens finanser gör bättre nytta om de satsas på forskning och utveckling istället för bidrag till installationer hos konsument.
En liten brasklapp bara! Möjligen kan det finnas lokala bidrag via LIP och KLIMP- programmen som kan ge ett bidrag lokalt. Kontakta energirådgivningen i din kommun så får du veta om det finns något i just din kommun.
Hur det sedan går i årets budgetförhandlingar återstår att se. Möjligen att det kan komma att serveras lite ”valfläsk” med en grön profil. Om detta lär vi få veta under de närmaste dagarna. Men det är inget jag räknar med i alla fall.
Hej! Läste i pelletspärmen att någon justering med hjälp av ögat inte skulle godtas och att man skulle kräva ett injusteringsprotokoll. Nu har jag träffat fyra återförsäljare och alla har olika sätt att justera på. Någon sade att om man inte mäter en halv meter ner i skorstenen så kan man ingenting om pelletseldning medan en annan sade att sådana stenåldersmetoder använde inte han… Hur ser ett justeringsprotokoll ut enligt ert förmenande och vilka olika justeringar skall göras tycker ni?
Svar:
Jag tycker att ditt mail är oroande för branschens vidkommande, men är ändå inte speciellt överraskad. Det finns tyvärr alltför många ”installatörer” som inte riktigt arbetar på det sätt man skulle önska. Något som också får återverkningar i form av missnöjda kunder och onödiga anmälningar till konsumentvägledare mm. Ytterst handlar det naturligtvis om etik och moral.
Inom PellSam har medlemmarna åtagit sig att följa vissa regler när det gäller just etik och moral. Bl a innebär detta att varje installation skall åtföljas av en protokollsförd intrimning - och gärna då efter c:a en veckas drift då anläggningen är inkörd och i balans. Det betyder att man med hjälp av ett mätinstrument som ett minimum justerar luftöverskott (antingen som O2 eller som CO2) och emissioner (som CO) så att optimala förbränningsprestanda på brännaren erhålls. Och samtidigt en kontroll på att det inte finns onödiga läckluftflöden genom pannan. Vidare att man kontrollerar att rökgastemperaturen inte är alltför hög - kostar energi till kråkorna - eller så låg att det finns risk för kondens.
Som ett riktvärde på vilka värden man MINST bör få är runt 8- 9 % i form av O2 (ju lägre desto bättre) eller 11- 12 % i form av CO2 (ju högre desto bättre) och när det gäller CO som så borde en modern brännare i driftfas inte överstiga 200- 250 ppm, gärna lägre. Om kombinationen panna/brännare klarar dessa värden och samtidigt har en rökgastemperatur som ligger på 175 grader efter pannan (+/- 25 grader) så kan man vara nöjd med resultatet.
Notera gärna att de flesta av PellSams medlemmar också erbjuder en 6-årig trygghetsförsäkring som ingår i priset och som täcker ev självrisk och åldersavdrag i samband med en ev maskinskada. Unikt för försäkringen är att den dessutom gäller för alla produkter i värmesystemet som installeras vid samma tillfälle som den försäkringsbärande utrustningen. T ex om du köper en Pellx-brännare från Gordic och samtidigt byter panna och installerar en shuntautomatik, så omfattas även pannan och shuntautomatiken av försäkringen. Läs mer på www.pellsam.se.
Hej! Har en fråga om vilket (mot)tryck det ska vara i ett slutet tryckkärl. Har ett fristående pannrum med 1500 liter ackumulatortank har även ett 100 liters tryckkärl där. Har sedan kulvert på ca 18 meter ned tll källaren som ligger ca 2 meter under pannrumsnivån, där finns 2 stycken 500 liters tankar där en har inbyggd beredare och elpatron. Har även där ett 100 liters tryckkärl. Höjdskillnaden mellan golvet i källaren där tryckkärlet står och radiatorerna på våning 3 är ca 6,5 meter (4,5 meter från pannrum). Min fråga är vilket (mot)tryck ska man ställa tryckkärlen på. Har säkerhetsventiler i källare och pannrum som löser på 1,5 bar och trycket på tryckklockorna pendlar nu i pannrummet mellan 0,4-1,0 och i källare mellan 0,6-1,0 beroende på temperatur på vattnet.
Svar:
Jag antar att din fråga är orsakad av att du har problem i din anläggning. I vart fall borde du ha problem därför att din expansionsvolym är alldeles för liten. (Se uträkning nedan) Men först svarar jag på din fråga angående trycket i expansionskärlet:
Normalt skall trycket – med kallt vatten - i ett slutet expansionskärl vara ungefär 0,5 bar för att säkerställa en tryckhållning (på 5 meter) av systemet även när vattnet är kallt. Och det trycket ökar sedan med en stigande vattentemperatur. I ditt fall – med en statisk höjd på 6,5 meter - kan det alltså vara aktuellt med ett något högre förtryck.
Men hur är de med din totala volym? Så vitt jag förstår har du en total ackumuleringsvolym på 2 500 liter plus den vattenvolym som finns i din panna, kulvert och radiatorer. Det bör ge en total vattenvolym på ungefär 3100 liter.
Med dessa förutsättningar kan man beräkna tryckfaktorn för din fastighet enl formel ((öppningstryck + 1) - (statiskttryck + 1)) / (öppningstryck + 1). Detta ger en tryckfaktor för din anläggning på (2,5 – 1,65) / 2,5 = 0,34.
Med din tryckfaktor kan du sedan räkna ut vattenvolymen enligt formeln; Vattenvolym x Expansionsfaktor / Tryckfaktor; där expansionsfaktor för rent vatten är 4,35 % eller 0,0435. Detta ger följande uträkning för din minsta expansionsvolym: 3100 x 0,0435 / 0,34 = 397 liter (!) Alltså i princip dubbelt så stort som den volym du har installerat. Notera också att om man fördelar volymen på två kärl – som dessutom sinsemellan är placerade i olika delar av systemet – så kan det ena kärlet bli hårdare belastat än det andra. Med andra ord, man har bäddat för problem.
Mitt råd är att du tar kontakt med en duktig vvs-montör som kan hjälpa dig att bygga om din anläggning. Kanske ett öppet expansionskärl i pannrummet kombinerat med ett övertrycksfritt system för radiatorerna i huset. Det ger ett både billigare och bättre system.
Vi är spekulanter på ett stort, lite äldre och energislukande hus, där det finns möjlighet att koppla in fjärrvärme. Fjärrvärme lär generellt sett vara det mest miljövänliga alternativet och har en ganska låg installationskostnad, men i det här fallet ligger den löpande avgiften för varje kWh värme ungefär dubbelt så högt som för pellet/sol eller bergvärme. Med ett såpass energikrävande hus blir den skillnaden ganska betydande. Det känns tråkigt att p g a ekonomiska skäl välja bort det mest miljövänliga alternativet. Fjärrvärmens oslagbara bekvämlighet och utrymmessparande kan också bidra till att många andra väljer bort de mindre miljövänliga alternativen olja, el och värmepump. Det skulle kännas bra att stödja den utvecklingen, men återigen svårt att motivera p g a de större löpande kostnaderna. Vad är er åsikt om miljövänligheten med en egen pelletpanna + solenergi, jämfört med fjärrvärme?
Svar:
Kul att du tänker lite i banor kring livscykelkostnad (LCC). Det är riktigt att fjärrvärmen är ett bekvämt och bra alternativ- och i de flesta fall även riktigt bra ur mijösynpunkt. Men precis som du antyder måste det finnas ett tak på vad denna bekvämlighet får kosta. Dels att installera och dels som rörlig driftkostnad. Man bör även räkna in risken att energibolaget säljs och andra mer lönsamhetsinriktade intressen tar över. Just kommunala energibolag brukar vara populära att sälja av för att på kort sikt förstärka en kommunal budget.
Egen härd är guld värd! Är nog ett talesätt som blir alltmer aktuellt. Att själv kunna påverka sina driftkostnader och nyttja den energiform som just för stunden är mest lönsam. För det behöver man ett värmesystem uppbyggt kring en ackumulatortank. Sedan kan man välja att ladda tanken med sol, ved, pellets, spannmål, olja eller elvärme efter tillgång och pris.
Jag är ingen vän av värmepumpar som ersätter olja då de ökar användningen av el. Och elström på marginalen är i princip alltid producerad i ett mer eller mindre smutsigt kolkraftverk. I ditt fall skulle jag rekommendera att du tittar lite extra på de nya helautomatiska pelletspannorna som nu även börjat säljas i Sverige. T ex Windhager, Viessmann, Biotech, Fröling, KWB m fl. Och då gärna i kombination med solvärme.
Installationskostnaden för en sådan panna med solfångare ligger i nivå med vad en bergvärmeanläggning kostar, men ger med träpellets en något lägre uppvärmningskostnad än en värmepump. Då baserat på bioenergi och sol i stället för elström som energibärare. En sådan utrustning fungerar helautomatiskt, med en egen arbetsinsats ungefär som om man eldar med olja. I Österrike och Tyskland finns mer än 80 000 sådana installationer gjorda så vi kan lugnt räkna med att de flesta ”barnsjukdomar” är borta.
De utsläppsvärden som presenteras för dessa moderna pelletspannor ligger oftast på betydligt lägre nivåer än ett bra fjärrvärmeverk (om man räknar utsläpp per producerad energienhet). Men när det gäller spridningsbilden kan ändå en högre skorsten hos värmeverket göra att utsläppen i närområdet blir större med den lilla pannan. Men totalt sett är pelletseldningen mycket bra ur utsläppssynpunkt så av den anledningen tycker jag inte att du skall ha dåligt samvete om du satsar på en egen uppvärmning.
Hej! Jag undrar om ni i era tester av gamla pannor (tex. CTC Total) räknat med att pannan kan ha används för endast el. Vi har en sådan kombipanna, men det har aldrig eldats med varken ved eller olja. Vår energirådgivare tycker att vi skall köpa en brännare till den. Han menar att då det aldrig eldats i den så är den som ny. Vad tycker ni om detta påstående? Skulle detta påverka resultatet som CTC Total fick i ert test av gamla pannor? Gäller fortfarande i detta fallet att vi bör införskaffa ny panna då en gammal bil blir inte en ...........osv?
Svar:
Så var vi då där igen! Det verkar som att varenda människa griper efter alla halmstrån för att kunna göra dåliga affärer! För det första så är CTC Total ingen bra panna att konvertera till pellets, men OK det går även om det inte blir någon mönsteranläggning!
För det andra så rostar en panna inifrån – och inte utifrån. Det betyder att den åldras även om den aldrig eldats. Tänk efter nu- Om så inte var fallet skulle alla traditionella elpannor vara evighetsmaskiner eller hur? Men en traditionell elpanna har ungefär samma livslängd som vilken annan panna som helst. Avgörande för livlängden är INTE vilket energislag som använts utan är istället hur ofta man behövt fylla på vatten i systemet och vid vilken temperatur pannan har fått jobba. Elementärt kan man tycka, och jag är mycket besviken på din energirådgivares svar som inte på något sätt ger dig som konsument ett bra råd.
Nu vet jag inte exakt hur gammal din panna är, men är den äldre än 12- 15 år så är det enda rådet jag kan ge dig att byta panna och satsa på nya prylar. Räknat från elvärme kommer du att spara 10- 15 000 kr per år på att elda pellets. Då finns ingen anledning till att vara dumsnål när det gäller investeringen.
Hej. Funderar på att skaffa en pellets panna med plattvärmeväxlare. Är det nån för eller nackdel mot att välja en vanlig varmvattenslinga?Hur fungerar en plattvärmev.? Har funderat på en Nibe pellux.
Svar:
Det finns både fördelar och nackdelar med plattvärmeväxlare. Om du skall ha en bra varmvattenkomfort behöver du (oavsett slinga eller platta) en större vattenvolym än pannans som buffert.
En Pelletsbännare ger som regel inte mer än 12- 15 kW och en vanlig duch kräver minst 25 kW. Rymmer pannan bara 100 liter vatten (eller mindre) så kommer du att få problem med varmvattenförsörjningen.
En lite ackumulatortank (gärna med solslingor) ger dig allt varmvatten du behöver. Och med solfångare även gratis varmvatten 3- 4 månader per år.
Hej!Jag har lite funderingar kring internationella pelletpriser som jag undrar om Ni har någon koll på. Hur ligger exempelvis norra Europa i prisnivå till skillnad från Sverige? Tyskland, Holland och Storbritannien? Har Ni någon kläm på detta? Det jag pratar om huvudsakligen är bulk pellet och då framförallt till storkonsument, exempelvis kraftverk mm.
Svar:
På Pelletskonfernsen i Wels i Österrike presenterade Christiane Eggers från Ober Österich Energisparverband en prisjämförelse mellan pelletspriserna. De visade att konsumentpriset i Sverige på pellets är bland de dyraste i Europa. Har inte siffrorna tillgängliga just nu.
Du kan leta lite på O.Ö. Energiesparverbands hemsida http://www.esv.or.at eller skicka frågan vidare direkt till Christiane Eggers christiane.egger@esv.or.at (skriv på tyska eller engelska).
Jag står i begrepp att byta panna och Er test av pelletsbrännare jag mig uppfattningen att Becueem brännaren ger goda värden i Baxi Bonus,sett ur förbränningsmässig syn.Men hur fungerade det rent praktiskt med askhantering och brännarmontage?. Jag har nu en Thermia Becueem 15 i en äldre CTC 265 panna vilket fungerar bra men är opraktiskt när det gäller sotning och uraskning,dessutom är pannan gammal och inte lämplig för ved som komplement.Söker lämplig panna att montera min befintliga brännare i men saknar ett samlat register för detta ,finns det?
Svar:
Om du idag har en Thermia Bequeem 15 så tycker jag att du skall välja en Thermia Biomatic panna. Den är speciellt framtagen för just din brännare och ger därför optimala prestanda.
Jag har idag en ECOTEC (15KW) (som är ca 2 år gammal) kopplad till en 25 årig oljepanna. Pannan skall nu bytas ut och eftersom jag nu har ett behov av att tappa ca 500 liter varmvatten (50 C) till ett badkar funderar jag på olika pelletspannor kopplade till en akumulatortank. Mina tankar är för tillfället till att köpa en Exonom P20 UB kopplad till en akumulatortank men vet inget om kvaliteten.Kan ni rekomendera en panna + akumulatortank baserade på er erfarenhet till min ECOTEC.Tacksam för svar.
Svar:
Du kan välja Focus, Thermia Biomatic, Combifire, Effecta Pellets m fl. Din EcoTec brännare passar till de flesta pelletspannorna. Fördel Biomatic är en stor och rejäl asklåda.
När du välje acktank räcker det i princip med en 500 liters tank. Men jag tycker att du ändå skall välja en 750 liters tank med solslingor (förberedd för solvärme). Solvärmen är helt klart underskattad i vårt land och skulle kunna ge gratis värme under de 3- 4 månader då pelletseldningen har de sämsta verkningsgraderna. Så om du ändå skall installera en tank välj en som är förberedd för solvärme.
Och snåla inte på isoleringen. Så kallade färdigisolerade tankar med 50 eller 7 mm mineralull är rena skräpet. Se till att du får minst 90 mm polyuretanisolering (eller motsvarande). Effectapannan och Baxi har bra isolerade tankar.
Hej! Jag bor i ett välisolerat timmerhus på 80 kvm. Har vedspis i köket och kakelugn i v-rum. Skulle gärna göra eldningen enklare. Min fråga: Finns det att köpa pelletsbrännare till kakelugnar respektive vedspisar?
Svar:
Enklast är om du eldar med briketter eller s k loggs i din kakelugn i stället för ved. Dyrare, men mycket bekvämare.
Eller satsa på att installera en pelletskamin. Jag känner inte till någon lämplig utrustning – typ brännare - som enkelt kan komplettera dina eldstäder.
Ev skulle du kunna ansluta en pelletskamin till sotluckan på ena sidan av kakelugnen. Då slipper du ifrån kostnaden – och besväret - med att bygga en ny rökkanal. Men tala med din skorstensfejarmästare kring hur detta kan göras i praktiken.
Hej, jag läste just igenom Åfab svarar: och inser att en helt ny anläggning är bästa lösningen för pelletseldning. Jag känner mig lite splittrad eftersom två oberoende fackmän inom pellets har besökt mig och gett mig olika rekommendationer. Fackman 1 säger; att jag måsta svetsa in ett sidomontage på pannan till pelletsbrännaren för att få bättre höjd från brännkoppen och uppåt. Fackman 2 säger; Det behövs inte till Thermia Bequem 15 D, då uppgraderad till 25 kW. Min panna är modell Albin typ 225 tillverkad år 1988 med effekten 20-54 kW, SA typgranskningsnr 8045. Snälla skingra min oro och ge mig råd. Eftersom jag själv arbetar i mitt yrke efter principen kvalitet går före kvantitet känns det inte bra att få motsägelsefulla uppgifter av fackmän. Ska jag välja att installera Thermia Bequem 15 D uppgraderad genom ett nytt sidmontage eller ska jag låta dom installera pelletsbrännaren i befintlig lucköppning. Med vänlig hälsning Hans
Svar:
När man installerar en brännare till en befintlig panna är det två huvudregler man skall tänka på:
1) Se till att pelletsflamman har plats att brinna färdigt innan den träffar kylda ytor.
2) Se till att det finns ett så stort utrymme som möjligt att samla upp askan i. Ju större desto färre rengöringar.
I ditt fall tycker jag att det verkar som att Fackman 1 är den som månar mest om att du skall få en så bra anläggning som möjligt. Fördel med sidomontage är också att brännaren blir lättare att serva genom befintliga luckor.
Hej! I september skaffade jag en pelletspanna från Viessmann, Vitolig300, i hopp om att få så underbart lite underhåll som de anger i sina broschyrer. Pannan är grann och verkar välbyggd, och har sedan starten i oktober/november alltid gett mig värme i huset. Två acktankar á 700 l har satts in, och vacuumrörspaneler tas i drift vilken dag som helst nu. Tjoho! Tyvärr har jag under tiden sedan start haft problem med att få den att gå som tänkt. Ett av de tråkigaste bekymren är att den producerar förfärligt mycket ’aska’, eller snarare askspån. Jag måste tömma den på ett par liter av denna aska varje vecka, trots att den har automatisk utmatning av aska från brännare, konvektorer och förbränningsrum som verkar fungera och ska tömmas efter ca 3 ton. Huset är ca 2 x 100 m2, lite dåligt isolerat, och min förbrukning när det har varit runt några minusgrader, kan vara uppemot 3 säckar pellets per dag… Inte konstigt att det blir mycket ’aska’. Pannan är specificerad att köras på 6mm pellets, och jag har använt SÅBI’s säckade bränsle. Varken bränsleflöde eller luftflöde är justerbart utan ligger styrt via brännkammartempen. (Det sitter i och för sig ett litet spjäll på sekundärluften, som tillsammans med primärluften sugs in via rökgasfläkten). Nu till min fråga: Har SÅBI haft problem med hållbarheten (mekaniska) på sin 6mm pellets så att denna faller sönder i brännarkoppen och flyger iväg innan den förbrukats? (Övermatat system). Eller var kan jag söka lösning på detta problem? Jag är orolig att detta mjöl kan fatta eld, och i så fall brinna okontrollerat med väldigt lite syre. Pannan var skitdyr men valdes med tanke på lågt servicebehov och hög tillförlitlighet. Viessmann är obegripligt ohjälpliga, men det är väl för ny teknik för den svenska avdelningen. De lär ha utbildat sina servicetekniker i februari eller januari i år… Viessmann har bett mig sikta 2 liter pellets i tre omgångar genom ett nät med 3mm maskor. Om mjölhalten överstiger 10% kan det vara orsaken. Tyvärr har jag inte fått tag på lämpligt såll, men jag tycker pelletsen verkar mycket hel och ren. De har även bett mig kontrollera undertrycket i skorstenen, vilket jag gjort och fått ca -15Pa vid full drift (100%). Detta ska enligt Viessmann vara ok. Att pannan skulle kunna vara felinställd eller trasig verkar inte kunna vara ett alternativ…
Svar:
Jag vet inte vad jag skall säga. Det är omöjligt för mig att veta vad det är exakt som orsakar dina problem, men för mig verkar det som det är ett pelletsproblem. Din Viessmann-panna är identisk med Windhager och Hoval och finns installerade i Österrike/Tyskland i över 15 000 exemplar, och är allmänt erkänd som en mycket tillförlitlig och bra produkt. Då använder så vitt jag förstår SåBis säckade pellets, det är den pellets vi normalt använder vid våra tester och det brukar inte vara några problem.
Men du kan så klart ha haft otur och fått en leverans där man haft produktionsstörningar. Det inträffar då och då, men det är sällan som den pelletsen kommer ut på marknaden. Har du testat någon annan pellets? Och i så fall beter den sig lika? I så fall är det något i matningsutrustningen som gör att bränslet mosas sönder.
Det är riktigt att man från Viessmann kanske inte riktigt har utbildningen på hur prylarna skall fungera, men då tycker jag nog att de ändå skall se till att skaffa sig den kunskapen. Du som kund skall inte bli lidande.
Hör av dig ang hur detta ärende utvecklas. Jag kommer att ta upp det i PellSams styrelse (om du inte har något emot det?) med anledning av att vi måste få kunnigare installatörer. Det är synnerligen viktigt att du som investerat i en spetsteknologi också får funktionen av en sådan.
Hej! Köpte för en tid sedan en helt ny pelletspanna med integrerad pelletsbrännare, Thermia Biomatic20+. Har dock sedan starten haft problem med nivåvakten för pelletsen som orsakat otaliga driftstopp. Det sitter en sändare och mottagare i pelletskoppen i brännaren och när kontakten mellan dem är bruten så finns det pellets till brännaren men så fort som de får kontakt startar skruven och matar mer pellets. Mitt problem nu är att på sändaren och mottagaren fastnar det stora mängder pellets damm som gör att kontakten bryts och ingen pellets matas fram trots att det är slut i koppen och till slut så stannar brännaren. Installatören och Thermia hävdar att jag fått statisk pellets och det är därför det fastnar damm på sändaren/mottagaren. Jag köper min pellets i 16 kg säck och fyller manuellt på mitt pelletsförråd i plåt som var en byggsats i från Thermia och som installatören monterade ihop. Den enda plasten som pelletsen kommer i konktakt med är den säck som den levereras i, jag har med andra ord inte några påfyllningsrör eller liknande i plast som skulle kunna skapa statisk elektricitet och dammexplosioner. Pelletsleverantören däremot har aldrig hört talas om att det skulle kunna uppstå statisk elektricitet vid denna hantering. Vet ni något om detta. Skall man inte köpa pellets i plastsäckar och skall man värma upp säckarna i garageget innan man fyller på förrådet eller skall man inte ha ett förråd i plåt. Eller skulle jag helt enkelt ha lyssnat på alla råd jag fick om att inte satsa på pellets för det bara krånglar och installerat bergvärme som alla andra???
Svar:
Jag förstår problemet ditt och att detta måste vara mycket irriterande. Tyvärr är det inte mycket jag kan göra åt problemet än att hänvisa tillbaka till den som installerat brännaren.
Naturligtvis skall din brännare fungera med den utrustning du beskriver. Så är det bara. Talet om statisk elektricitet tror jag inte på. Däremot kan det naturligtvis vara så att vissa leveranser av pellets innehåller mer eller mindre mängd damm. Med andra ord är inte all pellets av samma kvalitet oavsett tillverkare. Något som man får räkna med.
Men att detta skulle orsaka problem som i ditt fall verkar ändå inte vara normalt. Mitt förslag är att du försöker med att ändra riktningen på fallröret så att pelletsen ramlar in från ett annat håll, eller på något sätt att skärma av givarna så att dessa inte utsätts för så mycket damm.
En annan förklaring till problemet kan vara om du t ex har ett trångt insatsrör i rökkanalen. Det kan i så fall betyda att du har ett visst övertryck i pannan vid varje uppstart. Då kan vattenånga trycka upp bakvägen och kondensera på givarna. Med fukt på givarna så fastnar damm lättare och då orsaka en störning. Men detta borde din installatör ha märkt av.
Hej ! Jag skall bygga en ny villa, 1 ½ plan 180 m2 boyta och öppen planlösning (välisolerad). Nya grepp för ett enkelt och billigt uppvärmningssytem är välkommet. Vad rekommenderar ni? 1. Pelletskamin (mitt i huset) med eller utan vattenmagasin. 2. Pelletspanna. 3. Ackumulatortank ? Är det nödvändigt med ackumulatortank? Kan tänka mig att lägga in golvvärme. Kan man placera en bulkförråd på vinden? Kan tänka mig att fylla kaminen via säck.
Svar:
Även om ett nybyggt hus har låg energiförbrukning som kanske inte direkt kan motivera ett vattenburet värmesystem så rekommenderar jag dig ändå att satsa på detta. Det kan vara radiatorer eller golvvärme, det spelar inte så stor roll, men med golvvärme slipper du radiatorer på väggarna. Tänk bara på att isolera bra i bjälklagen så att värmen verkligen avges till rummet. Vid ett nytt hus brukar detta inte vara något problem.
I dag är det vanligt att man i nya hus installerar en frånluftvärmepump på ventilationssidan. Ett ventilationssystem måste du ha och då är merkostnaden för en frånluftvärmepump mycket liten. Sedan skulle jag i dina kläder satsa på solfångare och pelletsvärme.
Med 8- 10 kvm solpaneler på taket (i kombination med värmepumpen) bör du lätt klara varmvattenbehovet och en hel del av uppvärmningen vår, sommar och höst. Den energimängd återstår att täcka är inte speciellt stor. Det är svårt att motivera merkostnaden för en värmepanna (eller egentligen även för ett vattenburet värmesystem) enbart för detta behov. Billigast blir direktverkande elvärme.
Men eftersom detta återstående energibehov hamnar på vintern då vår produktion av t ex vattenkraft är som lägst kan vi räkna med att framtida elprishöjningar i första hand kommer att hamna på vinterförbrukning. Att vi i längden skall kunna ha samma elpris både vinter och sommar är en omöjlighet. Dessutom tror jag att de flesta villaägare vill ha en extra värmekälla att ta till vid strömavbrott (en pelletskamin kan via en enkel omformare enkelt drivas från ett bilbatteri) och en trivseleldstad att mysa vid.
Här kan man välja en traditionell braskamin och vedeldning, men med en pelletskamin kan man få en bättre komfort och en betydlig bekvämare eldning. I dag finns det mycket bra pelletskaminer som även kan fås med automatisk påfyllning av pellets från ett större förråd som kan placeras var som helst inom 25- 30 meter från kaminen. Vattenmantlat eller inte? Ja det är väl mest en plånboksfråga- men har du vattenburen golvvärme, en liten acktank för värmepumpen och solvärmen så tycker jag att det vore naturligast om du även installerar en vattenmantlad pelletskamin. Snygg att titta på, mysig att använda och en trygghet vid strömavbrott.
De bästa vattenmantlade pelletskaminerna fungerar helautomatiskt och har idag automatisk rengöring varje timma och varje dygn. Funktionsmässigt avges bara 12- 17 % av tillverkad energi till rummet. Resterande går till värme och varmvattenproduktion. Max effekt runt 10 kW och med en verkningsgrad på över 95 % borgar för en god bränsleekonomi.
Tekniskt sett hur du kopplar ihop detta skall du utgå från att ackumulatortanken är själva hjärtat i systemet. Sedan tycker jag att du kan börja med att tala med din energirådgivare om hur du lämpligast kombinerar systemen.
Jag har en liten fundering, jag läste med stort intresse ert test av pelletsbrännare i gamla pannor och jag upptäckte att CTC171 med en Bequem brännare släpper ut mindre och har likvärdiga och vissa fall bättre resultat än Viessmann hur kommer det sig? Är just den ctc pannan exceptionellt bra för just pelletseldning?
Svar:
Roligt att du noterade detta. Om du läser vår rapport så talade vi om att de riktigt gamla pannorna faktiskt ofta är bättre "pelletspannor" än lite nyare teknik.
Det är naturligtvis inte hela sanningen, nyare pannor är ofta tätare och bättre isolerade vilket ger bättre resultat. Men vad vi menar är att de som CTC 171 har en relativt stor eldstad med överförbränning, en ganska lagom konvektionsdel för 10- 15 kW pellets (OBS På tok för liten för vedeldning- alltså en riktigt dålig vedpanna) och oftast stående konvektionsytor som inte samlar på sig så mycket flygaska.
Om du jämför en CTC 171 med en ny modern panna specialanpassad för pelletsbrännare så finner du slående likheter...
Sen bara en liten kommentar till: Våra pelletsbrännare rätt inställda på en bra panna så matchar vi "fullbloden" från Österrike rent förbränningstekniskt, men vi kommer till korta när det gäller behovet av manuell tillsyn och skötsel. En modern pelletspanna kräver idag lika lite av användaren som en bra oljeeldning- men till bara halva kostnaden för bränsle.
Jag läste i frågelistan att ni håller på att testa ett flertal av de nyare, mer automatiserade pelletspannorna och att testet skall publiceras i Råd & rön. Eftersom jag har planerat införskaffa en sådan panna, är jag nyfiken på hur långt det testet är kommet och i vilket nummer av Råd & rön det kan tänkas publiceras. Att jämföra modellutbudet utifrån tillverkarnas information på nätet känns ganska hopplöst. Som novis på området är det svårt att förstå vad det egentligen är för praktisk skillnad på de olika modellerna.
Svar:
Vi är ungefär halvvägs in i testet och räknar med att vara klar med proverna i början av maj. Det bör betyda att testet kan publiseras i Råd&Rön i Augustinumret, med det råder vi inte över.
Till dess att resultaten publicerats i Råd&Rön är de hemliga- så det är ingen idé att försöka få ut något i förväg.
Hej! Jag är mycket intresserad av att installera en Pelletkamin. Tacksam för råd och tips på vilken modell och leverantör som är pålitliga. ÄFAB verkar ha en stor kompetens inom detta område och erfarenhet från många pelletkaminer. Er hjälp är mycket uppskattad!
Svar:
Din fråga är av karraktären "-Vilken bil skall jag köpa?" och en sådan fråga är omöjlig att svara på utan att veta mer om förutsättningarna kring behov, ekonomi och krav på utseende (status??).
Rent generellt kan vi nog ändå påstå att de flesta pelletskaminer som tillverkas av lite större leverantörer är mycket bra grejor, och att det finns ett samband mellan pris och kvalitet.
Väljer du t ex en Woodtke (säljs av Narvells Ing.byrå AB) får du en utmärkt pelletskamin som t o m klarar miljömärkningen enligt Svanenkraven. Det finns en uppsjö av bra pelletskaminer som tillverkas i Italien på den svenska marknanden, där man förutom på teknik även satsar mycket på design.
Vill man ha svensktillverkade kaminer är Gordic AB, Kmp och Pitekaminen alldeles utmärkta fabrikat.
Jag har precis köpt ett hus med oljepanna, en CTC 1100 Ekonomi, installerad 2000. Avfärdade tanken att köpa pelletsbrännare till den efter de artiklar jag läst här men så såg jag Värmebaronens annons om Viking Bio i Vi i Villa. Jag tror säkert att det bästa är att köpa en helt ny komplett anläggning med panna och allt men med ett nytt hus och med många saker man vill åtgärda så vet jag inte riktigt hur man skall få pengarna att räcka till. Är det dumt att satsa på en brännare först och sedan komplettera med en ny panna? Är det ngn skillnad på CTC 1100 fr exempelvis 93 jämfört med min??
Svar:
Om ni läser vår rapport – som ni kan ladda ner i sin helhet från hemsidan – så kan ni där tydligt se att vi bekräftar att de förbränningstekniska resultaten (miljövärden och verkningsgrad) blir alldeles utmärkta. Vilket bl a Värmebaronen pekar på i sin annonsering. Men jag vidhåller ändå för minst 10 gången att CTC 1100 för den skull inte är någon bra pelletspanna. Den är för trång och har alltför litet askutrymme för att ge användaren en bekväm eldning. Det blir täta besök för rengöring och uraskning.
Om Värmebaronen och andra anser att man har löst detta så får det stå för dem. Vi rekommenderar ingen att sätta pelletsbrännare på en renodlad modern oljepanna, men om ni ändå gör det så är det upp till er. Vi vet av erfarenhet att folk inte vill betala mer än man måste för en investering, men också att man har en viss miniminivå när det gäller vad man förväntar sig att man får.
Om vi skulle säga att det går bra att installera den eller den pelletsbrännaren på en CTC 1100 så skulle vi – även om vi reserverar oss för att man får aska ur ofta – få massor med folk som är missnöjda och som skyller på oss: -NI SA JU ATT DET SKULLE FUNGERA!! Därför menar vi att om eran återförsäljare lovar att detta kommer att fungera så är det upp till honom, vi har i alla fall inte rekommenderat denna lösning.
Bakgrunden är också att vi vill att så många som möjligt skall upptäcka hur bra en rätt installerad pelletseldning idag ändå kan vara. Därför vill vi att alla som eldar med pellets ska ha så bra utrustning som möjligt. -Tänk bara på hur dina vänner reagerar. Det blir naturligtvis nyfikna på hur det fungerar och frågar dig: -Hur ofta du behöver göra ren din panna? Du svarar sanningsenligt -kanske en till två gånger i veckan. (När du med samma brännare i en annan panna bara hade behövt titta till pannan kanske en gång per månad). -En gång i veckan- det är för mycket – och så köper man en värmepump istället…..
Hej! Har en gammal kombipanna från 69 som ska bytas ut till sommaren, eldar med en PellX i den sedan några månader. Det är en verklig djungel att reda ut vilken panna man ska satsa på - jag vill ha en panna som är bra anpassad för pellets, då det kommer att bli det huvudsakliga energislaget, men jag vill också kunna elda med ved på ett riktigt sätt (ska skaffa ack-tank också) om pelletanläggningen krånglar eller pellets blir oskäligt dyrt att köpa, ingen vet ju vad som sker med energipriserna i framtiden... Vad jag hittils kommit fram till så är en Baxi Bonus helt rätt, Men... det finns också andra pannor som ser intressanta ut. Jag har ganska litet pannrum och liten ekonomi, så en mindre och billigare panna skulle passa mig bättre och ber därför om ett utlåtande med er erfarenhet och kunnande om några pannor; Euronom P20UB som är pelletsanpassad, men kan kriseldas med ved, Nibe/TMV Alpha Keram 20 som är en liten men effektiv vedpanna med möjlighet att sätta in pelletsbrännare, Thermia Effectic - samma där, stor, men jag har fått ett bra pris på en sådan, Atmos 30SF - också ett bra pris. Är billiga gjutjärnspannor något att ha? Tänker på Viadrus, Roca m fl.
Svar:
Vi kan naturligtvis inte gå in och ge rekommendationer på detaljnivå. Därtill behöver vi mer information om hela din anläggning och då behöver även få lägga betald mantid till detta. Läs mer på vår hemsida om ”energirådgivning”.
Om du vill ha kombinationen med vedeldning så tycker jag att du skall hålla fast vid ditt val av Baxi-panna. Baxi Bonus är en riktigt bra pelletspanna samtidigt som den är en alldeles utmärkt vedpanna. Och den passar dessutom bra till din PellX-brännare.
Se upp med de billiga gjutjärnspannorna. De kan fungera bra som pelletspanna men klarar inte miljökraven i BBR för vedeldning. Vi kan lugnt räkna med att dessa krav sannolikt även kommer att gälla utanför tätort inom kort. Då har du inget vedalternativ.
Vad bör man tänka på när man skall konstruera ett pelletförråd? Finns det färdiga ritningar som man kan få tag på? Ungefär, vad kommer kostnaden bli för ett bulkförråd (6 kbm) om man bygger det själv?
Svar:
Kolla in i ”Stora Pelletsboken” från Thermia. Du kan ladda ner den som .pdf från våran hemsida.
Funderar på att använda vår tomma oljetank som pelletsförråd, byta oljeledningen mot plaströr ner i tanken och täta till för att undvika damm vid påfyllning. Samt skära upp för pelletsskruven. Behövs det en lutande botten? Är detta en bra ide? Hur mycket pellets rymmer 2-3m2 tank?
Svar:
Glöm oljetanken om du vill köpa billig pellets. I bästa fall 3 kbm pellets väger max 2 ton och du måste köpa minst 3 ton för att få den fraktfritt.
Dessutom går det bort volym för den sneda botten du behöver. MÄRK OCKSÅ ATT DET ÄR OLÄMPLIGT ATT ANVÄNDA PLASTRÖR I EN BRÄNSLESILO. Plast och pellets i rörelse ger statisk elektricitet. Det kan bli rejäla dammexplosioner!!
Jag rekommenderar att du tar kontakt med t ex MAFA AB som tillverkar silos för pellets. Det kostar en slant- men i slutändan innan du har gjort din silo är inte skillnaden så stor. Och då vet du att du får utrustning som fungerar.
Har lite funderingar om pellets kvalitet i småsäck. Har sedan jag började elda med pellets nästan bara haft Såbi pellets, det har fungerat bra. Men nu har det kommit upp en ny leverantör av pellets i min region, dom säljer Brunius pellets samt någon från Litauen. Dessa är betydligt billigare än Såbi. Hur står sig dessa fabrikat mot Såbis?Är det värt att testa i större omfattning än några enstaka säckar?
Har en gång provat en billig sort, troligen från något öst land. Min uppfattning om dessa var att det fanns tendens till att vara ”mjukare”. Dom gick sönder och blev spån mycket lätt samt att säcken som var någon form av plast folie inte alls var lika tålig mot väta och den dammade mycket.
Svar:
I takt med att efterfrågan på pellets ökar så ökar också intresset för att importera pellets. Ibland också med mer eller mindre seriösa uppköpare. Observera ingen nämnd och ingen glömd.
Ta kontakt med brännartillverkaren så hjälper han dig tillrätta.
Vi vet från våra tester att det kan vara stor skillnad på kvalitet när det gäller pellets. Och hur den ena eller den andra pelletsen är kan vi inte svara på. Det kan nämligen vara skillnad på olika leveranser från samma leverantör! Ett pelletsprov kan därför bara gälla för just den pellets som tillverkats just vid det tillfället. Det säger egentligen ingenting om hur det ser ut om tre veckor eller nästa år.
Generellt kan man påstå att riktigt små tillverkare som alltid har samma råvara t ex ren kutterspån och riktigt stora tillverkare som kan mixa och blanda råvara så att man får en jämn kvalitet ger den bästa pelletsen. Men det är ingen garanti.
Begär ett någorlunda färskt testprotokoll av säljaren- eller testa med en mindre leverans. Det får bli mitt råd.
Hur mäter man luftunderskott vid pelletseldning? I min iver att få svar på frågan hur man fördelar primär- och sekundärluft läser jag att primärluftsflödet ska vara understökiometriskt dvs med luftunderskott och att sekundärluften "fixar resten" och ser till att ett lämpligt (så lågt som möjligt) överskott erhålls. Om jag isåfall stänger av sekundärluftsflödet borde jag kunna läsa av förbränningsresultatet med enbart primärluftsflödet igång. Men om O2 isåfall blir 0, hur vet jag då hur stort underskottet är ? Vid exakt 0,0 i O2 är luftfaktorn =1. Men för att visa lägre luftfaktor än =1 (luftunderskott) måste ju O2 vara negativt. Instrumentet kan väl inte visa negativa O2 värden?
Svar:
Om du stänger sekundärluften så tror jag att brännaren slocknar- eller åtminstone blir väldigt instabil. Det är fel väg att gå. Och det är riktigt att du aldrig kan få ett negativt O2. Det är förhållandet luftfaktor och andel oförbränt som ger dig det du söker.
Ta kontakt med brännartillverkaren så hjälper han dig tillrätta.
Hur ska man injustera förhållande primär-, sekundärluft på en pelletsbrännare ca: 150 kW med on-off reglering. Totala luftflödet ska korrespondera mot inmatad bränslemängd så att god förbränning erhålls med minimalt luftöverskott, men hur skall det fördelas? Jag anser att primärluftsflödet ensamt betraktat ska vara under det stökiometriska och sekundärluftsflödet ska utgöra resterande erforderligt flöde för att erhålla ett lämpligt minimalt överskott. Jag hävdar att om man inte har ett lågt primärluftsflöde riskerar man sintring av askan pga för hög förbränningstemperatur. Leverantörens "expert" hävdar det motsatta och anser att med ett högt primärluftsflöde kyler man rostret bättre. Vad anser Ni ?
Svar:
Det är en omöjlig fråga att svara på. Förhållandet primär- och sekundärluft är helt beroende på hur brännaren är konstruerad, och skiljer sig markant mellan olika konstruktioner. Rent principiellt kan man dock påstå att ju mer renodlad förgasningsteknik som används desto högre blir andelen sekundärluft.
När det gäller din tvist så kan det mycket väl vara så att ni har rätt båda två. Ger man tillräckligt stort luftöverskott så kommer det att kyla förbränningen. Det kan tyckas att det borde kosta verkningsgrad, men detta kan ibland uppvägas av att en större luftmängd ger en högre hastighet vilket i sin tur kan ge en bättre rengöring av rosterytor och en bättre turbulens.
Men i normala fall är det oftast bättre att ha ett luftunderskott på primärsidan för att sedan slutförbänna med sekundärluft. Men igen det beror på hur din brännare är konstruerad.
Hej! Jag står och väljer mellan en Janfire och Pellx. Min panna är en CTC från -77, modell 265b. Den har oljebrännaren nere till höger. Vad är det som skiljer dessa brännare åt och vilken är bäst för min panna? Det är samma pengar för brännaren och installation, 17000:- och båda tror jag har 3års garanti. Janfire kan även brinna uppåt samt att den har en intern doserskruv. Rekomenderar ni att jag då väljer den? Mycket tacksam för tips då jag inte har en aning om vilken jag ska välja.
Svar:
Skall jag välja en Volvo eller Saab? Var har du en bästa servicen? De alternativ du väljer mellan är båda bra och beprövade produkter. Möjligen en fördel till PellX om du väljer Gordic som leverantör då det i leveransen ingår PellSams 6 åriga tryggetsförsäkring (se mer på www.pellsam.se). Men å andra sidan har Janfire en egen 5 årig garanti....
Men jag måste även tillägga att din panna inte är någon direkt höjdare att sätta pelletsbrännare på, du kan räkna med 1000- 1500 kr högre bränslekostnad per år jämfört med en ny panna. Lägg sedan till att pannan faktiskt fyller 28 år i år och att den därmed med råge uppnått vad vi människor skulle kalla pensionsålder. Hur som helst så är de flesta 265:or utbytta innan de nått en ålder av 30- 35 år. Den brännare du väljer nu kommer med stor säkerhet att även få tjänstgöra mot en ny panna. Varför inte byta med en gång och skaffa ett alternativ som redan från början är anpassat till varandra? Tala med din bank- jag vet att flera Sparbanker lämnar fördelaktiga s k miljölån till investeringar som är bra för miljön.
I konsumentverkets test av pelletkaminer från 1999 står det en heldel bra fakta om pelletkaminer. Men håller test av pelletkaminerna idag. Utvecklingen och introduktionen av andra märken kanske gör testet förlegat?
Svar:
Jodå det mesta gäller fortfarande. Men den skillnaden att det idag finns många fler produkter att välja mellan och att tekniken blivit ändå bättre.
Det senare främst när det gäller ljud. Idag är det ytterst få som klagar på att pelletskaminen låter mycket. Vidare har nog även verkningsgraden genomgående blivit lite bättre och förbränningen ändå lite renare. Nytt är också att de vattenmantlade pelletskaminerna verkar fungera riktigt bra.
Pelletskaminen finns idag i alla storlekar och för alla behov. Snygga och trevliga att ha och med en driftsäkerhet som är imponerande.
I BBR´s rådstext för anläggningar >50 kW (längst ned på sid 104 i BBR, den röda) står att medelvärdet av utsläppet av CO får uppgå till högst 500 mg/Nm3 torr gas vid 13% CO2. Om jag då använder en analysator som visar CO halten i PPM måste värdet räknas om till mg/Nm3. Har tittat på er hemsida med artikel om rubr. problem men där är omräkningsfaktorerna hänförda till O2 halten och ej som i detta fall till CO2 halten. Hur korrigerar jag, skall jag räkna om CO2 till motsvarande O2? och använda er formel eller skall jag använda CO2. Faktorena blir olika varför jag är osäker. Om jag mäter ett CO2 till 12% blir omräkningsfaktorn (20,3-13)/(20,3-12)=0,88x1,25. Vid motsvarande värden på O2 blir värdena (20,95-7,55)/(20,95-8,58)=1,08x1,25. Vad är det rätta?
Svar:
Det kan vara lite förvirrande- men alla miljökrav utgår från att man mäter luftöverskottet i O2. Helt enkelt av den anledningen att den maximala CO2- halten varierar mellan olika bränslen. För Biobränsle är den 20,1- 20,6 % för olja 15,5 % osv. Men det vi är intresserad av är egentligen hur mycket av det tillförda syret som vi har förbränt. Vid 20,95 % O2 har vi inte eldat upp något och vid 0 % har vi förbrännt allt.
Historiskt har det varit mycket enklare och billigare att mäta luftöverskottet som CO2 istället för O2. Därför måste man ALLTID BÖRJA MED ATT räkna om CO2 till O2 innan man går vidare. (Men idag är det minst lika vanligt att instrumentet mäter O2 direkt och då slipper man hålla reda på omräkningsfaktorer för olika bränslens kolinnehåll och max CO2).
Enklast kan du korrigera genom att göra ett diagram där du sätter CO2 på x-axeln och O2 på Y-axeln. Om du utgår 0- 20,4 på x-axeln och 0- 21 på y-axeln så vet vi ju två punkter: Om CO2 = 0 så är O2 = 20,95 (21%) och om O2 = 0 så är CO2 = 20,4 (om det är biobränsle du mäter på). Mät ut punkterna i diagrammet och dra en linje emellan. Nu har du en enkel tabell där du direkt kan gå in och läsa av vad t ex 8,5 % CO2 motsvarar som O2. Sen är det bara att räkna vidare med korrfaktor och normalisering.
Hej! Har ett pelletsförråd på ca: 12 kbm i anslutning till garaget som ligger ca: 20 m från pannrummet (i olika byggnader). Idag kör jag in pelletsen manuellt till ett förråd i pannrummet som rymmer 1 kbm. Finns det någon lufttransportlösning (vaccum eller tryck) som går att installera för att transportera pelletsen från stora förrådet till förrådet i pannrummet? Vet att det finns skruvlösningar men det blir en komplicerad lösning eftersom det då behövs två 90-graders vinklar. Är för övrigt mycket nöjd med både funktion och ekonomi för min pelletsanläggning som nu gått i 3 år. Huset är från början av 50-talet och all ventilation baseras på självdrag genom ventilationskanaler i den uppvärmda skorstenen. En värmepumpsinstallation skulle alltså innebära att även ventilationen måste göras om för att bli tillräcklig. Har kört med elpatroner tidigare och fått problem med kondensbildning och dålig luft.
Svar:
Ta kontakt med Noridic Bioenergy i Halmstad. De har den luftmatningsutrustning som du behöver. Du får förmodligen dock komplettera med ett mindre förråd i pannrummet- men det antar jag att du redan har.
Nordic Bioenergy har adress Skyttevägen 25, 302 44 HALMSTAD och har telefon: 035- 21 00 61.
Jag har en CTC 1100 (årgång 93). Är det ekonomiskt realistiskt att byta till pelletsbrännare på denna panna ? Råd och Rön lät skeptisk för bl a CTC 100.
För liten eldstad ?
Vilka brännare kan komma ifråga ?
Antar att en med låga framåt passar bättre än en med låga uppåt.
Svar:
Jag vet att vissa av brännartillverkarna menar att det går alldeles utmärkt att konvertera CTC 1100 till pellets. Men det är uppgifter som de som lämnar får stå för. Jag vill inte rekommendera någon pelletsbrännare till en CTC 1100- i synnerhet om pannan ändå är äldre än 10 år.
Det ÄR en trång konstruktion med liten eldstad, trånga tuber och ett minimalt utrymme för aska. Det kan inte bli någon bra (läs=bekväm) anläggning med de förutsättningarna.
Med dagens oljepris i ryggen skulle jag i dina kläder inte tveka på att göra investeringen fullt ut. D v s att satsa på nya grejor som är anpassade till pellets direkt.
Hej! känner att det finns en hel uppsjö av olika pelletspannor. Har idag en CTC Olja/ved/el från -69 som börjar gå på sista versen. Eldar nu med pellets med en Pellx som har funkat bra. Nu är frågan bara vilken panna skall man välja som är lämplig att elda med pellets/el och eventuellt ved. Har kollat på biosolpanna (funkar ej med ved) ett tag och tycker den är bra. Har även haft tankengång på solsystem som komplement men har inte bestämt mig angående det ännu. Men eftersom det finns en hel del pannor att välja mellan så känner jag att man vet inte riktigt i vilken panna man ska investera i. Finns det möjlighet att få förslag på vilka pelletspannor som är lämpliga. Har två- familjshus med vattenburet system.
Svar:
Biosolpannan är ett bra alternativ- i synnerhet om du funderar på kombination med sol. Andra bra pelletspannor är Combifire, Effekta pellets, Focus pellets, Thermia Biomatic m fl. Vilken du ska välja är mer beroende av kombinationen med brännare- och i ditt fall med en PellX kan du välja vilken som helst.
Om du däremot vill ha kombinationen med vedeldning till din pelletsbrännare så är det betydligt mindre att välja på- men det finns ett riktigt bra alternativ och det är Baxi Bonus, som egentligen är framtagen för att vara en pelletspanna, men som har hela 87% verkningsgrad vid vedeldning (förutsatt att vid vedeldning den får arbeta mot en ackumulatortank).
Hej! jag har en liten fråga. Det är så att jag har en braskamin som heter Hugo, och funderar på om man skulle kunna bygga om denna till pellets eldning med matarskruv och hela paketet.
Svar:
Nej glöm bort detta. Satsta på en ny pelletskamin istället. Det blir både bättre och billigare.
Har idag en Diom topp DTB25K med rökutgång i nedre bakkant, oljebrännarhålet är runt vilket medför begränsning av montage av pelletsbrännare. skulle vilja sätta in en Bequem 15D i veddelen i samband med detta så skall jag lägga en baffel så rökgaserna går först fram mot övre luckan innan dom går bak och ned. Har ni erfarenhet av liknande installation? Dubblad pelletsförbrukning mm.
Svar:
Jag svarar som jag brukar- Är din gamla panna äldre än 10- 15 år rekommenderar jag i första hand att du byter panna för att få en så bra anläggning som möjligt.
Diom Topp är annars en inte alltför dålig panna att använda till pellets- men räkna med att du får fler uraskningar och att du förlorar 6- 900 kr per år i ökad pelletsförbrukning jämfört med en ny panna.
När det gäller hur du skall installera din pelletsbrännare vill jag överlåta detta åt installatören som ändå är den som i slutändan har ansvaret för att du får en godtagbar funktion på din anläggning.
Vore trevligt om det fanns med några vattenmantlade kaminer och lite information om dem. Räcker de till för att klara varmvatten och värme i en villa? Eller är det bara försäljningsargument?
Svar:
Som alltid (nästan) finns ett samband mellan pris och prestanda. Det finns vattenmantlade pelletskaminer som fungerar som fullvärdiga pelletspannor- och som alltså klarar hela energibehovet för en villa.
Men eftersom uteffekten ofta ligger på 10-12 kW som max så rekommenderar jag att man kör dessa mot en mindre ackumulatortank (t ex 500- 750 liter) framför allt för att få bra varmvattenkapacitet. En volym som också är lämplig för kombination med solfångare.
Ett klart underskattat alternativ för många med vattenburen elvärme.
Är det någon fördel att använda ackumulatortank ( 500 l ) vid pelletseldning ? Den används vid vedeldnig i en kombi-panna , som det installerats en pelletsbrännare i.
Svar:
Förutsatt att ackumulatortanken inte är större än 750 liter och är bra isolerad (minst 150 mm mineralull) är det alltid positivt att köra en pelletsbrännare mot ackumulatortank. Du kan läsa mer om detta i vår rapport "Pelletseldning mot ackumulatortank" (dec 2003) som du kan ladda ned från vår hemsida under rubriken pdf-arkiv/rapporter.
Jag har köpt pellets i småsäck och i väntan på installation av pelletsbrännare lagrat säckarna i garaget. Efter bara några timmar, sedan jag burit in säckarna från pallarna, kändes en tung kvalmig lukt i garaget. Vad är det för gas som bildats och är den farlig ur hälso eller brand eller någon annan synpunkt.
Svar:
Har ingen aning- har inte hört talas om detta tidigare. Du bör ta kontakt med din pelletsleverantör. Det låter jättemysko....
Jag har i dagsläget en oljepanna Diom från tidigt 70-tal och en Bentone oljebrännare från 1999. Funderar på pellets och jag antar att det är ny panna som gäller då min är så gammal. Ett stort förråd tänkte jag bygga själv men jag behöver alltså köpa en komplett panna som en VVSare får hjälpa mig koppla in. På www.vvs-butiken.nu kan jag köpa en Värmebaronen Comet samt pelletsbrännare Viking Bio med skruv för sammanlagt 45800kr. Detta är nog bland de lägre priser jag hittat, så mina frågor blir:
1) Är Comet + Viking Bio ett bra alternativ?
2) Comet är ju inte en helt specialiserad pelletspanna för den fungerar ju också med olja och el, är det dåligt?
3) Finns det billigare alternativ?
4) Finns det bättre alternativ för liknande summor?
Svar:
Värmebaronen Comet + Viking Bio är förmodligen ett bra alternativ. Vi har dock aldrig haft tillfälle att göra några egna tester på Värmebaronens produkter så jag kan inte lämna ett mer utförligt svar än detta.
Som ett alternativ kan jag nämna Thermias Biomatic+ som är kostnadsmässigt ungefär likvärdigt, men har den fördelen att du får PellSams 6-åriga trygghetsförsäkring med på köpet. En undermatad brännare är normalt också okänsligare för pelletskvalitet än andra och ger normalt även en mindre volym aska än andra brännare.
Eller en Baxi Bonus och en Eurofire pelletsbrännare (som är liknande Viking Bio). Den stora skillnaden är att Bonuspannan även är en fullgod miljögodkänd vedpanna - ifall du skulle vilja kombinera med vedeldning. Ett lite dyrare alternativ men med en större flexibilitet.
Jag har en gammal ctc panna från 1963, som sjunger på finalen och eldar den fnv med en Bionabrännare. Det har fungerat bra driftssäkerhetsmässigt, men jag har för kalla rökgaser ut (ca:120 C) från pannan och det är ett litet elände att sota. Hur som helst har vi nu bestämt oss för att satsa på en komplett sol/pelletsanläggning och börjar redan i vinter med pannan. Vore oerhört tacksam för råd i följande frågor!
1) Valet står mellan a) Biosolpannan och b) ett råd jag fått från en montör: att köpa en beg pelletspanna som blivit över vid fjärrvärme installation och ansluta en separat acktank. Det finns ju mycket pengar att spara på inköp, men jag är osäker på skillnader i verkningsgrad mellan nya (Biosolpannan) och lite äldre pannor och kostnaderna för installation av flera enheter äter kanske upp en ev vinst. Vad rekommenderar du?
2) Är det bättre, eller sämre att ha separat acktank?
3) Vad skall jag tänka på vid ev. val av acktank?
Svar:
Din fråga är inte lätt att besvara efterom du redan idag har problem med för låga rökgastemperaturer. En Biosolpanna är mycket effektivare än din gamla CTC, varför jag är rädd för att du får ändå lägre rökgastemperaturer. Och att välja en gammal panna brukar aldrig vara ett bra alternativ även om det kan vara frestande ekonomiskt.
Börja med att försöka öka effekten på din Bionabrännare och se om du kan få upp rökgastemperaturen lite mer annars är jag rädd att du behöver en lite större pelletsbrännare till din Biosolpanna. I så fall vore det bättre med en annan panna och en separat ackumulatortank. Det du behöver tänka på är att volymen (vid pellet och solvärme) inte bör vara mer än 750 liter och att isoleringen ska vara minst 90 mm polyuretan eller 150 mm mineralull.
Jag är ägare av en Pellx 20kW brännare sedan några år tillbaka, och har haft lite problem med att pelletsen studsar ut i pannan även fast jag har stoppplåten sitter i framkant av brännarröret. Detta gör att jag får pellets som ligger och glöder i botten av pannan, samt i detta skede ger en beläggning på väggarna i förbränningskammaren. Finns det någon lösning på detta?
Svar:
Ja faktiskt! KMP Kalmar Maskinprojekt AB har tagit fram en stoppplåt till som man placerar i fallröret på brännaren. Denna plåt gör att pelletsen bromsas upp ytterligare och hamnar längre in i brännaren. Plåten levereras numera med dom nyare modellerna av brännaren och till dom som har en äldre modell finns den som tillbehör att köpa.
Plåten kan beställas genom din återförsäljare eller direkt hos KMP Kalmar Maskinprojekt AB.
Telefon: 0480-44 28 50
Jag har en 40 meter lång kulvertledning från pannhus till bostad. En wirsbo pex, isolerad med liggunderlagsliknande material och med två 40 mm ledare innuti. Nyinstallerad för två år sedan, med ett pris på 500 kr metern. Jag antog att det var något av det bästa som gick att få tag på. Efter noggrann mätning konstaterar jag att temperaturen sjunker med två till tre grader mellan pannhus och bostadshus, är detta rimligt? Jag läste att en bra kulvertledning inte skulle sjunka i temp mer är någon tiondels grad på 20 meter, vilken typ av kulvert är det? Kan man tänka sig att höljet skulle kunna vara skadat var på vatten läcker in och kyler ledningen eller skulle en sådan skada sänka tempen ännu mer?
Svar:
Först av allt vill jag tala om att jag inte alls är någon expert på kulvertar och hur olika fabrikanter har löst isoleringen. Men om du verkligen tappar 2- 3 grader på en 40 meter lång kulvert är det mycket energi som går förlorad på vägen. Hur mycket du förlorar är beroende på dels hur stort flödet är (liter/h) och dels på hur mycket cirkulationspumpen arbetar. Det senare beroende på om du har en undercentral i bostadshuset t ex form av en mindre ackumulatortank eller om du kör shuntat vatten direkt ut på elementen. Har man en undercentral kan man vid behov ladda med värme och däremellan låta cirkulationen stå stilla, har man en direktkoppling måste cirkulationspumpen gå dygnet runt.
Låt oss anta att din cirkulationspump ger 600 liter per timma och att du tappar 3 grader. Då blir förlusten 3 x 600 x 1,163 / 1000 = 2,1 kWh varje timme som cirkulationspumpen snurrar. Ställ detta mot att medeleffektbehovet för en normal villa vid nollgradig väderlek är c:a 3 kW för all värme och allt varmvatten så får du lite perspektiv på hur stor förlusten är.
Vad kan man göra åt det? Det är omöjligt att säga. Först måste du nog göra en mer noggrann analys om du verkligen tappar så mycket energi som du tror och sedan ta reda på var du i så fall tappar den. Mitt råd till dig är att börja med att kontakta kulvertleverantören och förklara hur det ligger till och försöka få dem (eller någon representant) att komma hem till dig och gå igenom hur din anläggning är kopplad. Det kan finnas andra förklaringar än isolationsförluster till att man tappar temperatur i en kulvert. Om felet inte är av reklamationskarraktär får du vara beredd på att betala för den undersökningen. Men det är det värt, för i ditt fall så har du mycket att vinna på att försöka åtgärda problemet (om dina antaganden är riktiga).
Jag kommer i kontakt med många människor som installerar värmepump. Oftast brukar jag fråga om de funderat på pelletspanna i stället, och får nästan alltid svaret att den kräver för mycket skötsel, dvs måste ekonomisotas så ofta. Är det på gång någon lösning där detta kan ske automatiskt, dvs. med någon slags inbyggd, regelbunden ekonomisotning? (Ursäkta om frågan är "dum", men jag är begränsat insatt i hur ekonomisotning går till).
Svar:
Roligt att det är någon som ifrågasätter värmepumpen. Lönsamheten för en värmepumpinstallation förutsätter att dagens eltaxa med ett likatat elpris både sommar som vinter kommer att gälla i minst 10 år framåt!
Men eftersom vår elförbrukning är som störst när vi har som minst elproduktion är vi beroenda av att köpa dyrare el utifrån. El som ofta t o m i inköp kostar mer än vad man får ut av slutanvändaren. Vi kommer med nödvändighet att få en rörlig eltaxa inom den närmaste tiden.
Så till din fråga: Idag finns pelletsteknik som fungerar minst lika bekvämt som en oljeeldning och ger i stort sett samma driftkostnad som en värmepump! Och den är dessutom 20- 30 000 kr billigare än en bergvärmeanläggning att installera.
Det är bl a Österrikiska pannor som har automatisk sotning, helautomatisk uraskning (kunden tömmer en behållare 2- 3 ggr per år) har lambdasond styrd förbränning som själv ställer in optimala driftvärden i förhållande till pelletskvalitet mm. Produkterna har dessutom en snygg och modern design. Fabrikat som har - eller är på väg att få svenska agenter - är Biotech, Guntamatic, KOB, Künzel, Windhager, Viessmann, Fröling, Ökofen, KWB, Hertz, Solarfocus, Perhofer, SHT, Hargassner m fl. Vad kunden behöver göra är att trycka på knappen "Värme" sen inget mer.
Dessutom finns en ny svensk panna Econom från Sahlin EcoTec som i mycket har en liknande funktion som Österrikarna. Även Thermia Biomaitc+ och Baxis Multiheat fungerar utmärkt även om det är lite mer manuellt arbete. ÄFAB kommer under vintern att för Konsumentverkets räkning testa ett 10-tal av dessa pannor. Med rapport så småningom i Råd&Rön.
Inbyggd sotning innebär att pannan har rörliga "skruvar" (sk retardrar) i konvektionstuberna som kontinuerligt rör sig upp och ned och därmed håller pannans konvektionsdelar rena från beläggningar. Tekniken gör att man alltid eldar mot en nysotad panna och får bästa möjliga värmeöverföring (= verkningsgrad).
Har en Eryl dubbelpanna med oljebrännare och tänker byta ut oljebrännaren mot en pelletsbrännare. Alternativt om pannan inte är lämplig, att byta till en helt ny pelletsanläggning. Vilken pelletbrännare skulle passa bäst till Eryl- pannan och var skulle man placera den? Har tittat på Thermias Bequem och Janfirebrännaren, någon av dessa brännare som ni skulle rekommendera till en Eryl- panna? Är det bättre att byta till en ny pelletpanna?
Svar:
Din Eryl dubbelpanna är en utmärkt panna att använda för pelletseldning. Brännaren ansluter du lämpligast till oljeeldstaden så att rökgasvägen i pannan blir så lång som möjligt. Både Janfire och Bequem passar utmärkt till denna panna och vilken som är bäst avgörs nog mer på din lokala nivå, d v s den av företagen som har den duktigaste installatören.
Förmodligen finns det några procentenheter i verkningsgrad att tjäna på att byta panna, men besparingen är inte så stor. Men är pannan 15 år eller äldre kan det vara ändå vara idé att byta pannan- och i så fall är det klar fördel Bequem-brännaren. För med Bequembrännaren följer PellSams trygghetsförsäkring som täcker självrisk och åldersavdrag vid maskinskad i 6 år, och som omfattar all utrustning som hör till värmesystemet och som installeras vid samma tillfälle som pelletsbrännaren. Då får du med även den nya pannan, för den du har blir inte nyare bara för att du installerar pellets.
Jag har idag en panna från 1975 (CTC 265) där jag eldar med pellets i en IWABO. Jag har snart kört i ett år och är mycket nöjd trots att alla varnade mig för pelletseldning. Har nu tänkt att kasta ut oljetanken och göra det lite mer praktiskt för pelletshanteringen. Mitt problem nu är att jag vill passa på att köpa en ny/beg panna då alla kastar ut sina pannor för fjärrvärme och värmepumpar. Jag har tittat runt på hemsidor med panntillverkare och blir bara mer fundersam vad jag ska ha. Vissa säger att man kan köra med pellets, men då ska det vara framåtbrinnande låga. Kan ni hjälpa mig att ta fram lämpliga pannor? Vore tacksam för ett svar på vilka pannor som har bäst verkningsgrad, samt att denna ska passa min brännare.
Svar:
Vi rekommenderar aldrig några begagnade pannor till pellerseldning. Anledningen är att det i det flesta fall blir en betydligt sämre verkningsgrad än om man köper en ny panna. Då en panna som redan från början är avsedd för pelletsbrännare typ Thermias Biomatic, Baxi Bonus, Effecta pellets, Combifire m fl.
Nu kan det naturligtvis finnas begagnade alternativ som ändå kan fungera bra- men det blir utanför vår rekommendation. Om du laddar ner vår test som vi gjorde åt konsumentverket i augusti så kan du få en viss vägledning.
Jag är en mycket nöjd pelletseldare sedan -97 då ÄFAB hjälpte mig med min CTC-elkombi och Janfire flex, Utmärkt.. Vi har ett förråd på ca 7 ton och jag har både kakelugn och vedspis där jag testat vanlig pelletskorg, där förbränning sker uppifrån och ner… Finns det i dag bättre pelletskorgar där det blir en bättre förbränning, i min korg pyr det bara..
Svar:
Glad att du är nöjd med din pelletseldning. När det gäller att få en pelletskorg att brinna bra så är det två saker som behövs: Ett någorlunda bra undertryck i eldstaden och en "lagom tändsats".
Det är det senare som brukar bli fel. Om man använder för mycket tändvätska så antänds mer pellets än vad luftmängden räcker till att förbränna. Eftersom pellets är ett torrt bränsle så fortsätter hettan från glöden att antända mer pellets och så blir det aldrig någon riktig förbränning.
Testa med att använda vanliga stearinljusstumpar istället. Om du ställer i ett par stycken överst i pelletskorgen och lutar dem så att stearin droppar ned i pelletsen så skall du se att det fungerar bättre. Det tar lite längre tid att tända korgen, men effekten blir att det bara tar sig precis så mycket som luftmängden klarar av att förbränna.
Hej, jag har en CTC 1100-93, och nu funderar jag på att gå över till pellets. Jag läste i senaste Råd o Rön att den pannan inte passar för pelletseldning. Jag var på villamässan nyligen och tittade på Viking-Bio samt Pellx 21 , och dom försäljarna sa att det skulle gå bra med deras brännare. Nu har jag varit i kontakt med en energirådgivare och han trodde också att det skulle gå bra. Han bad mig kontakta er , som expert på området. Jag har insatsrör i skorstenen som är 10,5 cm i diameter, ca 9m lång med motdragslucka. Min fråga är, finns det någon passande pelletsbrännare till mig ?
Svar:
Nej din CTC 1100 är ingen bra panna att sätta pelletsbrännare på. Visst kommer det att fungera- men den lilla eldstaden och de trånga tuberna kommer att ge dig många besök i pannrummet för rengöring. Om försäljarna anser att det kommer att fungera bra så är det upp till dem, men jag vill inte rekommendera någon pelletsbrännare till CTC 1100 för riktigt bra blir det inte.
Jag vet att vissa tillverkare har tagit fram tillsatser mm som skall göra att det fungerar bättre, men det är inget vi har erfarenhet av så uppgifterna får stå för respektive fabrikant. Begär gärna en referens av säljaren.
I ditt fall skulle jag satsa på att köpa en ny panna/brännare med PellSams trygghetsförsäkring och samtidigt passa på att byta ut pannan. Försäkringen kompletterar din hemförsäkring och täcker självrisk och åldersavdrag på en ev maskinskada i 6-år. Om du samtidigt byter panna omfattas även pannan av försäkringen. Den kostar inget extra utan premien är inbakad i priset. Läs mer om PellSam på www.pellsam.se.
Är eldning av pellets i en braskamin , med hjälp av pelletskorg , ett ekonomiskt och tekniskt gångbart alternativ till ved? Vad ställs för krav på utrustning för att det ska fungera bra?
Svar:
Om du räknar med att elda pellets i en pelletskorg för att spara stora pengar på din elräkning kommer du att bli grymt besviken. En pelletskorg för några hundralappar är naturligtvis inget alternativ till en pelletskamin eller pelletspanna.
Räkna med att du kan elda ungefär 2 kg pellets per laddning. Det betyder att du maximalt kan räkna med att tillverka 8- 9 kWh per påfyllning. Om du betalar 2 kr per kilo för pelletsen och 1 kr kWh för elström ger dig varje eldad pelletskorg 4- 5 kr i plånboken. Problemet är att en korg brinner i ungefär 2,5- 3 timmar och att du INTE skall fylla på en korg som innehåller glödande pellets (risk för rökgaspuffar). Det betyder i praktiken att du kan elda en korg på morgonen och kanske två korgar på kvällen. Det senare förutsätter i de flesta fall att du har två korgar att växla mellan. Det betyder att du maximalt kan tillverka runt 25 kWh vilket bara motsvarar en femtedel av en normalvillas energibehov ett vinterdygn.
Men om du köper dyr brasved i säck på en bensinstation betalar du ofta mer än dubbla pelletspriset för veden. Och en pelletskamin binner med lagom effekt (det blir inte för varmt när du eldar) under lång tid och miljöresultatet är oftast betydligt bättre än om du skulle elda ved.
Med andra ord- se på pelletskorgen som ett enkelt sätt att skapa trivsel. Att kunna utnyttja pellets även i befintliga kaminer och öppna spisar. Vissa korgar kan du även med fördel använda utomhus - både för trivsel och korvgrillning - istället för att elda på klippor och badstränder.
Vad använder pelletstillverkarna för energislag för att torka pelletsen efter "förkorvningen", samt hur mycket energi per viktenhet går det åt för att torka den till fukthalten 6-8%? Kan vara en nog så viktig miljösynpunktsfråga.
Svar:
Din fråga är det säkert många som undrar över. Det finns lite olika lösningar för olika tillverkare. Men det i särklass vanligaste är - i de fall där man behöver torka råvaran - att man använder rökgastorkar. Det vill säga att man torkar genom att låta rökgaserna från en flis eller barkeldad panna passera genom råvaran. Ofta använder man den råvara som är av sämre kavalitet och som sorterats ur då den inte duger som råvara till pellets. I princip ett mycket lågvärdigt biobränsle alltså.
Energibalansen räknat som kWh är att ungefär 10 % av energiinnehållet är lika med kostnaden för torkning av råvara- men som sagt räknar vi i kostnad som kronor per ton är kostnaden ändå mer blygsam. Det är just pelletsens låga produktionskostnad och fantastiska energibalans som är själva poängen.
Jag har de senaste veckorna botaniserat i diverse material på Internet och via återförsäljare. All denna information leder mig till en stor fråga, är min CTC 265 från 1979 kombi ved/olja lämpad för pelletseldning? Ja jag blir minst sagt frustrerad över att ingen kan ge mig ett svar på denna fråga, för kan man lita på återförsäljare när alla med olika fabrikaten / modellerna säger samma sak, nej det är inget problem med den, det går nog bra. Är det så att man bara vill sälja och inte tänka på att kundernas ekonomikalkyl för investeringen, för den är ju baserad på deras tester i deras perfekta förhållanden. Sen är det ju en fråga till vilket fabrikat av pellets skall man använda sig av, enligt ovan nämnda återförsäljare så är de fabrikat de säljer bäst, billigast och ger bäst verkningsgrad. Ja, som du förstår så är förvirringen, om inte total så en bra bit på väg. Om du vill ge mig svar på om min panna skulle fungera med en Roslagsbrännare, PX 21 eller dylik så skulle jag bli mycket tacksam.
Svar:
Just CTC 265 var en av de pannor vi testade i kombination med tre olika typer av pelletsbrännare åt konsumentverket och som redovisades i senaste nummret av Råd&Rön. Om du går in på vår hemsida så kan du ladda ner hela rapporten som pdf-fil och läsa om just din kombination.
Valet är naturligtvis ditt- men tänk på att pannan är 25 år gammal och att den def inte är någon höjdare att kombinera med en pelletsbrännare. Eftersom pelletspriset ger dig en halverad uppvärmningskostnad jämfört med olja så tycker jag att du inte skall stirra dig blind på att din gamla panna ännu är hel. Hade du varit jag hade jag satsat på att sätta in nya prylar. En gammal Amazon blir ingen V70 bara för att du byter motor....
Jag har en Euronom V30 UB från 1980 för Olja och ved. Funderar på att installera en pelletsbrännare från ECOTEC. Är detta en bra kombination eller ska jag byta pannan också?
Svar:
Din Euronom V30 UB är väl inte den mest ideala pannan för en pelletsbrännare men ändå en panna som kan användas tillsammans med nästan vilken pelletsbrännare som helst bara de monteras i den undre luckan. Bäst fungerar säkert "uppåtbrinnande teknik" som EcoTec, Thermia Bequem, Janfire etc.
Men räkna med att askutrymmet inte blir så stort och att pannan i sig är ganska dåligt isolerad- och i kombination med den elpanna som brukar vara dockad till V30 UB ger det rätt stora strålningsförluster. Om jag gissar - byter du panna så kan du spara kanske uppemot 8- 10% på din pelletsförbrukning. Det blir kanske uppemot en tusenlapp per år. Det är bara din plånbok som kan avgöra om det är värt det priset, pannan är ju def avskriven. Jag skulle i dina kläder bytt panna och satsat på modernaste teknik.
Vi har idag en vattenburen värme genom en elpanna. Totalt gör vi av med 34.000 KWh, vilket ger mindre roliga elräkningar. Vi har därför sett oss om efter alternativ. De alternativ som kvarstår är pellets eller fjärrvärme. Fjärrvärme har en anslutningsavgift på 40.000 och en kostnad på 57,5 öre per KWh. Köper vi en pelletsbrännare och binder oss att köpa pellets i 2 år från Skelleftekraft så kan vi köpa pellets i småsäck för 1850 kr/ton. Det verkar vara ett konkurrenskraftigt alternativ till fjärrvärme men innebär naturligtvis mera jobb.
Vi har haft en installatör här som tittat på vår gamla panna. Jag törs inte ens gissa hur gammal den är men jag skulle gissa mellan 1960 och -65. Det står "AB Skoglund & Ohlson i Gefle" på den om det kan vara till någon hjälp. Det är en gammal gjutjärnspanna som som inte använts på 15-20 år. Då vattnet från elpannan passerar den gamla gjutjärnspannan vet vi att det inte läcker vatten eller nåt annat. Vår installatör råder oss att installera en pelletsbrännare i den befintliga gjutjärnspannan. Han säger sig naturligtvis inte kunna garantera någon överdrivet bra verkningsgrad men tycker att det är värt ett försök. Om det inte fungerar så får man se sig om efter en annan panna helt enkelt. Är detta ett vettigt råd anser ni eller är det smartare att byta hela klabbet på en gång? Efter ytterligare diskussioner så förstår jag också att han rekommenderar att man i detta fall byter till en vanlig anpassad panna för pelletsbrännare och inte köper en speciell pelletspanna. Vad är för/nackdelen med att ha en panna med integrerad brännare? och vad är bra/dåligt med en brännare på en vanlig panna. Vår installatör gjorde en grov uppskattning att vi med den befintliga pannan skulle göra av med 7 ton pellets per år.
Skulle ni rekommendera köp av en begagnad vanlig oljepanna om ett pannbyte blir aktuellt. I takt med att många installerar bergvärme och fjärrvärme så finns det ju gott om begagnade pannor att köpa till en billig penning. Vad bör man tänka på när man köper en begagnad panna för pelletseldning?
Vad tror ni om den långsiktiga prisutvecklingen på pellets? Alla producenter tar ju naturligtvis ut högsta möjliga pris för sin produkt och det gäller ju både fjärrvärme, pellets eller vad som helst.
Svar:
Pellets är även i ditt fall ett konkurrenskraftigt alternativ till både värmepump och fjärrvärme. Dagens modernaste teknik av pelletspannor är dessutom både driftsäkra och ekonomiska- och det finns f n ett överskott på pellets som pressar priset. En ökad produktion (och import-) från våra grannländer gör att vi kan se fram emot att "köparens marknad" kommer att bestå åtminstone under de närmaste åren. Prisutvecklingen för pellets har förutsättningen att bli betydligt stabilare än priset på el och olja.
När det gäller din utrustning så kommer vi att presentera en större undersökning av hur pass bra nya pelletsbrännare fungerar i kombination med gamla pannor i form av en rapport som blir offentlig i samband med att Konsumentverkets tidning Råd&Rön kommer ut den 17 augusti. Läs vad som refereras där eller ladda ner hela rapporten från vår hemsida som pdf-fil efter den 17:e.
Din panna är säkert en PK12 eller liknande. Ingen direkt dålig panna för pelletsbrännare- men heller ingen bra produkt. Mitt råd till dig är att betrakta pannan som avskriven och satsa på en helt ny anläggning. Kanske en Biomatic+ eller en Baxi Multiheat. Eller varför inte satsa på någon av de nya Österrikiska pelletspannorna som till hösten kommer att storsatsa i Sverige. Dessa är lite dyrare- men har å andra sidan automtisk sotning, uraskning och är i stort sett lika bekväm att sköta som en oljeeldning. Men nya produkter (nåja de har funnits många år i Österrike, men är nya i Sverige) innebär också möjligheter att ställa upp som referensanläggning mot att man får en rabatt på priset.
Nya grejor är alltid nya grejor- att satsa på gammalt innebär alltid en kompromiss och halvmessyr. Och när lönsamheten är så stor som den faktiskt blir med pellets- i varje fall mot vad du har idag- så tycker jag att man är "dumsnål" om man prutar på investeringen. Du kan förmodligen låna 100 000 kr i bank och använda dina minskade uppvärminingskostnader till att betala räntor och amorteringar och ändå få några kronor billigare uppvärmning.
Finns det någon bra förklaring på vad "Totalverkningsgrad" är?
Svar:
Begreppet "Totalverkningsgrad" är inte allmänt vedertaget och det finns säkert 10 olika def på vad det betyder. Men egentligen borde det vara förhållandet mellan tillförd energi och i byggnaden nyttiggjord energi. D v s att man skall även ta hänsyn till- och räkna bort den del av t ex strålningsförluster i rördragning, panna, tankar etc som INTE kan nyttiggöras i byggnaden.
I praktiken ett omöjligt värde att kunna bestämma! Därför använder många begreppet Totalverkningsgrad som synonymt med antingen en systemverkningsgrad eller t o m en pannverkningsgrad.
Jag har en fundering som gäller skorstenshöjd vid installation av pelletskaminer. Beroende på vem man frågar kan man få lite olika besked, en meter över byggnadens högsta del (nocken) föreskrivs i BBR 6:73 om inte särskilda förhållanden föreligger. I installationsanvisningar för skorstenar, artiklar om pelletskaminer och vid kontakter med skorstens-/kaminförsäljare pratas det ofta om en meter över färdigt tak.
De som installerar pelletskaminer vill oftast att installationen skall vara enkel och inte förändra husets utseende alltför mycket. En skorsten som skall en meter över nock, som placeras lite på sidan av taket blir ofta ganska lång = dyr och ful (anser vissa i alla fall) . Detta gör att många husägare med tex direktel tvekar på pelletskaminen och installerar en luftvärmepump istället, med de negativa effekter på elsystemet som detta medför så tycker jag inte att det är bra. En del av finessen med pelletskaminen försvinner när man tvingas att göra en "hög" skorsten.
När jag pratade med handläggaren på stadbyggnadskontoret, så hänvisade han till att det var några nya regler och att de inte längre kan tillåta skorstenar som mynnar en meter över tak.
Har ni några synpunkter på detta? Vet ni något om vad det kan vara för "nya" regler han talde om?? Vad gäller i övriga delar av landet?
Svar:
Du kan vara lugn det finns inga nya regler. Och samtliga förändringar i BBR de senaste åren har tagit bort "kravtext" och gjort om denna till "rekommendation". Man vill helt enkelt lägga över ett allt större ansvar på kommunen. Så då är det kommunala bestämmelser han talar om.
Att det råder en viss förvirring på marknaden kan jag förstå. Grundkravet i BBR är som tidigare alltid en meter över nock. Dock med vissa undantag som inte är relevanta här. Därmed är det helt rätt av byggnadsnämnden att i normalfallet kräva 1 meter över nock.
MEN- det finns två fabrikat (importerade från USA) av rökkanaler som är avsedda enbart för pelletskaminer och som har ett Typgodkännande som medger att de får installeras (obs! det står inte skall!!) med en skorstenshöjd på en m över tak (inte taknock). En skorsten mot yttervägg och ett brant tak kan därmed innebära att rökkanalen till och med slutar under nocken. Dessa specialbyggda rökkanaler har ingen egentlig isolering, utan består av två sammansatt rör med en luftspat emellan. Alltså en ur brandsäkerhetssynpunkt en sämre rökkanal är en traditionell stålrörsskorsten- men naturligtvis billigare och mycket enkel att montera.
Bra eller dåligt?? Om man använder sig av dessa typgodkända kanaler så är det MIN BESTÄMDA UPPFATTNING att de INTE SKALL vara högre än en meter över tak. Anledningen är att en lång och oisolerad kanal i vinterkylan kommer att medföra både kondensproblem och kraftiga driftstörningar. Dock ska man se upp om skorstenen hamnar under nockhöjd. Då detta skulle kunna ge driftproblem om rökkanalen ligger på läsidan i vindriktningen och att det där uppstår nedvindar. Tänk också på att en snörik vinter inte begraver skorstenen och att en skorsten långt ned på takfoten lätt kan skadas i samband med snöras etc. Försök i så fall att hitta en annan placering av pelletskaminen eller bygg en "riktig" skorsten som är isolerad.
Men med en "riktig skorsten" då gäller helt plötsligt kravet på en meter över taknock igen! Alltså tillbaka på ruta ett. Rörigt eller?? Men var noga med detta. För en installations allra viktigaste villkor måste ändå vara funktionen. En rökkanal måste byggas så att kaminen fungerar- det är fundamentalt. Sen må det bli hur fult och dyrt som helst. Ingen kommer att tacka dig om man investerar en massa pengar på något som sedan inte fungerar.
Har tittat på en rad olika pelletsbrännare och konstaterat att det finns två huvudtyper, de som släcker och tänder igen och de som går ner på underhållsfyr. Efter bästa förmåga lyfter fabrikanterna fram fördelar med sin egen lösning. Finns det något mönster i de tester som görs vad det gäller verkningsgrad ("ekonomisk prestanda") eller miljöprestanda som gör att man bör inrikta sig på den ena eller andra typen?
Svar:
I de flesta fall är det fördel för brännare med eltändning. Beroende på vilken anläggning man har så kan vissa av brännarna med underhållsfyr vara till en nackdel under den varma perioden av året om man endast eldar för varmvatten. Under brännarens stilleståndsperioder bildas då lätt avlagringar på pannväggarna i eldstaden på grund av förhöjda värden av CO (kolmonoxid) och oförbrända kolväten (THC), som uppstår på grund av syrebrist. Fördelen med underhållsfyr är att den snabbt går in och ger effekt om man t ex förbrukar mycket varmvatten.
En brännare med eltändning har här en liten starttid på sig jämfört med brännaren som har underhållsfyr. Elförbrukningen på tändelementet kan variera emellan dom olika fabrikaten på marknaden. Detta beror helt enkelt på hur många watt tändelementet ger. Tändcykeln tar normalt ca 2-3 minuter. Tändelementet är en förbrukningsvara och hållbarheten ca 2-3 år beroende på hur många start och stopp brännaren gör. Kostnaden är några hundralappar och jobbet klarar man enkelt själv. Pelletsbrännare med eltändning ger lite högre utsläpp av emissioner vid startögonblicket innan förbränningen har blivit stabil.
En pelletsbrännare som är P- märkt hos SP (Sveriges provnings- och forskningsinstitut) klarar dom höga krav på både säkerhet, verkningsgrad och miljöfarliga utsläpp. Om man ser till ekonomin är skillnaden emellan dom båda väldigt marginell. För att uppnå en god ekonomi och förbränning skall vid installation förbränningen kontrolleras med ett rökgasinstrument. Man bör observera att en pelletsbrännare kanske inte ger full verkningsgrad och ekonomi i en gammal panna.
Hur beräknar man effekten på t ex en pelletsbrännare?
Svar:
För att beräkna effekt måste du känna till energi, antingen som tillförd energi eller som producerad energi. Formeln är enkel: Energi (kWh) / Tid (h) = Effekt (kW)
Ex 1) Du eldar 10 kg pellets på 2 tim och 45 minuter. Räkna då om 10 kg pellets till energi- 4,85 x 10 = 48,5 kWh och tid till decimalbråk- 2 tim och 45 minuter är lika med 2,75 tim. Då har du eldat med en tillförd effekt på 48,5 / 2,75 = 17,6 kW. Observera det är tillförd energi, d v s före verkningsgrad.
Ex 2) Om du har en värmemängdsmätare och läser av att du under eldningen (i exemplet ovan) tillverkat 36,5 kWh blir nyttiggjord istället effekt 36,5 / 2,75 = 13,3 kW
Med utgångspunkt från dessa värden kan du också beräkna: Pannverkningsgraden = Producerad Energi / Tillförd Energi x 100 d v s 36,5 / 48,5 x 100 = 75,3 %
Har en kökspanna (Wamsler) som jag skulle vilja kunna elda med både ved och pellets. Kalla nätter samt dagar när man jobbar borde det vara bekvämt att ställa in en pelletskorg i pannan. Brinntiden är ju längre vilket ger en kortare "avsvalningstid" i huset. Tänkte att man eldar med ved först och efter att veden brunnit ut så rakar man rent och ställer in en pelletskorg på rostret. Pelletskorgen tänkte jag tillverka själv efter pannans innermått. Hela sidor och slitsar i botten som är avpassade mot rostret, luften kommer in där under. Farligt eller lämpligt?
Svar:
Det är både FARLIGT och DIREKT OLÄMPLIGT. Pellets innehåller mer än dubbelt så mycket energi per liter som vanlig ved och kontaktytan bränsle luft är oändligt mycket större. Sammantaget ger detta en effekt som, om du har otur, kan bli både 40- 80 kW. Pellets är dessutom så torrt att du näppeligen inte kan reglera förbränningen med lufttillförseln.
Även om du får stopp på förbränningen och kan förhindra en kokning så är risken överhängande att du fyller både panna och skorsten med en explosiv gas som kan ge ordentliga skador om den antänds.
Komplettera din panna med en ackumulatortank istället. Även en Wamsler bör klara 750- 1000 liter, vilket även är en "lagom" volym även för ev solvärme i framtiden. Tänk inte manuell pelletsvärme om du inte vet exakt vad du gör och har en utrustning som är lämpad för detta.
Varför pelletsvärme?
Svar: Pellets är en långsiktigt hållbar- och förnyelsebar energikälla som inte påverkar växthuseffekten nämnvärt. Bränslet är till stora delar inhemskt producerat av ren träråvara. För användaren är pellets bekvämare än ved och billigare än olja och el.
Har direktverkande el, vilka alternativ kan marknaden erbjuda inom pelletseldning?
Svar: Det i särklass bästa alternativet idag är att sätta in en pelletskamin. En pelletskamin klarar 75- 90 % av värmebehovet och fungerar ett till två dygn på en enda påfyllning. Dessutom kan kaminen enkelt drivas med en omformare från 12 V till 230 V om det skulle bli strömavbrott.
Har en kombipanna som är sex år gammal, kan jag elda pellets i denna?
Svar:
Om du med kombinationspanna menar en panna med skilda eldstäder (en eldstad för ved och en separat för olja) så är dessa pannor sällan några riktigt bra pannor för pelletsdrift. Även om funktionen kan bli någorlunda så får du räkna med att du tappar 10- 15 % på verkningsgraden jämfört med en ny specialanpassad panna.
Är pannan däremot en "riktig kombinationspanna" d v s en panna där man kombinerar en och samma eldstad för vedeldning och oljeeldning är förutsättningarna oftast något bättre för en bra fungerande pelletsteknik.
Vad kostar normalt en nyinvestering i en panna och pelletsbrännare för en normalvilla idag?
Svar: En komplett nyinvestering av panna, förråd och brännare för en normalstor villa kostar idag från 65- 70 000 kr och uppåt.
Hur lång tid tar det normalt innan man betalt en investering i en panna och pelletsbrännare?
Svar:
Om vi idag räknad med ett pelletspris på 2 000 kr/ton så kan vi med en modern pelletspanna räkna med ett energipris på färdig värme på c:a 50 öre/kWh. Motsvarande pris för oljan är 85- 90 öre/kWh. Det betyder att du jämfört med olja sparar ungefär 3 500- 4000 kr per kubikmeter olja du ersätter.
Sedan beror det på hur du räknar! Är det i alla fall dags att byta panna är merkostnaden för pelletsvärme (i förhållande till en ny oljepanna) ganska marginell och ryms i de flesta fall inom ett till två års eldning. Skall du kasta ut mer eller mindre nya grejor så kan du räkna med att det tar 20 år att få tillbaka investeringskostnaden.
Bör jag investera i en anläggning som är anpassat för flera uppvärmningsalternativ?
Svar:
Det beror på omständigheterna. Men många väljer idag bort oljan helt som ett alternativ och satsar på fastbränsle med elvärme som reserv och backup.
Det kan vara en renodlad vedpanna och en ordentligt tilltagen ackumulatortank (aldrig mindre än 1 500 liter) med varmvattenproduktion och shuntgrupp i ackumulatortanken. En sådan anläggning kan i efterhand kompletteras med en pelletsbrännare (eller oljebrännare).
Väljer man ett alternativ med pellets kan man välja en kombinationspanna - typ Baxis Bonus - som klarar miljökraven även vi d vedeldning (om man eldar mot ackumulatortank), samtidigt som pannan är konstruerad för att ge bra funktion i kombination med pelletsbrännare.
Har man tillgång till spannmål, eller vill köpa en utrustning som klarar även att elda sämre kvaliteter av pellets kan man istället välja en integrerad "multipanna". D v s en panna där brännaren är inbyggd i pannan och konstruerad för att elda även askrikare bränslen.
Bör jag kontakta en installatör för att montera min pelletsbrännare eller klarar man jobbet själv?
Svar: Du bör alltid anlita en fackman.
Hur fungerar en pelletspanna?
Svar:
Det finns två olika grupper "pelletspannor". Dels talar man om traditionella pannor som är byggda för att ansluta en extern pelletsbrännare (eller flis- och oljebrännare). Dels talar man om integrerade pelletspannor där brännare och panna är sammanbyggda till en enhet.
Traditionella pelletspannor fungerar enbart som värmeväxlare för att ta vara på värmen i de heta rökgaser som produceras av en pelletsbrännare, medan integrerade pelletspannor redan från början är anpassade till varandra. Därför ger oftast de integrerade pannorna en något bättre verkningsgrad än en separat panna och brännare.
Hur fungerar en pelletskamin?
Svar: En pelletskamin fungerar som en helautomatisk pelletseldad varmluftpanna. Den har ett inbyggt bränsleförråd och en liten pelletsbrännare som tänder och släcker sig själv efter byggnadens energibehov.
Hur fungerar en pelletsbrännare?
Svar: En pelletsbrännare fungerar i princip som en oljebrännare. När pannvattentermostaten kallar på värme startar brännaren automatiskt och brinner till dess att panntermostaten stoppar driften igen. Med ett större externförråd av pellets kan man idag komma mycket nära oljeeldningens bekvämlighet.
Kan jag elda med ved i en pelletskamin?
Svar: Det finns något fabrikat av pelletskaminer som man också kan elda med ved. Men i de flesta fall är pelletskaminerna konstruerade för ren pelletseldning.
Kan jag elda med spannmål i en vanlig pelletsbrännare?
Svar: Nej- jag tror inte att det är någon av pelletsbrännartillverkarna som rekommenderar spannmålseldning i sina brännare. Spannmålseldning kräver mycket mer av tekniken för att fungera. Däremot går det oftast att elda pellets i en spannmålsbrännare.
Lönar det sig att investera i en ackumulatortank när man eldar med pellets?
Svar:
Om man kombinerar pelletsvärme med solvärme, eller om man räknar med att elda pellets även för varmvattenproduktion sommartid så bör man alltid ha en ackumulatortank på ca: 700- 1 000 liter och en brännare med eltändning. Det är främst under den varmare delen av året som nyttan av en ackumulatortank är som störst.
Om man bara eldar för uppvärmning och inte redan har en ackumulatortank installerad är det sällan motiverat att investera både i pelletseldning och en ackumulatortank.
Kan man lagra pellets utomhus året runt?
Svar: Ja- bara det lagras torrt. D v s Luftat från marken (på t ex pall) och takat. Säckad pellets i småsäck är mindre känslig än t ex pellets i storsäck. Pellets i lös vikt bör förvaras i silo. Kommer regn och fukt in i förrådet blir det sågspån av pelletsen igen.
Hur ofta skall det sotas när man eldar med pellets?
Svar: I princip gäller idag 3 ggr per år. Men sotningsfristerna är på väg att anpassas efter behovet. Grundtanken är att i norr där energibehovet är större krävs fler sotningsförrättningar än i södra landsändan. Dessutom är det tänkt att man skall göra det lättare för den som har kompetens att få ordna sotningen i egen regi. Kontakta din sotarmästare för mer information.
Hur ofta skall man ekonomisota pannan vid pelletseldning?
Svar: Det beror på både pelletskvalitet och kombinationen brännare/panna. Det brukar ge sig själv, men de flesta ekonomisotar var- eller varannan vecka. Om man har en rökgastermometer så kan det vara lämpligt att ekonomisota när rökgastemperaturen ökat ungefär 50- 60 grader räknat från nysotad panna.
Vilka risker tar man om man ej sotar ur pannan med jämna mellanrum?
Svar: Förutom att man riskerar försämrad verkningsgrad (högre uppvärmningskostnader) och andra driftstörningar så kan det bli problem med skadeersättningen om man drabbas av en maskin- eller brandskada. Man har brutit mot försäkringsbolagens aktsamhetskrav.
Får man mer aska av pellets som har större andel bark?
Svar: Generellt sett Ja. Barken i sig innehåller en högre andel obrännbara ämnen än rent trä, och askan från bark kan dessutom ha en lägre smältpunkt än renare träaska.
Jag eldar med en pelletsbrännare och får tjärbildning i pannan, vad kan största orsaken vara?
Svar: Tjärbeläggningar - oavsett bränsle - bildas alltid genom kondensering av oförbrända rökgaser. Den vanligaste orsaken när man eldar pellets är att brännaren av någon anledning kastar ur sig oförbrända pellettar som sedan får glöda ut i pannan utan tillräcklig lufttillförsel och temperatur. En annan orsak kan vara att vissa av brännarens hål för primärluft är igensatta så att delar av flamman inte får tillräckligt med luft.
Jag har dåligt drag i skorstenen, hur löser jag detta?
Svar: Börja med att kontakta skorstensfejarmästaren för att ta reda på orsaken. Det kan vara skiljeväggsfel, kondens eller alltför trånga insatsrör som är orsaken.
Jag har för låga rökgaser så det bildas kondens i skorstenen. Hur löser jag detta problem enklast?
Svar: Om inte kondensbildningen är alltför kraftig så brukar det räcka att installera en s k motdragslucka i rökkanalen. Denna stabiliserar draget och späder in torrare pannrumsluft i rökgaserna. En annan åtgärd kan vara att plocka bort en eller flera retardrar som sitter i konvektionsrören på vissa pannmodeller. Vid allvarligare fall bör du kontakta återförsäljaren av eldningsutrustningen som får hjälpa dig att öka effekten på brännaren.
Var ska jag mäta rökgaserna för säkrast undvika kondens?
Svar: Egentligen är det temperaturen i skorstenstoppen som är kallast och därmed avgörande för om det blir kondens. Daggpunkten för vedrökgas kan variera något men brukar ligga runt 65 grader. I normalfallet betyder det att om rökgastemperaturen direkt efter pannan är 120- 130 grader så brukar rökkanalen klara sig från kondens.
Rökgaserna är för höga hur löser man detta på ett enkelt sätt?
Svar: Det är inget enkelt problem att lösa. Den panna du har är förmodligen mindre lämplig för pelletseldning. Titta i första hand på alternativet att byta panna.

Gå till början av sidan!